Unga väljare ska böjas i tid
Du behöver inte vara torr bakom öronen. Yngre väljare ska öka valdeltagandet och höja förtroendet för demokratin.
I nästa parlamentsval i Storbritannien kommer folk födda 2013(!) att få rösta. Det är del av en valreform som syftar till att öka valdeltagandet – som i parlamentsvalet 2024 var det lägsta på 23 år – och höja förtroendet för demokratin.
Det ska också bli lättare att registrera sig, och bland annat bankkort kommer att anses giltigt som identifikation. Dessutom ska de politiska partierna bli skyldiga att kontrollera vilka deras donatorer är, och kunna styrka deras rätt att donera. Endast företag verksamma och lönsamma i Storbritannien eller Irland har rätt att göra så.
Labourpartiet hade som vallöfte att sänka åldersgränsen till 16 år. Man motiverade det med att många sextonåringar redan är en del av samhället, arbetar och kan gå med i armén.
Kritiker menar att Labour egentligen vill vinna röster. Enligt siffror från YouGov röstade cirka 41 procent av personerna mellan 18-24 och 40 procent av de studerande på Labour i parlamentsvalet 2024, jämfört med de 33,7 procent man fick av befolkningen i stort. Resultatet för Tories i samma grupper var åtta procent (18-24 år) och sju procent (studenter) samtidigt som partiet i valet fick 23,7 procent.
Unga kvinnor föredrog Det Gröna Partiet och la mer än tre gånger så många röster på dem som hela befolkningen, och nästan dubbelt så många som unga män – i båda grupperna dock mer än i valresultatet. Unga killar röstade på Reform UK i högre utsträckning än unga kvinnor, men i lägre utsträckning än befolkningen i stort.
Endast tre procent av befolkningen i Storbritannien är 16 och 17 år, och yngre väljare deltar sällan i lika hög utsträckning som äldre väljare, så påverkan på valresultaten 2029 kommer antagligen att vara försumbar.
Det finns stöd i forskningen för att det politiska intresset ökar och består om man får rösta som ung. En studie i Danmark visar att artonåringar som har möjlighet att rösta gör så i mycket högre utsträckning än nittonåringar. Graden av valdeltagande man såg bland artonåringarna återkom först bland dem i trettiofemårsåldern.
En annan studie, genomförd i Österrike – det enda europeiska land där 16-åringar får rösta i allmänna val – visar att man ökade antalet förstagångs-röstare och fick ett högre valdeltagande i nästkommande val genom att ge 16-åringar rösträtt.
I riksdagen har Miljöpartiet varit de mest högljudda förespråkarna för sänkt ålderskrav. I motionen Rösträtt för 16-åringar skriver man: "Ny forskning pekar på ett ökat engagemang i samhällsfrågor hos ungdomar som får en tidigare rösträtt; det är inte själva röstandet som är viktigt, det är rösträtten."
Även om Sverige ligger i toppen av EU-länderna när det kommer till valdeltagande så finns tecken på att det kan komma att förändras. Bland 18 till 24-åringar med utländsk bakgrund minskade valdeltagandet med ungefär tio procent i valet 2022 jämfört med 2018, vilket ledde till den första minskningen av ungas valdeltagande på tjugo år. Bland unga med svensk bakgrund skedde ingen minskning.
För att bryta utanförskap och stärka förtroendet för demokratin – som bland unga sjunker, enligt Ungdomsbarometern 2024 – krävs breda insatser. Om priset är att Miljöpartiet kanske får lite fler röster kan det vara värt att överväga, för ett högre valdeltagande är bättre än ett lägre.
I nästa parlamentsval i Storbritannien kommer folk födda 2013(!) att få rösta. Det är del av en valreform som syftar till att öka valdeltagandet – som i parlamentsvalet 2024 var det lägsta på 23 år – och höja förtroendet för demokratin.
Det ska också bli lättare att registrera sig, och bland annat bankkort kommer att anses giltigt som identifikation. Dessutom ska de politiska partierna bli skyldiga att kontrollera vilka deras donatorer är, och kunna styrka deras rätt att donera. Endast företag verksamma och lönsamma i Storbritannien eller Irland har rätt att göra så.
Labourpartiet hade som vallöfte att sänka åldersgränsen till 16 år. Man motiverade det med att många sextonåringar redan är en del av samhället, arbetar och kan gå med i armén.
Kritiker menar att Labour egentligen vill vinna röster. Enligt siffror från YouGov röstade cirka 41 procent av personerna mellan 18-24 och 40 procent av de studerande på Labour i parlamentsvalet 2024, jämfört med de 33,7 procent man fick av befolkningen i stort. Resultatet för Tories i samma grupper var åtta procent (18-24 år) och sju procent (studenter) samtidigt som partiet i valet fick 23,7 procent.
Unga kvinnor föredrog Det Gröna Partiet och la mer än tre gånger så många röster på dem som hela befolkningen, och nästan dubbelt så många som unga män – i båda grupperna dock mer än i valresultatet. Unga killar röstade på Reform UK i högre utsträckning än unga kvinnor, men i lägre utsträckning än befolkningen i stort.
Endast tre procent av befolkningen i Storbritannien är 16 och 17 år, och yngre väljare deltar sällan i lika hög utsträckning som äldre väljare, så påverkan på valresultaten 2029 kommer antagligen att vara försumbar.
Det finns stöd i forskningen för att det politiska intresset ökar och består om man får rösta som ung. En studie i Danmark visar att artonåringar som har möjlighet att rösta gör så i mycket högre utsträckning än nittonåringar. Graden av valdeltagande man såg bland artonåringarna återkom först bland dem i trettiofemårsåldern.
En annan studie, genomförd i Österrike – det enda europeiska land där 16-åringar får rösta i allmänna val – visar att man ökade antalet förstagångs-röstare och fick ett högre valdeltagande i nästkommande val genom att ge 16-åringar rösträtt.
I riksdagen har Miljöpartiet varit de mest högljudda förespråkarna för sänkt ålderskrav. I motionen Rösträtt för 16-åringar skriver man: ”Ny forskning pekar på ett ökat engagemang i samhällsfrågor hos ungdomar som får en tidigare rösträtt; det är inte själva röstandet som är viktigt, det är rösträtten.”
Även om Sverige ligger i toppen av EU-länderna när det kommer till valdeltagande så finns tecken på att det kan komma att förändras. Bland 18 till 24-åringar med utländsk bakgrund minskade valdeltagandet med ungefär tio procent i valet 2022 jämfört med 2018, vilket ledde till den första minskningen av ungas valdeltagande på tjugo år. Bland unga med svensk bakgrund skedde ingen minskning.
För att bryta utanförskap och stärka förtroendet för demokratin – som bland unga sjunker, enligt Ungdomsbarometern 2024 – krävs breda insatser. Om priset är att Miljöpartiet kanske får lite fler röster kan det vara värt att överväga, för ett högre valdeltagande är bättre än ett lägre.
