S-kongressen – fem dagar av kulturell triangulering
Försvar, kommuner och integrationsoffensiv höjer notan för en S-seger.
Nej till ett tredje juridiskt kön. Ja till att föra in motorhistoria i kulturarvet. De allra sista besluten som S-kongressen tog på söndagen bekräftade fem dagar av kulturell triangulering. Pressekreterare på plats bar mörk kostym och knappt gick att skilja från Säpo-vakterna. Förr hade de jeans och T-shirt. Nu håller partiledaren sitt linjetal i svart dräkt och talar om Världen av igår.
För Stefan Zweig var det Europa före 1914. Magdalena Andersson menar tiden före Rysslands invasion av Ukraina 2022. Det är S-ledarens sätt att säga att hon vill bli landsmoder, men att det kanske inte blir så mycket pengar över till något annat än Försvarsmakten. Hon blir tvungen att leta, för nu är det mycket som partiet har lovat.
Världen av igår för svenska väljare är Sverige före den stora invandringen och välfärdsstatens migration till nätet. Sverige ska bli lite mer som Sverige igen, lovar partiledaren nu. Migrationen ska vara stram, straffmyndighetsåldern sänkas till 14 år och staten bli mer fysiskt närvarande på landsbygden.
På en fråga svarade Magdalena Andersson att hon inte skulle ha skrivit under uppropet från Danmarks S-ledare Mette Frederiksen och Italiens Giorgia Meloni om att ändra internationella konventioner om asylrätt. Och någonstans måste ju gränsen till SD dras. Som opinionsläget ser ut kan Socialdemokraterna räkna med att få tillbaka en del av de 80 000 gamla S-väljare som röstade SD 2022 ändå. Partistyrelsen fick stöd av mer än 90 procent av ombuden för sina skärpningar i migrations- integrations- och kriminalpolitiken.
Det är en annan tid, säger ett ombud jag talar med. Liberalismen har liksom peakat. Visserligen är folk allt mer individualistiska. "Men man tänker mer på systemen nu, att det ska fungera".
Mycket talar alltså för ett kallnat kulturkrig i valrörelsen, där Socialdemokraterna istället får lägga krut på att hitta finansiering till två av kongressens stora beslut utöver den redan utlovade försvarsfonden på 250 miljarder kronor.
Den mest uppmärksammade satsningen, upprustningen av de utsatta områdena, kan kosta hundratals miljarder kronor. ”Jag är beredd att göra vad fan som helst” har Lawen Redar sagt till Fokus. Insatserna är inte prissatta utan ska avgöras i förhandlingar. Till den danska tidningen Politikken har Lawen Redar sagt att detta är Sveriges sista chans.
Mindre har det talats om kommunsektorns nattliga seger i fredags, då kongressen beslutade att alla statsbidrag ska värdesäkras för kostnadsdrivande faktorer. Inte bara inflation utan också avtalade löneökningar, större befolkning och äldre medborgare. Enligt en prognos skulle det öka statsbidragen till kommunerna med nästan 40 miljarder kronor 2027.
S-kongressen har också lovat att slopa skolvinsterna. För den händelse skolbolagen kräver kompensation skulle även detta kunna kosta, mellan 4 och 20 miljarder kronor beroende på vem man frågar.
Framför väljarna ligger 470 inte särskilt underbara dagar av ekonomisk debatt om skattehöjningar, lån och spara-i-ladorna. I lågkonjunktur handlar valrörelserna nästan alltid om pengar. Inte ens maktskiftesvalet 2022 avgjordes av värderingar, utan av skenande elpriser.
För Magdalena Andersson som kallar sig "snål finansminister" blir det en svår balansgång.
Nej till ett tredje juridiskt kön. Ja till att föra in motorhistoria i kulturarvet. De allra sista besluten som S-kongressen tog på söndagen bekräftade fem dagar av kulturell triangulering. Pressekreterare på plats bar mörk kostym och knappt gick att skilja från Säpo-vakterna. Förr hade de jeans och T-shirt. Nu håller partiledaren sitt linjetal i svart dräkt och talar om Världen av igår.
För Stefan Zweig var det Europa före 1914. Magdalena Andersson menar tiden före Rysslands invasion av Ukraina 2022. Det är S-ledarens sätt att säga att hon vill bli landsmoder, men att det kanske inte blir så mycket pengar över till något annat än Försvarsmakten. Hon blir tvungen att leta, för nu är det mycket som partiet har lovat.
Världen av igår för svenska väljare är Sverige före den stora invandringen och välfärdsstatens migration till nätet. Sverige ska bli lite mer som Sverige igen, lovar partiledaren nu. Migrationen ska vara stram, straffmyndighetsåldern sänkas till 14 år och staten bli mer fysiskt närvarande på landsbygden.
På en fråga svarade Magdalena Andersson att hon inte skulle ha skrivit under uppropet från Danmarks S-ledare Mette Frederiksen och Italiens Giorgia Meloni om att ändra internationella konventioner om asylrätt. Och någonstans måste ju gränsen till SD dras. Som opinionsläget ser ut kan Socialdemokraterna räkna med att få tillbaka en del av de 80 000 gamla S-väljare som röstade SD 2022 ändå. Partistyrelsen fick stöd av mer än 90 procent av ombuden för sina skärpningar i migrations- integrations- och kriminalpolitiken.
Det är en annan tid, säger ett ombud jag talar med. Liberalismen har liksom peakat. Visserligen är folk allt mer individualistiska. ”Men man tänker mer på systemen nu, att det ska fungera”.
Mycket talar alltså för ett kallnat kulturkrig i valrörelsen, där Socialdemokraterna istället får lägga krut på att hitta finansiering till två av kongressens stora beslut utöver den redan utlovade försvarsfonden på 250 miljarder kronor.
Den mest uppmärksammade satsningen, upprustningen av de utsatta områdena, kan kosta hundratals miljarder kronor. ”Jag är beredd att göra vad fan som helst” har Lawen Redar sagt till Fokus. Insatserna är inte prissatta utan ska avgöras i förhandlingar. Till den danska tidningen Politikken har Lawen Redar sagt att detta är Sveriges sista chans.
Mindre har det talats om kommunsektorns nattliga seger i fredags, då kongressen beslutade att alla statsbidrag ska värdesäkras för kostnadsdrivande faktorer. Inte bara inflation utan också avtalade löneökningar, större befolkning och äldre medborgare. Enligt en prognos skulle det öka statsbidragen till kommunerna med nästan 40 miljarder kronor 2027.
S-kongressen har också lovat att slopa skolvinsterna. För den händelse skolbolagen kräver kompensation skulle även detta kunna kosta, mellan 4 och 20 miljarder kronor beroende på vem man frågar.
Framför väljarna ligger 470 inte särskilt underbara dagar av ekonomisk debatt om skattehöjningar, lån och spara-i-ladorna. I lågkonjunktur handlar valrörelserna nästan alltid om pengar. Inte ens maktskiftesvalet 2022 avgjordes av värderingar, utan av skenande elpriser.
För Magdalena Andersson som kallar sig ”snål finansminister” blir det en svår balansgång.
