Kritikerna har fel – rimligt av Trump att ställa krav på Harvard
Inte konstigt att ställa krav på ett privat universitet som inte förmår skydda yttrandefriheten på campus, skriver Erik J Olsson.
Toppbild: AP
Behovet att markera mot Trump har fått ytterligare näring i och med den kravlista som Vita huset nyligen skickades till Harvard-universitetet. Om kraven inte uppfylls hotar regeringen strypa den statliga finansieringen av lärosätet. Efter rykten om att brevet skickats oavsiktligt har Vita huset bekräftat att man står bakom det. Det senaste som hänt är att Harvard stämt Vita huset för intrång i den akademiska friheten.
Vita Huset efterfrågar tydligare styrning där studenterna får mindre makt och lärosätet i högre grad underkastas den akademiska professionen. Vidare ska så kallade DEI-program läggas ner. Programmen uppfattas av många som en form av ideologisk kontroll där konservativa studenter och lärare systematiskt diskrimineras.
Trump-administration vill också genomföra en extern översyn av åsiktsmångfalden på samtliga institutioner och avdelningar. Vidare ska ”speech codes”, policydokument som direkt eller indirekt inskränker yttrandefriheten, dras tillbaka.
Detta krav blir begripligt om man tar hänsyn till att Harvard av organisationen The FIRE 2023 rankades på sista plats bland alla amerikanska universitet när det gäller skyddet för yttrandefriheten.
Att lärosätet inte längre har ett klimat som uppmuntrar till fritt meningsutbyte framgår av studentenkäter men det finns också illavarslande tecken på att en cancelkultur etablerats. Exempelvis har föreläsare avbokats för att ha ”fel” uppfattning i transfrågan.
Enligt The FIRE har Harvard hamnat i en ”nedåtgående spiral” och situationen beskrivs som ”dyster”. Då yttrandefrihet är en omistlig del av den akademiska friheten är det fråga om en katastrofal utveckling.
Det är inte orimligt att stater ställer krav för att dela ut miljardbelopp till privata organisationer. Det gör även den svenska staten när den exempelvis delar ut medel till föreningar. Harvard är ett rikt lärosäte även utan statliga medel och har råd att tacka nej till reformerna.
Reformerna är tidsbegränsade till utgången av 2028. De får därmed karaktären av en korrigering av den kurs som Harvard slagit in på, snarare än ett bestående ingrepp i lärosätets verksamhet.
Att den amerikanska staten vill reformera Harvard för att främja akademiska kärnvärden framstår i sitt sammanhang således som ansvarsfullt, även om man kan diskutera det exakta genomförandet. Det handlar trots allt om skattepengar som kan användas till annat än att stödja en verksamhet som inte längre är det den utger sig för att vara.
Erik J Olsson är professor i teoretisk filosofi vid Lunds universitet och ordförande för Academic Rights Watch
Behovet att markera mot Trump har fått ytterligare näring i och med den kravlista som Vita huset nyligen skickades till Harvard-universitetet. Om kraven inte uppfylls hotar regeringen strypa den statliga finansieringen av lärosätet. Efter rykten om att brevet skickats oavsiktligt har Vita huset bekräftat att man står bakom det. Det senaste som hänt är att Harvard stämt Vita huset för intrång i den akademiska friheten.
Vita Huset efterfrågar tydligare styrning där studenterna får mindre makt och lärosätet i högre grad underkastas den akademiska professionen. Vidare ska så kallade DEI-program läggas ner. Programmen uppfattas av många som en form av ideologisk kontroll där konservativa studenter och lärare systematiskt diskrimineras.
Trump-administration vill också genomföra en extern översyn av åsiktsmångfalden på samtliga institutioner och avdelningar. Vidare ska ”speech codes”, policydokument som direkt eller indirekt inskränker yttrandefriheten, dras tillbaka.
Detta krav blir begripligt om man tar hänsyn till att Harvard av organisationen The FIRE 2023 rankades på sista plats bland alla amerikanska universitet när det gäller skyddet för yttrandefriheten.
Att lärosätet inte längre har ett klimat som uppmuntrar till fritt meningsutbyte framgår av studentenkäter men det finns också illavarslande tecken på att en cancelkultur etablerats. Exempelvis har föreläsare avbokats för att ha ”fel” uppfattning i transfrågan.
Enligt The FIRE har Harvard hamnat i en ”nedåtgående spiral” och situationen beskrivs som ”dyster”. Då yttrandefrihet är en omistlig del av den akademiska friheten är det fråga om en katastrofal utveckling.
Det är inte orimligt att stater ställer krav för att dela ut miljardbelopp till privata organisationer. Det gör även den svenska staten när den exempelvis delar ut medel till föreningar. Harvard är ett rikt lärosäte även utan statliga medel och har råd att tacka nej till reformerna.
Reformerna är tidsbegränsade till utgången av 2028. De får därmed karaktären av en korrigering av den kurs som Harvard slagit in på, snarare än ett bestående ingrepp i lärosätets verksamhet.
Att den amerikanska staten vill reformera Harvard för att främja akademiska kärnvärden framstår i sitt sammanhang således som ansvarsfullt, även om man kan diskutera det exakta genomförandet. Det handlar trots allt om skattepengar som kan användas till annat än att stödja en verksamhet som inte längre är det den utger sig för att vara.
Erik J Olsson är professor i teoretisk filosofi vid Lunds universitet och ordförande för Academic Rights Watch