Hoppsan Katja!

Det visade sig vara narkotika i SD-politikern Katja Nybergs blodomlopp. Misstanken om grov rattfylla och ringa narkotikabrott kvarstår och påsen som hittades när Nyberg kroppsvisiterades misstänks alltjämt innehålla kokain.

Trots att hon ihärdigt påstår sig vara oskyldig är körkortet återkallat. I dag har Nyberg sparkats från flera av riksdagens insynsråd och fått lämna partiet. 

Så vad innebär detta för Sverigedemokraterna? Kommer partiet att ta skada eller är all publicitet bra publicitet? 

Jimmie Åkesson gnisslar med all sannolikhet tänder åt skandalen. Han har arbetat hårt på att visa att sverigedemokrater är normala människor, som vem som helst. Åkesson vill sitta i tv iförd roliga strumpor och vara folklig, inte städa upp efter någon som slänger tio nävar grus i maskineriet. Nya mardrömmar lär vara i vardande.

När en politiker ertappas rattfull kan det bero på missbruk. Men det kan också handla om att makten har stigit en åt huvudet. Man har fått för sig att man är snygg, smart och häftig, alla dörrar är öppna och livet är som en tv-serie. Det är kul att leka Succession och låta kokainpåsen busigt glida med till jobbet. Den internaliserade filmmusiken pumpar dag och natt, vart man än går.

Nyberg, till yrket polis, fortsätter att blåneka. Hon förnekar brott och anklagar media för att på lösa grunder karaktärsmörda henne. Stora ord och fett fläsk fastnar inte i halsen är ett väldigt användbart skånskt ordspråk.

Katja Nyberg tänker bli kvar som politisk vilde, vilket i värsta fall slutar med att Tidö inte längre har majoritet i riksdagen. Med ett drygt halvår kvar till valet är det en riktig soppa, även om det varken lär generera rödgrönt övertagande eller fem i tolv-omval. 

Lite spännande blir det att följa vilken historia Nyberg kommer att åberopa för att försöka ta sig ur sin belägenhet.

Knarka inte, barn. Man blir dum i huvudet.