Posta din radioaktiva fisk
Snart fyrtio år efter Tjernobyl bedöms cesiumhalterna vara så låga att man kan äta fisk några gånger per vecka. Men fler tester behövs.
Snart fyrtio år efter Tjernobyl bedöms cesiumhalterna vara så låga att man kan äta fisk några gånger per vecka. Men fler tester behövs.
Har du varit ute och metat eller har planer på att testa din fiskelycka i höst? Då vill Strålsäkerhetsmyndigheten att du skickar in din fisk så att de kan undersöka hur radioaktiv den är.
Efter kärnkraftsolyckan i Tjernobyl 1986 spreds radioaktiva ämnen som cesium-137 till olika delar av Sverige. Bland annat norra Uppland, Gävleborg och Västerbotten drabbades. Nu har det snart gått fyrtio år och halterna har sjunkit. I dag bedöms de vara så låga att man kan äta fisk från dessa områden några gånger per vecka utan att riskera att det leder till cancer. Men nu vill Strålsäkerhetsmyndigheten veta mer exakt vilka halter det faktiskt rör sig om.
Förra året gjordes en liknande kartläggning av svamp. Då ombads allmänheten att skicka in sina fynd. Åttahundra svampar kom med posten för att undersökas i myndighetens laboratorium.
Nu blir det fiskens tur att bli bedömd. Från 11 augusti till 28 november kan den som har fiskat i Västerbottens, Jämtlands, Västernorrlands, Gävleborgs, Uppsala eller Västmanlands län först göra en digital anmälan och därefter skicka in sin fisk – minst hundra gram skinnfri filé – till Strålsäkerhetsmyndigheten. Har du redan fångat din fisk, frys in fångsten och skicka den om några veckor, när anmälningsdisken öppnar.
Det är inte bara fisken i sig som är intressant. Myndigheten vill egentligen veta hur och var radioaktiva ämnen bryts ner eller binds i naturen. Marken är en sak och vattnen en annan. Nu ska fisken få berätta hur utvecklingen har fortskridit sedan Tjernobylolyckan, och hur halterna av cesium-137 varierar mellan olika fiskarter och sjöar.
Det återstår nu att se om svenska fiskare är lika nyfikna på vad de stoppar i sig som svampplockarna visade sig vara, och om de klarar av att skiljas från sin fångst.
Inte bara fritidsfiskarna och fisken kommer att testas. Även Postnords förmåga att snabbt kunna föra posten från punkt A till punkt B lär prövas. Visserligen uppmanas fiskaren att förpacka provet i två väl hopknutna, helt täta tvåliters-plastpåsar. Den som ska skicka sina fiskar får inte vika plastpåsarna eller tejpa dem, och inte heller lägga hushållspapper eller liknande runt fisken!
Och om du i höst passerar en brevlåda som luktar rutten fisk så vet du varför.
Har du varit ute och metat eller har planer på att testa din fiskelycka i höst? Då vill Strålsäkerhetsmyndigheten att du skickar in din fisk så att de kan undersöka hur radioaktiv den är.
Efter kärnkraftsolyckan i Tjernobyl 1986 spreds radioaktiva ämnen som cesium-137 till olika delar av Sverige. Bland annat norra Uppland, Gävleborg och Västerbotten drabbades. Nu har det snart gått fyrtio år och halterna har sjunkit. I dag bedöms de vara så låga att man kan äta fisk från dessa områden några gånger per vecka utan att riskera att det leder till cancer. Men nu vill Strålsäkerhetsmyndigheten veta mer exakt vilka halter det faktiskt rör sig om.
Förra året gjordes en liknande kartläggning av svamp. Då ombads allmänheten att skicka in sina fynd. Åttahundra svampar kom med posten för att undersökas i myndighetens laboratorium.
Nu blir det fiskens tur att bli bedömd. Från 11 augusti till 28 november kan den som har fiskat i Västerbottens, Jämtlands, Västernorrlands, Gävleborgs, Uppsala eller Västmanlands län först göra en digital anmälan och därefter skicka in sin fisk – minst hundra gram skinnfri filé – till Strålsäkerhetsmyndigheten. Har du redan fångat din fisk, frys in fångsten och skicka den om några veckor, när anmälningsdisken öppnar.
Det är inte bara fisken i sig som är intressant. Myndigheten vill egentligen veta hur och var radioaktiva ämnen bryts ner eller binds i naturen. Marken är en sak och vattnen en annan. Nu ska fisken få berätta hur utvecklingen har fortskridit sedan Tjernobylolyckan, och hur halterna av cesium-137 varierar mellan olika fiskarter och sjöar.
Det återstår nu att se om svenska fiskare är lika nyfikna på vad de stoppar i sig som svampplockarna visade sig vara, och om de klarar av att skiljas från sin fångst.
Inte bara fritidsfiskarna och fisken kommer att testas. Även Postnords förmåga att snabbt kunna föra posten från punkt A till punkt B lär prövas. Visserligen uppmanas fiskaren att förpacka provet i två väl hopknutna, helt täta tvåliters-plastpåsar. Den som ska skicka sina fiskar får inte vika plastpåsarna eller tejpa dem, och inte heller lägga hushållspapper eller liknande runt fisken!
Och om du i höst passerar en brevlåda som luktar rutten fisk så vet du varför.