Bäst i världen?

Text: Anna Ritter

Bild: Scanpix

I Sverige, en av de främsta demokratierna på detta klot, finns några av världens vackraste platser, mest framstående idrottsstjärnor och bästa medicinska forskning. I alla fall enligt svenskarna själva.

I en undersökning av människors inställning till den egna nationen som pr-byrån United Minds låtit göra i Sverige, Ryssland och USA, märks stora skillnader mellan de tre ländernas invånare. Ett representativt urval bestående av 1 000 personer i respektive nation fick ta ställning till huruvida de instämmer eller inte på 28 påståenden som rör det egna landet.

Gemensamt för både svenskar, ryssar och amerikaner är att de anser att några av världens absolut vackraste platser finns just hos dem. Men medan amerikaner tycker att deras armé är världens bästa så tycker svenskarna precis tvärtom när det gäller det egna försvaret.

– Knappast förvånande, kommenterar amerikanen Billy McCormac på den liberala tankesmedjan Timbro. Trots det militära misslyckandet i Irak så har de flesta amerikaner en bild av den egna armén som är fortsatt mycket positiv.

Svenskarnas positiva bild av Sverige kan däremot sammanfattas med »moralisk förträfflighet och modernitet«, säger Åke Daun som är professor emeritus i etnologi vid Stockholms universitet.

Att liksom ryssarna hävda att den egna nationens kulturarv är ett av världens främsta är oförenligt med den gamla, svenska jantelagsmentaliteten. Av samma anledning hamnar också påståendet »vi är världens mest intelligenta folk« i botten på den svenska listan, på plats 23 av 28. Bland de tillfrågade ryssarna hamnar samma påstående på elfte plats.

Arvet från det gamla bondesamhället märks tydligt i Sverige. Att svenskar inte tycks särskilt imponerade över det egna landets kulturhistoriska arv har också att göra med en strävan efter utveckling som är djupt rotad i den svenska folksjälen. 1900-talets industrialisering, teknikutveckling och urbana revolution har bidragit till att vi ser oss som världens modernaste land.

Folkdräkter och fäbodar blev nästan lite skämmigt i det nya folkhemsbygget. Och i jämförelse med gamla kulturella stormakter som Frankrike, Ryssland och Italien är den svenska kulturen och språket inte mycket att komma med, tycks svenskarna anse.

Däremot är vi duktiga på att hitta nya tekniska och medicinska utvecklingar, inte minst på miljöområdet.

Just miljöarbetet och att minska koldioxidutsläppen är områden som varken ryssar eller amerikaner anser sina respektive länder vara särskilt bra på. Om man ska tro den här undersökningen är ryssar däremot snygga, gästvänliga och talar ett av världens vackraste språk. De ser sitt land som en stor kulturnation med världsledande författare och framstående politiska ledare, som också tjänar som förebilder för världens länder.

– Det är inte för inte som »intelligentia« är ett ryskt begrepp, kommenterar Åke Daun.

Trots att alla påståenden som har med USA:s ledare och hans förtjänster att göra hamnar i botten av skalan när de tillfrågade amerikanerna sagt sitt, så är Billy McCormac lite förvånad över att George W Bush inte får ännu sämre betyg av sina landsmän.

– Jag upplever det nog som att han är om möjligt ännu mer impopulär bland amerikaner i dag än vad som framgår av den här mätningen.

Trots att amerikanerna ger den politiska ledningen tummen ner så anser de ändå, i likhet med svenskarna, att just deras land är en av världens ledande demokratier. Detta påstående är något som de tillfrågade ryssarna inte alls tycker passar in på sitt land.

– Det pratas ofta om globaliseringen och att alla länder blir mer och mer lika varandra. Den här undersökningen visar att det fortfarande finns avgörande globala skillnader mellan hur människor ser på den egna nationen, säger Fredrik Johansson på United Minds.

Att dö för sitt fosterland är knappast aktuellt för de flesta svenskar. Det påståendet hamnar på 25:e plats, motsvarande placering i Ryssland och USA är 17.

– Ordet »fosterland« klingar inte riktigt fräscht i våra öron. Att gå i strid för sitt land är helt enkelt passé i Sverige, säger etnologiprofessor Åke Daun.