Trump lyckades inte bomba Iran till underkastelse
Det sista president Donald Trump vill är att se döda amerikanska soldater som transporteras tillbaka över Atlanten.
Vid midnatt svensk tid upprepade Donald Trump att "utplånade är en korrekt term" för att beskriva tillståndet vid kärnenergianläggningarna i Fordow, Isfahan och Natanz, efter USA:s massiva angrepp med bunkerbomber från luften och kryssningsmissiler från ubåtar.
Med beslutet att gå till attack skruvade Trump upp insatserna i Mellanöstern till en ny och högre risknivå för alla inblandade. Alternativen nu är att samtalen om Irans atomprogram återupptas under ordnade former – eller fortsatt militär upptrappning med en våldsspiral som ingen kan överblicka.
Trumps egen version om en "spektakulär militär succé" går inte att verifiera med tillgängliga fakta. Satellitbilderna från Fordow ger inga definitiva svar. Iran påstår å sin sida att skadorna är begränsade och att anläggningarna tömdes på anrikat uran och evakuerades i förväg, dvs i klartext att kärnvapenhotet kvarstår även efter attacken.
För att komma i position över målen i Iran fick B-2 bombplanen flyga i 37 timmar från basen i Missouri. I det avseendet var "Midnight Hammer" en avancerad operation. Samtidigt låg den väl synlig i korten. USA ökade den militära närvaron i Mellanöstern direkt efter krigsutbrottet mellan Israel och Iran för tio dagar sedan.
Man kan förmoda att Iran var på det klara med vad som kunde hända och kalkylerade med det. Uppgifter från NBC om att Iran före attacken hotat USA med att aktivera sovande celler för terrordåd på amerikansk mark pekar i den riktningen. Samtidigt vägrade Iran att gå med på nya atomsamtal med USA – det enda som kunde fått Trump att blåsa av attacken.
Det iranska ledarskapet tycks ha varit beredda att ta smällen för att i efterhand söka sympati i omvärlden. Vid söndagskvällens möte i FN:s säkerhetsråd varnade generalsekreteraren Antonio Guterres för risken att hamna i ett "bottenlöst hål av vedergällning". USA:s hyllas av Israel men har också fått kritik för att bryta mot internationell rätt.
I Ukrainakriget har USA:s strategi varit att agera fredsmäklare. Något militärt engagemang har aldrig varit aktuellt, inte ens med fredsbevarande styrkor vid fronten mot Ryssland om det skulle bli aktuellt efter en vapenvila. Det uppdraget har USA reserverat för Europa.
Mot Iran valde Trump ett annat upplägg: att agera med överlägsen militär styrka och försöka bomba landet till underkastelse, med budskapet att Iran måste "sluta fred omedelbart, annars blir det nya anfall". Han har antytt ett regimskifte.
Än så länge tyder inget på att Iran lyssnat på uppmaningen att slå till reträtt för att rädda sitt eget skinn. Tvärtom har retoriken skruvats upp med tal om rätt till självförsvar, hot om att stänga Hormuzsundet för oljetrafik och hämndattacker mot amerikanska intressen i regionen. Utrikesministern Abbas Araghchi är under måndagen i Moskva för att söka stöd hos Vladimir Putin.
För Trump är det dåliga nyheter. USA har 50 000 soldater på baser över hela Mellanöstern – Qatar, Kuwait, Bahrain, Förenade Arabemiraten, Saudiarabien – och är i viss mån sårbart för iranska hämndattacker. Det sista Trump vill se är döda amerikanska soldater som transporteras tillbaka över Atlanten. Det är inte så han har sålt in "America first" till sina anhängare.
Vid midnatt svensk tid upprepade Donald Trump att ”utplånade är en korrekt term” för att beskriva tillståndet vid kärnenergianläggningarna i Fordow, Isfahan och Natanz, efter USA:s massiva angrepp med bunkerbomber från luften och kryssningsmissiler från ubåtar.
Med beslutet att gå till attack skruvade Trump upp insatserna i Mellanöstern till en ny och högre risknivå för alla inblandade. Alternativen nu är att samtalen om Irans atomprogram återupptas under ordnade former – eller fortsatt militär upptrappning med en våldsspiral som ingen kan överblicka.
Trumps egen version om en ”spektakulär militär succé” går inte att verifiera med tillgängliga fakta. Satellitbilderna från Fordow ger inga definitiva svar. Iran påstår å sin sida att skadorna är begränsade och att anläggningarna tömdes på anrikat uran och evakuerades i förväg, dvs i klartext att kärnvapenhotet kvarstår även efter attacken.
För att komma i position över målen i Iran fick B-2 bombplanen flyga i 37 timmar från basen i Missouri. I det avseendet var ”Midnight Hammer” en avancerad operation. Samtidigt låg den väl synlig i korten. USA ökade den militära närvaron i Mellanöstern direkt efter krigsutbrottet mellan Israel och Iran för tio dagar sedan.
Man kan förmoda att Iran var på det klara med vad som kunde hända och kalkylerade med det. Uppgifter från NBC om att Iran före attacken hotat USA med att aktivera sovande celler för terrordåd på amerikansk mark pekar i den riktningen. Samtidigt vägrade Iran att gå med på nya atomsamtal med USA – det enda som kunde fått Trump att blåsa av attacken.
Det iranska ledarskapet tycks ha varit beredda att ta smällen för att i efterhand söka sympati i omvärlden. Vid söndagskvällens möte i FN:s säkerhetsråd varnade generalsekreteraren Antonio Guterres för risken att hamna i ett ”bottenlöst hål av vedergällning”. USA:s hyllas av Israel men har också fått kritik för att bryta mot internationell rätt.
I Ukrainakriget har USA:s strategi varit att agera fredsmäklare. Något militärt engagemang har aldrig varit aktuellt, inte ens med fredsbevarande styrkor vid fronten mot Ryssland om det skulle bli aktuellt efter en vapenvila. Det uppdraget har USA reserverat för Europa.
Mot Iran valde Trump ett annat upplägg: att agera med överlägsen militär styrka och försöka bomba landet till underkastelse, med budskapet att Iran måste ”sluta fred omedelbart, annars blir det nya anfall”. Han har antytt ett regimskifte.
Än så länge tyder inget på att Iran lyssnat på uppmaningen att slå till reträtt för att rädda sitt eget skinn. Tvärtom har retoriken skruvats upp med tal om rätt till självförsvar, hot om att stänga Hormuzsundet för oljetrafik och hämndattacker mot amerikanska intressen i regionen. Utrikesministern Abbas Araghchi är under måndagen i Moskva för att söka stöd hos Vladimir Putin.
För Trump är det dåliga nyheter. USA har 50 000 soldater på baser över hela Mellanöstern – Qatar, Kuwait, Bahrain, Förenade Arabemiraten, Saudiarabien – och är i viss mån sårbart för iranska hämndattacker. Det sista Trump vill se är döda amerikanska soldater som transporteras tillbaka över Atlanten. Det är inte så han har sålt in ”America first” till sina anhängare.
