Jonas Gummesson

Ukrainas värsta farhågor kan besannas

Medan Ryssland trappar upp krigföringen tycks Trump fasa ut det amerikanska stödet och lämpa över ansvaret på Europa. Ett dråpslag för Ukraina.

Text:

Bild: Natacha Pisarenko / TT

En tanke bakom Trumpadministrationens ursprungliga fredsplan är att koordinerat sätta press på både Ryssland och Ukraina för att tvinga fram en vapenvila och få parterna till förhandlingsbordet. USA kan exempelvis strypa vapenleveranserna till Ukraina och skruva upp sanktionerna mot Ryssland. 

Än så länge har det inte förverkligats. Vladimir Putin har konsekvent förhalat ett eldupphör utan att USA lyft ett finger. Fredsprocessen har stannat av. Trump har slutat tala om ett snabbt avslut. Tidigare löften viftas bort.

För Ukraina är tendensen oroväckande. Trump har bockat av både G7-mötet i Kanada och Natos toppmöte i Haag utan att göra några utfästelser om fortsatt stöd. Slutkommunikén från Haag är anorektisk. För första gången efter Rysslands massiva invasion 2022 står det inte ett ord om det pågående kriget. 

Nyligen sipprade det ut uppgifter om att USA tänker stoppa leveranserna av luftvärnsrobotar, artillerigranater och ammunition med motiveringen att man måste se om sitt eget hus. Trump talade om att företrädaren Joe Biden "tömde alla förråd".

Ett alternativ är att det ligger något i det. Ett annat att det är ett svepskäl för att börja fasa ut det amerikanska stödet och lämpa över ansvaret på Europa. För Ukraina är det i vilket fall ett dråpslag i rådande läge. Ryssland har trappat upp krigföringen både vid fronten och med allt intensivare luftangrepp. 

För att balansera det indragna amerikanska stödet hade det i enlighet med den avsomnade fredsplanen krävts åtgärder även mot Ryssland. Det senaste telefonsamtalet mellan Trump och Putin innehöll ingenting av den varan. Trump tog visserligen upp frågan om att få slut på kriget men sa inte ett pip om sanktioner. Efteråt sa han sig vara besviken över att Putin bara vill "fortsätta att döda människor". Frågan blir varför han inte gör något åt saken.

Den ryska sidans tolkning i utskriften av samtalet gick ut på att Trump och Putin står "på samma sida" och i "uppriktig och affärsmässig" ton bl a diskuterade "lovande" energi- och rymdprojekt. Beträffande Ukraina upprepade Putin att "grundorsakerna" måste "elimineras". Ukraina ska avväpnas och inrangeras i den ryska intressesfären. Krim, Donetsk, Luhansk, Cherson och Zaporizjzja ges legal status som ryska områden. Putin ger inte avkall på något av det. 

Natten efter samtalet genomförde Ryssland det värsta bombangreppet mot Ukraina hittills. Det tyder inte på att Putin ser så allvarligt på risken för amerikansk vedergällning. 

I ett samtal med Volodymyr Zelenskyj konstaterade Trump själv att Ukraina är i stort behov av det amerikanska luftvärnssystemet Patriot för att kunna försvara sig. Och det är förstås alldeles korrekt. Frågan är då varför USA avbryter vapentillförseln.

Zelenskyj tycks ha tagit lärdom av holmgången med Trump i Vita Huset i februari och försöker numera med smicker i stället för kritik i sina inlägg i sociala medier. Så även den här gången: "Ukraina är tacksamt för allt stöd vi har fått".

Situationen är svårtolkad och vidöppen. Trump som visat handlingskraft i andra sammanhang, t ex med bombangreppet mot Iran, fortsätter att uppträda lika mesigt som vanligt mot Putin och att ställa ut halvdana löften till Zelenskyj. Om det ligger något i den ryska versionen om att Putin och Trump står på samma sida kan Ukrainas värsta farhågor vara på väg att besannas.

En tanke bakom Trumpadministrationens ursprungliga fredsplan är att koordinerat sätta press på både Ryssland och Ukraina för att tvinga fram en vapenvila och få parterna till förhandlingsbordet. USA kan exempelvis strypa vapenleveranserna till Ukraina och skruva upp sanktionerna mot Ryssland. 

Än så länge har det inte förverkligats. Vladimir Putin har konsekvent förhalat ett eldupphör utan att USA lyft ett finger. Fredsprocessen har stannat av. Trump har slutat tala om ett snabbt avslut. Tidigare löften viftas bort.

För Ukraina är tendensen oroväckande. Trump har bockat av både G7-mötet i Kanada och Natos toppmöte i Haag utan att göra några utfästelser om fortsatt stöd. Slutkommunikén från Haag är anorektisk. För första gången efter Rysslands massiva invasion 2022 står det inte ett ord om det pågående kriget. 

Nyligen sipprade det ut uppgifter om att USA tänker stoppa leveranserna av luftvärnsrobotar, artillerigranater och ammunition med motiveringen att man måste se om sitt eget hus. Trump talade om att företrädaren Joe Biden ”tömde alla förråd”.

Ett alternativ är att det ligger något i det. Ett annat att det är ett svepskäl för att börja fasa ut det amerikanska stödet och lämpa över ansvaret på Europa. För Ukraina är det i vilket fall ett dråpslag i rådande läge. Ryssland har trappat upp krigföringen både vid fronten och med allt intensivare luftangrepp.

För att balansera det indragna amerikanska stödet hade det i enlighet med den avsomnade fredsplanen krävts åtgärder även mot Ryssland. Det senaste telefonsamtalet mellan Trump och Putin innehöll ingenting av den varan. Trump tog visserligen upp frågan om att få slut på kriget men sa inte ett pip om sanktioner. Efteråt sa han sig vara besviken över att Putin bara vill ”fortsätta att döda människor”. Frågan blir varför han inte gör något åt saken.

Den ryska sidans tolkning i utskriften av samtalet gick ut på att Trump och Putin står ”på samma sida” och i ”uppriktig och affärsmässig” ton bl a diskuterade ”lovande” energi- och rymdprojekt. Beträffande Ukraina upprepade Putin att ”grundorsakerna” måste ”elimineras”. Ukraina ska avväpnas och inrangeras i den ryska intressesfären. Krim, Donetsk, Luhansk, Cherson och Zaporizjzja ges legal status som ryska områden. Putin ger inte avkall på något av det. 

Natten efter samtalet genomförde Ryssland det värsta bombangreppet mot Ukraina hittills. Det tyder inte på att Putin ser så allvarligt på risken för amerikansk vedergällning.

I ett samtal med Volodymyr Zelenskyj konstaterade Trump själv att Ukraina är i stort behov av det amerikanska luftvärnssystemet Patriot för att kunna försvara sig. Och det är förstås alldeles korrekt. Frågan är då varför USA avbryter vapentillförseln.

Zelenskyj tycks ha tagit lärdom av holmgången med Trump i Vita Huset i februari och försöker numera med smicker i stället för kritik i sina inlägg i sociala medier. Så även den här gången: ”Ukraina är tacksamt för allt stöd vi har fått”.

Situationen är svårtolkad och vidöppen. Trump som visat handlingskraft i andra sammanhang, t ex med bombangreppet mot Iran, fortsätter att uppträda lika mesigt som vanligt mot Putin och att ställa ut halvdana löften till Zelenskyj. Om det ligger något i den ryska versionen om att Putin och Trump står på samma sida kan Ukrainas värsta farhågor vara på väg att besannas.