60-talisterna tar över Washington

Efter Barack Obamas valseger fylldes huvudstaden Washington av euforiska folkmassor. Hundratals tutande och blinkande bilar for fram genom de annars ödsliga boulevarderna. Utanför Vita huset skrålade tusentals anhängare »Obama!«, »Förändring!« och »Ja, vi kan!«.

Med 1968 års blodiga rasuppror i minnet hade polisen då stängt av flera gator för att undvika att den spontana folksamlingen skulle bryta ut i våld.

– Valnatten var en ögonöppnare. Men det är ingenting jämfört med hur det kommer se ut när Obama svärs in, säger Washingtons polischef Cathy Lenier och lutar sig ut genom fönstret på polisbilen hon patrullerar gatorna i.

Lenier beräknar att minst en miljon människor kommer besöka staden den 20 januari när Obama installeras. Hon har utökat polisstyrkan med 1 000 personer till 5 000, men är fortfarande orolig över hur man kan trygga en sådan folkmassa.

– Obama kommer ha maximalt skydd, men hur garanterar man flera miljoner människors säkerhet? Om någon vill spränga sig i luften är det svårt att hindra.

Lenier tillhör en grupp unga politiker och administratörer som dragits till huvudstaden och dess karismatiske 37-åriga borgmästare Adrian Fenty. Fenty, vars far är svart och mor vit, anses vara av presidentvirke och tillhör en ny generation afro-amerikanska politiker som Obama blivit galjonsfigur för.

De är unga, ambitiösa och pragmatiska, och mer intresserade av »den smartaste lösningen« än den splittrande partipolitik som präglat USA de senaste decennierna. Hit räknas Newarks borgmästare Cory Booker, Massachusetts borgmästare Deval Patrick, New Orleans borgmästare Ray Nagin och kongressmannen Harold Ford Jr.

Att statsadministration blivit »sexigt« och lockar nyexaminerade från toppuniversiteten, är Fentys kontor bevis på. I ett öppet kontorslandskap som mest påminner om en modern nyhetsredaktion – en kopia på mentorn och New York-borgmästaren Michael Bloombergs kontor – arbetar ett trettiotal kostymklädda personer koncentrerat nedanför en enorm plasma-tv med CNN-nyheter.

De är rekryterade från Harvard och Yale, och knappt någon är över 40 år. Villiga att offra topplöner inom privata sektorn går de i täten för moderniseringen och återupprättandet av det skamfilade Amerika, medvetna om att det är i städerna som framtidens Amerika växer fram. Fulla av altruistiska ideal från barndomens 70-tal tacklar de en haltande ekonomi, hälsovård, skola och infrastruktur för att skapa ett bättre samhälle för sina barn. Och de har bråttom.

Den reslige Fenty, som också är ­tri­athlonatlet, tar emot i ett kalt litet rum där han håller sina möten. I det kalla skenet från lysrören i taket sitter han självsäkert tillbakalutad i sin stol. Han talar snabbt och kortfattat, van att undvika svåra frågor.

Fenty är lugn inför den 20 januari trots att flera i hans grupp bekymrat påpekat att det är omöjligt att gardera sig mot alla mardrömsscenarier.

– Vi har gått igenom säkerheten in i minsta detalj, och kommer stänga av gator, kräva speciella stadspass och ha en drill för alla bussar som kommer. Jag är inte oroad. Vi jobbar med säkerhetstjänsterna.

Trots att Obamas installation kommer bli den största logistiska prövningen i Washingtons historia, står Fenty inför en ännu större utmaning, konstaterar han. Att rentvå hemstadens skamfilade namn, eller »mordhuvudstaden« som den kallades under 1990-talets crackvåg. Kriminaliteten är en av landets högsta, och trots att antalet våldsbrott nästan halverats sedan 1995 visar siffror från FBI att det är mer än tre gånger så högt som det nationella genomsnittet. Därtill är byråkratin notoriskt omfattande. Stadens skolsystem har länge haft några av landets högsta administrativa kostnader samtidigt som det producerat några av dess sämsta resultat.

– Mitt främsta mål är att omvandla Washington till Amerikas bästa stad. Om USA ska resa sig och på nytt bli ett föredöme för resten av världen, då måste också dess huvudstad göra det, säger han.

I linje med stadens motto Justitia omnibus, eller »rättvisa åt alla«, ska staden inte enbart vara en plats för nationens maktelit, utan alla dess drygt 500 000 innevånare, varav mer än hälften är svart, ska ha goda förutsättningar.

För att uppnå detta mål måste stadens ökända kriminalitet decimeras och de kommunala skolorna inte bara bli mycket bättre, utan bäst i landet, förklarar Fenty, som gjort skolan till sin hjärtefråga.

Till första skolkansler har han utsett den skarpa men kontroversiella 39-åriga Michelle Rhee och gett henne fria tyglar. Rhee rapporterar endast till Fenty och har  redan stängt ett tjugotal skolor, sparkat 24 rektorer och flera hundra lärare. Under stor uppståndelse har hon också tagit sig an facket och lagt fram hårda resultatinriktade krav på lärarkåren. Lyckas Fenty och Rhee kan deras modell för reformer kopieras av övriga landet.

En annan viktig fråga för Fenty är miljön. Lokaltrafiken har byggts ut, 60 nya cykelbanor har byggts och ett cykeluthyrningssystem liknande det i Stockholm och i Paris har införts. Staden har också landets högsta förekomst av car-pooling.

Finanskrisen ser man som en utmaning till att komma på »oortodoxa« och kostnadseffektiva lösningar. Ett 35 miljoner dollar stort underskott i 2009 års budget ska fyllas igen exempelvis genom att höja tobaksskatten med en dollar per cigarettpaket.

Fenty är känd för sina långa arbetsdagar. Han beskrivs i media som otålig, med låg tolerans för medelmåttor, men hans pragmatism är uppskattad bland medarbetarna. Han förklarar sin ledarskapsstil medan han rastlöst fingrar på de tre Blackberrytelefoner som sitter i bältet:

– Det är att agera snabbt, omge mig med de bästa personerna, att ständigt utvärdera våra resultat, att fatta de logiskt bästa besluten och backa upp min personal.

Polischefen Cathy Lenier säger att det handlar om ett nytt sätt att tänka, som bygger på att alla problem går att lösa. Hon är själv ett bra exempel på hur man kan vända situationen.

Vid 15 år blev hon gravid och tvingades hoppa av skolan, men kom tillbaka och tog en master på elituniversitetet Johns Hopkins samtidigt som hon uppfostrade sin son. Hon jobbar med en ny gräsrotskampanj som ska styrka förtroendet för polisen och förbättra säkerheten i huvustaden. De patrullerar och rekryterar lokalt och är måna om att vara tillgängliga, förklarar Lenier, som ofta delar ut sitt visitkort till folk på gatan.

Tillfrågad om vad Fenty förväntar sig av Obama och om han tror att den nye presidenten kommer lyckas infria sitt löfte om att ändra Washingtons insiderkultur och byråkrati, svarar Fenty, som är vän med Obama, försiktigt:

– Jag tror inte att han kan ändra Washington så mycket. Däremot hoppas jag han inför en inkluderande kultur som premierar briljans, men också att han engagerar den privata sektorn för bättre och snabbare resultat. I dag går allt för långsamt.