Höga insatser i Trumps State of the Union
HD-utslaget är en svår missräkning för Trump. Under ett drygt års tid har USA utnyttjat tullarna som murbräcka i internationella sammanhang.
När Donald Trump håller sitt State of the Union-tal i den amerikanska kongressen vid klockan tre natten mot onsdag svensk tid är det en skadskjuten president som kliver upp i talarstolen.
Trump befann sig i en av Vita husets matsalar för ett frukostmöte med en grupp amerikanska guvernörer när en medarbetare stack åt honom en lapp. Med rösterna 6 mot 3 hade Högsta domstolen ogiltigförklarat hans egenhändigt hopsnickrade strafftullar – fundamentet för USA:s maktutövning under Trump 2.0.
Trump kallade beslutet ”skamligt” och förklarade enligt närvarande vittnen att han var ”rasande inombords” innan han avslutade mötet i förtid. Visst, Trump har förlorat i domstol tidigare men när saken gått vidare till HD har USA:s högsta jurister avgjort till hans fördel vid ett par dussin tillfällen.
Nu blev utfallet det motsatta. Trump gick på pumpen. Dessutom röstade två konservativa domare, som han själv utnämnt, mot hans vilja.
Snabbt som ögat samlade presidenten sina närmaste rådgivare för att formulera ett svar och staka ut en ny tullstrategi i stället för den som av HD upplösts i tomma intet. ”Jag skulle inte vilja vara i Ovala rummet just nu” uppgav en Vita huset-tjänsteman alldeles efter att bakslaget offentliggjorts.
För Trumpadminstrationen är HD-utslaget en svår missräkning. Under ett drygt års tid har USA utnyttjat tullarna som murbräcka i internationella sammanhang.
Trump har svingat sitt tullspö över världen med hänvisning till International Emergency Economic Powers Act (IEEPA) från 1977, en lag avsedd för ”ovanliga och extraordinära hot” mot USA:s nationella säkerhet, utrikespolitik eller ekonomi.
IEEPA kan användas för att frysa tillgångar och införa sanktioner både mot individer och länder – Ryssland, Iran och Nordkorea. Även andra presidenter har gjort det. Tullar ska i enlighet med konstitutionen underställas kongressen. Trump har struntat i det. Svepande tullsatser har utnyttjats som ett godtyckligt utrikespolitiskt vapen i alla möjliga sammanhang.
När rekylen väl kom borde det inte ha kommit som en överraskning. I maj 2025 förklarade en handelsdomstol att tullarna var olagliga. Det påstådda nödläget höll inte som motivering. I augusti upprepades det av en federal appellationsdomstol. Trump hade överskridit sina befogenheter.
En månad senare beviljade HD prövning. I november hölls muntliga förhandlingar. Flera ledamöter tycktes då tveksamma till Trumps självsvåldiga agerande. Det låg i korten att HD inte tänkte se mellan fingrarna. När det väl var ett faktum tycktes Trump ändå ha blivit tagen på sängen.
Tre timmar efter att HD-beslutet blev känt höll han en svavelosande presskonferens där han hånade både domstolen och enskilda ledamöter. I sak har han svarat med ”globala tullar” på 15 procent som slår hårt mot bland annat EU och Storbritannien.
Tills vidare kan han luta sig mot Section 122 från 1974 i handelslagen. Nackdelen för Trumps del är att det måste godkännas av kongressen inom 150 dagar, annars upphävs tullarna. Inget kan ändra på det.
Om inget oförutsett händer kommer den omröstningen att äga rum i slutet av juli. För att Trump ska få stryk räcker det med att ett fåtal republikanska ledamöter i representanthuset eller senaten byter sida. I så fall har tullkriget nått vägs ände.
Inför State of the Union var Vita husets tanke förstås att Trump skulle låta sig hyllas, excellera i självberöm och lägga grunden för en framgångsrik valkampanj inför mellanårsvalet i november.
Nu hopar sig i stället svårigheterna. Tillväxten i ekonomin är svag. Departementet för inrikes säkerhet är nedsläckt efter migrationsmyndigheten ICE:s dödsskjutningar. Mot prästväldet i Iran pågår en massiv militär uppladdning. Trump har inte lyckats pressa regimen till underkastelse. Varje angrepp är ett vågspel.
Ovanpå detta kom HD:s utlåtande som rycker undan mattan för tullkriget om kongressen inte lojalt rättar in sig i ledet. När Trump tar till orda i kongressen är insatserna högre än han hade önskat.
Jonas Gummesson är tidigare chef för TV4 Nyheterna och Kalla Fakta, försvarsreporter på SvD och nu fri skribent
