SD släpptes in i värmen, men kommer L att implodera?

Det går inte att komma ifrån, det är en stor sak att Liberalernas partiledare Simona Mohamsson står bredvid Sverigedemokraternas Jimmie Åkesson och håller en gemensam presskonferens om ett historiskt beslut, att riva av SD-plåstret en gång för alla. 

Det var ju på grund motståndet mot just Åkesson och hans parti som Mohamsson gick in i partipolitiken från första början, och det var ju på grund av SD som hon drog iväg extra bitska budskap på twitter för bara några år sedan.

Men nu stod hon där, med avdraget SD-plåster och borttagna skygglappar.

De röda linjernas tid är förbi, i alla fall de till höger, L säger ja till SD i regering. Bara det är historiskt.

Detta trots Jan Jönsson-falangens högljudda protester och hot om avgång, och kvinnoförbundets Malin Sjöberg-Högrells argsinta uttalande att ”hela partiet kommer att implodera”. 

Hur stor del av Liberalerna har egentligen Mohamsson med sig när hon ger vänskapliga klappar på SD-ledarens axel under presskonferensen? Kommer en L-implosion redan under kvällen? Kanske.

Men vad är det då som Simona Mohamsson har kommit överens med SD-ledaren om och som ritade om Sveriges politiska karta inför valet? 

Rader av politiska nyheter presenterades ur det nya blå-gula samarbete som de kallade det:

– Partiernas förslag på statsråd ska stämmas av med alla partiledare, innan utnämning. Det här ger alltså liberalerna ett veto mot personer från SD de inte gillar.

– Armlängds avstånd ska hållas till public service och kultursektorn. Den akademiska friheten ska grundlagsskyddas.

– Skolan ska förstatligas.

– Vinstintresset i skolan ska fasas ut.

– En folkomröstning om euron ska hålla i samband med valet 2030.

– A-kassan ska förstatligas.

Förutom allt detta så ska en högerregering efter valet bedriva en tillväxtpolitik och fortsätta stödet till Ukraina.

Det ska framhållas att de övriga Tidöpartierna inte är överens om allt detta. Enligt Åkesson och Mohamsson är det ”ingångar i en förhandling efter en valvinst”.

Men det var inte helt tydliga svar på journalisternas frågor på presskonferensen.

När Simona Mohamsson i höstas skulle förklara beslutet att säga nej till SD i regering, menade hon att ”SD inte var ett borgerligt parti” och att SD inte kunde ”bete sig”. 

Kan de bete sig nu? Det ville hon inte riktigt svara på.

Fredagsdramatiken slutade alltså med att halva Liberalerna är nöjda, medan andra halvan är missnöjda. Som vanligt alltså.

Om SD-närmandet kommer att locka stödröster och få några avhoppade högerlutande liberaler att återvända, det återstår att se.

Men klart är: Det här var dagen då Liberalerna blev ett riktigt högerparti och Sverigedemokraterna slutligen släpptes in i högervärmen.

Johan Romin