Parsis dygn har oändligt många timmar

I en tidigare artikel här i FOKUS granskade jag Rouzbeh Parsis arbetsbelastning under framförallt 2019-2021. Parsi innehade då en tjänst om 50 procent som programchef vid Utrikespolitiska institutets MENA-avdelning (UI). Dessutom var han anställd vid Lunds universitet på 30 procent. Inga oklarheter så långt.

På det erhöll Parsi ett forskningsanslag från Riksbankens Jubileumsfond (RJ) i storleksordningen 2,86 miljoner svenska kronor, motsvarande 75 procent av en heltid. RJ har nu  meddelat att samtliga medel gick till Rouzbeh Parsi själv via bidragsförvaltaren, som var UI. Projektet hade alltså inga medforskare.

UI har i sin tur bekräftat att anslaget låg vid sidan av Parsis  50-procentiga tjänst vid UI. Således har Parsi arbetat och haft ersättning motsvarande 155 procent av en heltid under de aktuella åren. I realiteten är finansiären densamma – skattebetalarna.

Om resultatet av forskningen är tillfredställande kan var och en avgöra själv genom att titta på RJ:s hemsida. Noterbart är att det enbart publicerats där och just ingen annanstans, vilket säger det mesta – något jag kommenterade i min förra text.

155 procents arbetstid under en räcka år låter mycket, men det kommer mera – dygnet har fler timmar och Parsis  bankkonto har ingen övre gräns.

2013 är Rouzbeh Parsi en av de drivande krafterna när den ideella föreningen  EIRG (efter 2018 kallad EMERG) bildas. Att Parsi är den drivande kraften står klart, om inte annat  genom att man, som Henrik Sjögren tidigare har visat, använder Parsis adress vid Lunds Universitet  också som föreningens adress.

Årsredovisningarna är inte offentliga men i sin granskning av Rouzbeh  Parsi fick Biörn Riese och Staffan Carlsson tillgång till dem. För 2019 framgår det att föreningen erhållit 379 000 kronor från bland annat Riksbankens Jubileumsfond – men än mer intressant – från Government of Sweden. År 2020 är summan 457 000 kronor och finansiärerna är Rockefellers Brother Fund samt Government of Sweden. Detta väcker en rad av frågor, bortsett från att dygnet verkar ha oändligt med timmar för Parsi.

Government of Sweden torde syfta på Utrikesdepartementet, som under de aktuella åren styrdes av utrikesminister Ann Linde.

1. Varför använder UD en förening som har  ett uttalat politiskt mål om att bland annat främja den iranska regimens ståndpunkter?

2. Vad kan Parsi via EIRG/EMERG utföra för UD som han inte kan via sin anställning vid UI, till vilken UD betalar runt 40 miljoner per år för dess tjänster?

3. Vilken säkerhetsgranskning gjorde UD av EIRG/EMERG och dess medlemmar?

4. Givet att UD granskade Parsi – innan man anlitade EIRG/EMERG – reflekterade man inte över alla hans uppdrag?

SWEMENA är en organisation för forskare inom MENA-området. Ett antal fakulteter vid landets universitet och högskolor, samt UI, är medlemmar. Medlem i styrkommittén och under perioder kontaktperson har varit Rouzbeh Parsi, så onekligen har det funnits tid över även för det.

Organisationens medlemmar bidrar till de olika eventen. Som av en händelse fick den årliga konferensen ställas in 2025 i samband med att Rouzbeh Parsi lämnade UI. Utöver dessa åtaganden har Parsi varit en flitig gäst i public service och då framförallt i Sveriges radio. Huruvida arvode utgått har jag inte kunnat klarlägga.

Det anmärkningsvärda är dock att Parsi alltid presenterats som verksam vid Lunds universitet eller vid UI aldrig som representant för sin förening EIRG/EMERG.

Just när man diskuterat den iranska regimens ståndpunker gällande det kärntekniska avtalet med Iran, Joint Comprehensive Plan of Action (JCPOA), hade det varit på sin plats att poängtera Parsis roll vid EMERG och dess kontakter med en iranska regimen.

Sammanfattningsvis så har alltså Rouzbeh Parsi erhållit lön samt annan ersättning från skattebetalarna motsvarande över 150 procent utan att någon ifrågasatt det.

UI, som var både huvudarbetsgivare och bidragsförvaltare, var varse Parsis anställning vid Lunds universitet samt var informerade men ointresserade av hans engagemang i EIRG/EMERG, men har alltså inte reagerat på alla uppdrag.

UD  och Ann Linde verkar ha anlitat EIRG/EMERG för tjänster som UI torde kunnat utföra.

Riese/Carlsson väckte i sin utredning  frågan om personalen vid UI borde säkerhetsklassas, men så verkar dock inte bli fallet.

UI:s direktör vid den aktuella tiden var Christer Ahlström, numera på Saab. Dock torde Jakob Hallgren ha varit varse upplägget, då vissa forskningsmedel betalades ut sedan han tillträdde. Dessutom visade Hallgren inget intresse för Parsis engagemang i EIRG/EMERG.

Var personer som Cecilia Uddén, Johan Mattias Sommarström och Klas Wolf Watz omedvetna om Parsis engagemang i EIRG/EMERG och dess kontakter med den iranska regimen, eller ville man dölja det?

Det är problematiskt att man kan samla på sig ersättning av olika karaktär från skattebetalarna som vida överstiger en heltidstjänst utan att någon reagerar eller ansett sig ha gjort fel. Det verkar inte finnas någon kontrollmekanism.

Att inneha tjänster där man inte är knuten till en fast arbetsplats och inte har någon form av tidsredovisning innebär också ett stort ansvar. Det är beklagligt om man missbrukar den.

Vi har lagar som stipulerar max övertid men om man är smidig kan man undgå dem, även om den yttersta arbetsgivaren är densamma – skattebetalarna.

Lars Pettersson är intresserad av historia, politik, näringsliv och AIK. Han har lång erfarenhet av Östeuropa och har tidvis varit bosatt i Moskva.