”Magda” gav halva sanningen på Järvaveckan
Man ska stå för det Sverige man vill ha oavsett vilken publik man har framför sig, skriver Widar Andersson.
Socialdemokraternas partiledare Magdalena Andersson talade på onsdagseftermiddagen från Järvaveckans scen på Spånga idrottsplats i nordvästra Stockholm.
Järvaveckan drogs igång 2016 som ett slags förortsmotpol till Almedalsveckan. Det var inte särskilt mycket i Anderssons tal på Järvafältet som skilde sig från det inledningsanförande hon höll i riksdagens partiledardebatt på förmiddagen samma dag. Vilket är bra. Den rimliga vägen till ett mer sammanhållet samhälle där fler arbetar och sköter sig är förstås att budskapen från de ledande politikerna inte är för identitetspolitiskt anpassade till den lokala publiken.
När ledande politiker rör sig ute i invandrartäta förorter bör man vara lika rak och tydlig i kontroversiella frågor som man till exempel kommer att vara från Almedalens scen veckan efter midsommar. Vilket i Magdalena Anderssons fall betyder att hon borde ha varvat sin begripliga kritik av hur Israels regering beter sig i kriget mot Hamas med en minst lika begriplig kritik av terrororganisationen Hamas massmord på judar och den förslavande diktatur som Hamas utsätter palestinierna i Gaza för.
Hon kanske hade fått ett och annat burop eller elak banderoll mot sig. Men det är ett lågt pris att betala för en politiker som vill vinna långsiktig respekt. Man ska stå för det Sverige man vill ha oavsett vilken publik man talar till.
Ett område där Magdalena Andersson lever upp till sådana förväntningar är det återkommande temat om att vi lever i en "helt förändrad värld”. Publiken i riksdagen och på Järvafältet fick höra i stort sett samma ord om "kontinentalplattor som rör sig" och om att Sverige behöver en regering som förstår att agera utifrån det nya läget. Det är en hållning som väl passar in i S självbild av att efter partikongressen för en dryg vecka sedan vara ett "helt förändrat parti".
Jag säger inte att det är fel. Rysslands angreppskrig mot Ukraina riskerar att kasta in även Sverige i krig. Den organiserade brottsligheten och den misskötta invandringen riskerar att steg för steg förvandla Sverige till ett korrupt och alltmer socialt uppdelat samhälle. Så är det.
Men i grunden är väl i stort sett inget förändrat? Folk behöver arbeta mer, utbilda sig mer, sköta sig bättre, bli hederligare, tänka och lita mer på varandra och våga tro och satsa på en bättre framtid. Så har det alltid varit. Och så är det nu. Och det budskapet är precis lika angeläget i riksdagen som i Almedalen och på Järvafältet. ”Det handlar inte om höger eller vänster utan om sunt förnuft", ropade Magdalena Andersson från scenen på Spånga idrottsplats.
Exakt så är det.
Socialdemokraternas partiledare Magdalena Andersson talade på onsdagseftermiddagen från Järvaveckans scen på Spånga idrottsplats i nordvästra Stockholm.
Järvaveckan drogs igång 2016 som ett slags förortsmotpol till Almedalsveckan. Det var inte särskilt mycket i Anderssons tal på Järvafältet som skilde sig från det inledningsanförande hon höll i riksdagens partiledardebatt på förmiddagen samma dag. Vilket är bra. Den rimliga vägen till ett mer sammanhållet samhälle där fler arbetar och sköter sig är förstås att budskapen från de ledande politikerna inte är för identitetspolitiskt anpassade till den lokala publiken.
När ledande politiker rör sig ute i invandrartäta förorter bör man vara lika rak och tydlig i kontroversiella frågor som man till exempel kommer att vara från Almedalens scen veckan efter midsommar. Vilket i Magdalena Anderssons fall betyder att hon borde ha varvat sin begripliga kritik av hur Israels regering beter sig i kriget mot Hamas med en minst lika begriplig kritik av terrororganisationen Hamas massmord på judar och den förslavande diktatur som Hamas utsätter palestinierna i Gaza för.
Hon kanske hade fått ett och annat burop eller elak banderoll mot sig. Men det är ett lågt pris att betala för en politiker som vill vinna långsiktig respekt. Man ska stå för det Sverige man vill ha oavsett vilken publik man talar till.
Ett område där Magdalena Andersson lever upp till sådana förväntningar är det återkommande temat om att vi lever i en ”helt förändrad värld”. Publiken i riksdagen och på Järvafältet fick höra i stort sett samma ord om ”kontinentalplattor som rör sig” och om att Sverige behöver en regering som förstår att agera utifrån det nya läget. Det är en hållning som väl passar in i S självbild av att efter partikongressen för en dryg vecka sedan vara ett ”helt förändrat parti”.
Jag säger inte att det är fel. Rysslands angreppskrig mot Ukraina riskerar att kasta in även Sverige i krig. Den organiserade brottsligheten och den misskötta invandringen riskerar att steg för steg förvandla Sverige till ett korrupt och alltmer socialt uppdelat samhälle. Så är det.
Men i grunden är väl i stort sett inget förändrat? Folk behöver arbeta mer, utbilda sig mer, sköta sig bättre, bli hederligare, tänka och lita mer på varandra och våga tro och satsa på en bättre framtid. Så har det alltid varit. Och så är det nu. Och det budskapet är precis lika angeläget i riksdagen som i Almedalen och på Järvafältet. ”Det handlar inte om höger eller vänster utan om sunt förnuft”, ropade Magdalena Andersson från scenen på Spånga idrottsplats.
Exakt så är det.
