»Feminismen är skambelagd«

Text:

Vad betyder det för jämställdheten i Sverige att inget av partierna nu driver frågan om kvoterad föräldraledighet?

– Det kommer att betyda mycket eftersom det är en tydlig och enkel åtgärd som skulle ge en knuff i rätt riktning. Det finns en bild av att det är ett fritt val för föräldrar att bestämma vem som ska vara hemma medan vi i själva verket är fast i normer som styr mamman att vara hemma avsevärt längre än pappan.

Varför tror du att inget parti driver de här frågorna?

– På grund av det jämna opinionsläget har de rödgröna närmat sig alliansens politik och fått nedprioritera den här ­frågan. Det säger något om tidsandan, vi lever i en nykonservativ tid där feminismen är mer eller mindre skambelagd och vi har en jämställdhetsminister som inte vill kalla sig feminist.

Kan man inte driva jämställdhetsfrågor utan att beteckna sig själv som feminist?

– Nej, om man inte vågar kalla sig feminist har man inte tillgodogjort sig maktanalysen av samhället. Jag fattar inte varför någon inte vill förknippas med ett begrepp som bygger på kunskap och fakta. Annars skulle man lika gärna kunna anamma kristdemokraternas så kallade jämställdhetspolitik som går ut på att ha piga och vårdnadsbidrag.

Finns det några andra politiska åtgärder som skulle kunna öka jämställdheten i Sverige?

– Åh, en massa. Löneskillnaderna mellan kvinnor och män är skamliga och lönebildningen i offentlig sektor konsekvent diskriminerande. En annan, mer akut fråga handlar om våldet mot kvinnor i Sverige och hela världen som alla kvinnor, inte bara de utsatta, måste förhålla sig till.

Har feminismen en backlash i Sverige?

– Ja. Den härskande retoriken bygger på stark individualism där var och en får fixa sin egen jämställdhet, typ »jamen bli jämställd då«. Då drar man ner frågan på en privat nivå och förbiser att det handlar om strukturer och system med följden att många kvinnor skambelägger sig själva för att de inte lyckas levas speciellt jämställt i praktiken.

Du var på väg in i Fi men avstod för att partipolitik inte är din grej – varför inte?

– Det verkar skittråkigt och jättejobbigt att sitta i riksdagen och gå på utskott, förhandlingar och möten. Jag skriver hellre böcker.

I en intervju nyligen uttryckte du förvåning över att din bok Bitterfittan hade lästs av kvinnor i en välbärgad Stockholmsförort. På vilket sätt tycker du att feministiska frågor hänger ihop med klass?

– Jag har en vänster-maktanalys och blev förvånad över att fruarna i Saltsjöbaden inte bara läste Bitterfittan, utan även tyckte om den och kände igen sig. Men det är klart att könsorättvisor finns i överklassen också.

Kan det vara en generationsfråga – eller lever dagens unga män fortfarande på en räkmacka?

– Nja, det är fortfarande kvinnorna som tar huvudansvaret för hem och barn och som drabbas av ohälsa på grund av dubbelarbete. Dagens unga män kommer tyvärr att vara de som faktiskt får de höga positionerna och lönerna.

Du skriver förord till nyutgåvan av Erica Jongs »Rädd att flyga« som kommer senare i höst. Vad har boken betytt för dig, varför den är relevant idag?

– För att den handlar om en kvinna som försöker ta makten över sitt liv och hitta sitt hjärta - hon bryter upp från »lydig fru« till »älskarinna på rymmen«. Men också för att den är väldigt rolig och befriande och inspirerar läsaren till egna uppror.

Hur har den feministiska debatten förändrats om 10-15 år?

– Just nu finns det inget som tyder på att den skulle kunna utvecklas i positiv riktning. Jag häpnar gång på gång över den låga nivån på debatten – det är personangrepp, medievänliga catfights och positionering som dominerar diskussionen. Synd.

Detta har hänt


Maria Sveland slog igenom stort 2007 med debatt-romanen »Bitterfittan«. Hennes senaste bok »Att springa«, om två tonårsflickors utsatthet och vänskap, fortsätter på temat jämställdhet. Jämställdhetsfrågan har inte varit någon stridsfråga i val­rörelsen och i tisdags stod det klart att de rödgröna avstår från att göra kvoterad föräldraförsäkring till en valfråga. Vänsterpartiet går dock fortfarande till val på att den ska individualiseras.