Storbritannien slipper Trumps skräcktullar
Presidenten backar, Starmer tackar.
Toppbild: AP
Så var det klart. USA och Storbritannien har tecknat ett handelsavtal av stor betydelse, eftersom åtminstone dessa två länder därmed undviker tullkrig.
Storbritannien slipper Trumps aviserade skräcktullar på 27 procent för stål och bilar, medan USA erbjuds lättnader på den digitala marknaden. Minimigränsen på 10 procentiga tullar rubbas (ännu) inte, med undantag på jordbrukssidan (kött) och just stål (0 procent). Säkerhets- och teknologisamarbete figurerar också i mixen. Som så ofta ska många detaljer snickras ihop i efterhand, så den totala ekonomiska betydelsen är ännu omöjlig att uppskatta. Om inte den generella tullsatsen på 10 procent förhandlas ner så kommer många tullar att ligga högre än de gjorde från början.
Slutförhandlingarna kommer ändå knappast spricka. Både Trump och Starmer är personligen beroende av denna högvinst. Inte ens den ekonomiska stormakten USA klarade av att starta handelskrig på alla fronter samtidigt.
Det är ironiskt att "marknadspresidenten" kuvades av marknaden. Trump köpte sig först tid genom att skjuta fram ikraftträdandet av skräcktullarna. I samma takt som handelsavtalen ingås kan han i fortsättningen glida undan införandet och ändå rädda ansiktet.
Att det blev just Storbritannien som kammade hem det första avtalet med Trump är ingen slump. USA har en relativt balanserad handelsbalans med den brittiska serviceekonomin. Handeln med exempelvis EU och Kina är en annan sak. Deras betydande överskott mot USA irriterar Trump.
Starmer då? Med usla opinionssiffror efter en rad olyckliga självmål – och med Nigel Farage som en nagel i ögat - är han och Labour i stort behov av goda ekonomiska nyheter. Det är politisk ironi på hög nivå att Brexitmotståndaren Keir Starmer nu skördar politiska poäng genom frihandelsavtal som inte hade varit möjliga utan Brexit.
Hela världen kan dra en suck av lättnad eftersom avtalet tycks bli det första av många. Under presskonferensen lät det på Trump som om upptining pågår i USA:s samtal med Kina. Japan och Sydkorea ryktas stå närmast på tur.
Mellan USA och EU pågår febrila förhandlingar. De kan utmynna i lägre totala handelshinder än före Trumps tillträde. På vår sida av Atlanten glömmer vi gärna att Trump haft rätt på en punkt - EU har länge varit mer protektionistiskt mot USA än tvärtom. Särskilt inom bil- och jordbruksindustrin. Om fler handelshinder än tullarna röjs undan, en av Trumps huvudambitioner, kan det bli rejält positivt för europeiska konsumenter, inklusive de svenska.
Det vore ironiskt, med tanke på alla domedagsprofeter som har deklarerat att himlen är på väg att trilla ner.
Mark Brolin är geopolitisk strateg, ekonom och författare.
Så var det klart. USA och Storbritannien har tecknat ett handelsavtal av stor betydelse, eftersom åtminstone dessa två länder därmed undviker tullkrig.
Storbritannien slipper Trumps aviserade skräcktullar på 27 procent för stål och bilar, medan USA erbjuds lättnader på den digitala marknaden. Minimigränsen på 10 procentiga tullar rubbas (ännu) inte, med undantag på jordbrukssidan (kött) och just stål (0 procent). Säkerhets- och teknologisamarbete figurerar också i mixen. Som så ofta ska många detaljer snickras ihop i efterhand, så den totala ekonomiska betydelsen är ännu omöjlig att uppskatta. Om inte den generella tullsatsen på 10 procent förhandlas ner så kommer många tullar att ligga högre än de gjorde från början.
Slutförhandlingarna kommer ändå knappast spricka. Både Trump och Starmer är personligen beroende av denna högvinst. Inte ens den ekonomiska stormakten USA klarade av att starta handelskrig på alla fronter samtidigt.
Det är ironiskt att ”marknadspresidenten” kuvades av marknaden. Trump köpte sig först tid genom att skjuta fram ikraftträdandet av skräcktullarna. I samma takt som handelsavtalen ingås kan han i fortsättningen glida undan införandet och ändå rädda ansiktet.
Att det blev just Storbritannien som kammade hem det första avtalet med Trump är ingen slump. USA har en relativt balanserad handelsbalans med den brittiska serviceekonomin. Handeln med exempelvis EU och Kina är en annan sak. Deras betydande överskott mot USA irriterar Trump.
Starmer då? Med usla opinionssiffror efter en rad olyckliga självmål – och med Nigel Farage som en nagel i ögat – är han och Labour i stort behov av goda ekonomiska nyheter. Det är politisk ironi på hög nivå att Brexitmotståndaren Keir Starmer nu skördar politiska poäng genom frihandelsavtal som inte hade varit möjliga utan Brexit.
Hela världen kan dra en suck av lättnad eftersom avtalet tycks bli det första av många. Under presskonferensen lät det på Trump som om upptining pågår i USA:s samtal med Kina. Japan och Sydkorea ryktas stå närmast på tur.
Mellan USA och EU pågår febrila förhandlingar. De kan utmynna i lägre totala handelshinder än före Trumps tillträde. På vår sida av Atlanten glömmer vi gärna att Trump haft rätt på en punkt – EU har länge varit mer protektionistiskt mot USA än tvärtom. Särskilt inom bil- och jordbruksindustrin. Om fler handelshinder än tullarna röjs undan, en av Trumps huvudambitioner, kan det bli rejält positivt för europeiska konsumenter, inklusive de svenska.
Det vore ironiskt, med tanke på alla domedagsprofeter som har deklarerat att himlen är på väg att trilla ner.
Mark Brolin är geopolitisk strateg, ekonom och författare.