Trumps telefonsamtal med Putin ett misslyckande
Trump tycks redo att överlämna Ukrainafrågan till påven, skriver Jonas Gummesson.
Det tredje samtalet mellan Donald Trump och Vladimir Putin pekar lika lite som de båda tidigare mot ett snabbt genombrott. Trump är överdrivet optimistisk, Putin slirar på varje ord.
I februari beskrev Trump det första samtalet som ”ytterst produktivt” och påstod att förhandlingar om att få slut på kriget i Ukraina skulle starta ”omedelbart” (immediately).Efter samtal nummer två i mars betonade Putin ”sitt engagemang för om en fredlig lösning på konflikten.”
Inför det tredje samtalet på måndagen trissade Trump i vanlig ordning upp förväntningarna. Den amerikanske presidentens egentillverkade teasers på Truth Social är lika förutsägbara som amen i kyrkan. Den här gången stod vapenvila och ett slut på ”blodbadet” på agendan.
Inga faktiska omständigheter tydde i förväg på att dödläget i fredsprocessen, i den mån man kan tala om en sådan, är på väg att brytas. Ändå ville Trump ge sken av det.
När det tredje samtalet var avklarat på måndagskvällen ställde sig Putin snabbt framför Kremlkontrollerade TV-kameror i badorten Sotji vid Svarta havet. Trump hamnade på efterkälken.
Den här gången var Putins budskap var att samtalet varit ”både sakligt och ganska uppriktigt”, sammantaget ett ”mycket produktivt utbyte.” Putin tackade Trump för hans ansträngningar och underströk ”sitt stöd för en fredlig lösning på Ukrainakonflikten.”
Den ryske krigsförbrytaren avslutade med att sammanfatta ”Rysslands tydliga ståndpunkt” – och den som då trodde sig ha hört något försonade kunde glömma det i samma stund: ”Att eliminera grundorsakerna till denna kris är det viktigaste för oss”, alltså samma budskap som vid fiaskomötet i Istanbul i förra veckan – och själva orsaken till den ryska invasionen 2022.
För Kreml är Ukrainas rätt att existera som nation ett problem som måste undanröjas. På den punkten har inget ändrats.
Trump å sin sida slog på stora PR-trumman. Enligt presidenten gick samtalet med Putin ”mycket bra” och fördes i ”en excellent anda”. Förhandlingar om vapenvila ska inledas ”omedelbart” (immediately), med sikte på att avsluta kriget, om det känns igen.
I själva verket är detta ett steg tillbaka. För ett par veckor sedan var kravet från Ukraina, Europa och USA 30 dagars ovillkorlig vapenvila den 12 maj. Med Istanbulmötet blandade Putin bort korten. En vecka senare är det icke preciserade förhandlingar som gäller.
Hur det ska organiseras överlåter Trump från och med nu till parterna eftersom det bara är Ryssland och Ukraina som är insatta i alla detaljer – en minst sagt krystad motivering. Han lockar Putin med lysande affärsmöjligheter när freden är ett faktum, men säger inget om att skruva upp trycket med ökade sanktioner.
I sin helhet är det lika tunt som det låter och tyder i sin tur på att presidenten vill abdikera från uppdraget att medla fred, väl medveten om att det skiljer en avgrund mellan Ukrainas och Rysslands syn på en varaktig fredsuppgörelse.
Trump pekar nu på att påven är beredd att ta över och leda förhandlingar i Vatikanen och tycks inställd på att lämna över ansvaret utan att blinka.
Jonas Gummesson är politisk journalist med inriktning på försvars- och säkerhetspolitik.
Det tredje samtalet mellan Donald Trump och Vladimir Putin pekar lika lite som de båda tidigare mot ett snabbt genombrott. Trump är överdrivet optimistisk, Putin slirar på varje ord.
I februari beskrev Trump det första samtalet som ”ytterst produktivt” och påstod att förhandlingar om att få slut på kriget i Ukraina skulle starta ”omedelbart” (immediately).Efter samtal nummer två i mars betonade Putin ”sitt engagemang för om en fredlig lösning på konflikten.”
Inför det tredje samtalet på måndagen trissade Trump i vanlig ordning upp förväntningarna. Den amerikanske presidentens egentillverkade teasers på Truth Social är lika förutsägbara som amen i kyrkan. Den här gången stod vapenvila och ett slut på ”blodbadet” på agendan.
Inga faktiska omständigheter tydde i förväg på att dödläget i fredsprocessen, i den mån man kan tala om en sådan, är på väg att brytas. Ändå ville Trump ge sken av det.
När det tredje samtalet var avklarat på måndagskvällen ställde sig Putin snabbt framför Kremlkontrollerade TV-kameror i badorten Sotji vid Svarta havet. Trump hamnade på efterkälken.
Den här gången var Putins budskap var att samtalet varit ”både sakligt och ganska uppriktigt”, sammantaget ett ”mycket produktivt utbyte.” Putin tackade Trump för hans ansträngningar och underströk ”sitt stöd för en fredlig lösning på Ukrainakonflikten.”
Den ryske krigsförbrytaren avslutade med att sammanfatta ”Rysslands tydliga ståndpunkt” – och den som då trodde sig ha hört något försonade kunde glömma det i samma stund: ”Att eliminera grundorsakerna till denna kris är det viktigaste för oss”, alltså samma budskap som vid fiaskomötet i Istanbul i förra veckan – och själva orsaken till den ryska invasionen 2022.
För Kreml är Ukrainas rätt att existera som nation ett problem som måste undanröjas. På den punkten har inget ändrats.
Trump å sin sida slog på stora PR-trumman. Enligt presidenten gick samtalet med Putin ”mycket bra” och fördes i ”en excellent anda”. Förhandlingar om vapenvila ska inledas ”omedelbart” (immediately), med sikte på att avsluta kriget, om det känns igen.
I själva verket är detta ett steg tillbaka. För ett par veckor sedan var kravet från Ukraina, Europa och USA 30 dagars ovillkorlig vapenvila den 12 maj. Med Istanbulmötet blandade Putin bort korten. En vecka senare är det icke preciserade förhandlingar som gäller.
Hur det ska organiseras överlåter Trump från och med nu till parterna eftersom det bara är Ryssland och Ukraina som är insatta i alla detaljer – en minst sagt krystad motivering. Han lockar Putin med lysande affärsmöjligheter när freden är ett faktum, men säger inget om att skruva upp trycket med ökade sanktioner.
I sin helhet är det lika tunt som det låter och tyder i sin tur på att presidenten vill abdikera från uppdraget att medla fred, väl medveten om att det skiljer en avgrund mellan Ukrainas och Rysslands syn på en varaktig fredsuppgörelse.
Trump pekar nu på att påven är beredd att ta över och leda förhandlingar i Vatikanen och tycks inställd på att lämna över ansvaret utan att blinka.
Jonas Gummesson är politisk journalist med inriktning på försvars- och säkerhetspolitik.
