Kriget i Ukraina – Del 4
Det militära och humanitära stödet till Ukraina har aldrig varit någon politisk konflikt i Sverige, utan har varit självklart.
Sedan krigets start i Ukraina har Sverige spelat en stor roll, både militärt och humanitärt – men även genom att ta emot ukrainska flyktingar. En av dem som tvingades fly var den unga sångerskan Maria Sur från Zaporizjzja. Hon har deltagit i Melodifestivalen två gånger, gick båda gånger till final, och är i dag ambassadör för UNHCR i Sverige.
”När kriget bröt ut i mitt hemland Ukraina tog min mamma och pappa ett svårt beslut. För att skydda mig och min framtid packade mamma och jag det allra nödvändigaste och tog oss efter en lång och påfrestande tågresa till Polen. Ett krig hade brutit ut – en total chock i sig – men jag minns att jag tänkte att det nog skulle vara över inom några veckor. Men tiden gick och vi fick rådet att ta oss vidare till Sverige”, berättade Maria Sur.
Det militära och humanitära stödet till Ukraina har aldrig varit någon politisk konflikt i Sverige, utan har varit självklart. Ukraina kämpar inte bara för sitt eget land utan även för Europa – för att hålla Rysslands aggression borta.
Regeringen har bland annat donerat stridsvagnar, stridsbåtar och artilleripjäser. Det finns dock en särskild svensk vapentyp som president Zelenskyj länge efterfrågat: Gripen-planen. Planet betraktas som toppklass när det gäller luftförsvar.
Det har dröjt med leveransen, men nu är affären snart klar – något som både Saabs vd och statsminister Ulf Kristersson har bekräftat.
”Det är med stolthet jag har välkomnat president Zelenskyj till Sverige och Linköping. I dag har vi undertecknat en viktig avsiktsförklaring som utgör ett steg på vägen mot möjligheten till en ytterst omfattande överenskommelse om export av Gripen – sannolikt 100–150 plan – till uppbyggnaden av ett nytt och mycket starkt ukrainskt flygvapen”, sade statsminister Ulf Kristersson.
Utöver ländernas militära och humanitära stöd har teknikjättarna spelat en stor roll i kriget, inte minst genom utvecklingen av bestyckade drönare, som det ukrainska försvaret blivit ledande på att använda.
”Vi måste förstå att vi aldrig kommer att ha mer personal, och vi kommer aldrig att ha en numerär fördel gentemot fienden. Därför måste vi uppnå den fördelen genom teknologi”, har Mykola ”Makar” Zinkevych, befälhavare för en ukrainsk stridsenhet, förklarat.
Ukraina har visat att framtidens krigföring handlar om drönare. Teknikföretagen har investerat stort i denna vapentyp, något som Ukraina mer än gärna har tagit emot för att försvaga Ryssland.
Ukrainska styrkor har även genomfört massiva överraskningsattacker med drönare långt inne i Ryssland. Under sommaren 2025 genomförde de Operation Spider’s Web mot ryska flygbaser. Lastbilar lastade med drönare tog sig långt in på fientligt territorium och kunde sedan skicka iväg drönarna mot sina mål. Dussintals stridsflygplan förstördes och en dryg tredjedel av Rysslands förråd av kryssningsrobotar slogs ut. Operationen orsakade stora störningar för Putins krigföring.
”Operation Spider’s Web är ett av de hittills starkaste exemplen på hur skickligt Ukraina har blivit på att skaffa sig en asymmetrisk fördel – att göra mer med mindre”, skriver forskaren Katja Bego. Hon menar att operationen blev en game changer för modern drönarkrigföring.
Med tanke på att Ukraina har en betydligt mindre befolkning än Ryssland, vilket begränsar antalet soldater, är det av största vikt att landet får fortsatt stöd med vapen och utrustning från länder som Sverige – samt stöd från teknikföretag som effektiviserar Ukrainas krigföring.
Christoffer Jonsson är samhällsdebattör och medlem i KDU.
Serien Kriget i Ukraina i fem delar publiceras 4 till 8 maj.
