Gängkriminell fick mängdrabatt på våldsbrott – Egon fick betala priset
Kan rikspolischefens utredning bomma igen återfallsförbrytarnas gräddfil?
Den 24-årige gängkriminelle man som tände eld på 72-årige Egon Malmgrens hår under en bussresa för fem år sedan slipper straff, kunde vi läsa i DN nyligen. Anledningen – han fick begå brottet ”gratis” eftersom han redan hade dömts till fängelse för ett ännu större våldsdåd.
Så ser lagen ut idag. Endast det grövsta brottet får fullt straffvärde, övriga brott ”konsumeras” av detta. En mängdrabatt för återfallsförbrytare alltså. Grundtanken har varit att undvika orimligt långa fängelsestraff – i vissa länder kan gärningsmän dömas till flera hundra års fängelse.
Men dessvärre glöms brottsoffret bort i den förment humana svenska rättstraditionen.
Brottsoffret Egon Malmgren har blivit dubbelt utsatt. Dels av själva våldsdådet, men också av den kränkning han har utsatts för av rättsväsendets hantering. Det kallas sekundär viktimisering och kan ofta kännas som en större förödmjukelse än själva dådet.
Förundersökningsledaren, som var polis och inte åklagare som tidigare brukligt, skrev i sin motivering till den nedlagda förundersökningen att ”något väsentligt allmänt eller enskilt intresse åsidosätts inte genom att förundersökningen läggs ned”.
Vad Egon Malmgren själv tyckte var uppenbarligen ointressant.
Men Malmgren bär fortfarande med sig traumat av händelsen och faller i gråt under intervjun med DN. ”Nu är det som att det brott som drabbade mig aldrig hände”, säger han.
Så länge mängdrabatten finns kvar i sin nuvarande form kommer åklagare och polis alltid att kunna åberopa den vid dylika ärenden. Men nu har lagstiftningen fått en översyn. De förändringar som planeras på rättsområdet har av Ulf Kristersson beskrivits som ”den största straffrättsliga reformen sedan brottsbalken trädde i kraft”.
Utredningen om mängdrabatt har letts av nuvarande rikspolischefen Petra Lundh och ska presenteras någon gång de närmaste veckorna. Av direktiven framgick att de tre grövsta brotten ska ges fullt straffvärde innan någon mängdrabatt ges. Detta innebär att brott som i dag ”konsumeras”, som i Egons fall, i framtiden skulle kunna räknas och påverka strafflängden.
Men vi är inte där ännu. När utredningen väl har lagts fram är hårt motstånd att vänta från jurister skolade i den rådande rättstraditionen. Vi har dessutom ett rättsväsende som redan är hårt belastat av den organiserade brottsligheten, ouppklarade sprängningar, det skenande antalet mordmisstänkta barn och - inte minst viktigt i detta fall - fängelser som redan är överfulla.
Den 24-årige gängkriminelle man som tände eld på 72-årige Egon Malmgrens hår under en bussresa för fem år sedan slipper straff, kunde vi läsa i DN nyligen. Anledningen – han fick begå brottet ”gratis” eftersom han redan hade dömts till fängelse för ett ännu större våldsdåd.
Så ser lagen ut idag. Endast det grövsta brottet får fullt straffvärde, övriga brott ”konsumeras” av detta. En mängdrabatt för återfallsförbrytare alltså. Grundtanken har varit att undvika orimligt långa fängelsestraff – i vissa länder kan gärningsmän dömas till flera hundra års fängelse.
Men dessvärre glöms brottsoffret bort i den förment humana svenska rättstraditionen.
Brottsoffret Egon Malmgren har blivit dubbelt utsatt. Dels av själva våldsdådet, men också av den kränkning han har utsatts för av rättsväsendets hantering. Det kallas sekundär viktimisering och kan ofta kännas som en större förödmjukelse än själva dådet.
Förundersökningsledaren, som var polis och inte åklagare som tidigare brukligt, skrev i sin motivering till den nedlagda förundersökningen att ”något väsentligt allmänt eller enskilt intresse åsidosätts inte genom att förundersökningen läggs ned”.
Vad Egon Malmgren själv tyckte var uppenbarligen ointressant.
Men Malmgren bär fortfarande med sig traumat av händelsen och faller i gråt under intervjun med DN. ”Nu är det som att det brott som drabbade mig aldrig hände”, säger han.
Så länge mängdrabatten finns kvar i sin nuvarande form kommer åklagare och polis alltid att kunna åberopa den vid dylika ärenden. Men nu har lagstiftningen fått en översyn. De förändringar som planeras på rättsområdet har av Ulf Kristersson beskrivits som ”den största straffrättsliga reformen sedan brottsbalken trädde i kraft”.
Utredningen om mängdrabatt har letts av nuvarande rikspolischefen Petra Lundh och ska presenteras någon gång de närmaste veckorna. Av direktiven framgick att de tre grövsta brotten ska ges fullt straffvärde innan någon mängdrabatt ges. Detta innebär att brott som i dag ”konsumeras”, som i Egons fall, i framtiden skulle kunna räknas och påverka strafflängden.
Men vi är inte där ännu. När utredningen väl har lagts fram är hårt motstånd att vänta från jurister skolade i den rådande rättstraditionen. Vi har dessutom ett rättsväsende som redan är hårt belastat av den organiserade brottsligheten, ouppklarade sprängningar, det skenande antalet mordmisstänkta barn och – inte minst viktigt i detta fall – fängelser som redan är överfulla.
