»Enorma brister i Irans valsystem«

Text: Anna Ritter

Bild: Scanpix

Hur skulle du beskriva valrörelsen?
– Iranska val är alltid svåra att förutspå och bjuder ofta på överraskningar. Men tonläget har varit brutalare än vanligt. Det var första gången någonsin som Irans presidentkandidater debatterade med varandra i tv, och Ahmadinejad gick till hårt personangrepp mot huvudutmanaren Mousavi. Bland annat drog han fram ett fotografi på Mousavis fru och anklagade henne för korruption.

Vilken betydelse har presidentvalet för Irans relation till omvärlden?
– Mousavi har sagt att han inte tänker ge upp Irans urananrikningsprogram om han vinner, däremot vill han bevisa för omvärlden att det inte har militära syften. Han går till val på att förbättra de diplomatiska relationerna och bygga upp landets raserade förtroende. Ahmadinejads aggressiva retorik mot Israel är i själva verket riktad mot arabvärlden, han försöker med alla medel vända deras folk mot sina egna ledare genom att framställa dem som svaga och Israel­vänliga.
– Israels ledning hoppas å sin sida att Ahmadinejad blir återvald: hans antisemitiska attacker har gjort det enklare för Israel att mobilisera både USA och arabländerna mot Iran. USA har medvetet inte uttalat stöd för någon kandidat för att inte förstöra dennes chans att vinna, som skedde i Palestina när Hamas vann stort efter att USA fördömt dem som terrororganisation.

Hur demokratiskt är Iran?
– Det iranska valsystemet har enorma brister och det är ingen full demokrati. Endast fyra kandidater av fler än 400 tilläts ställa upp i presidentvalet. Men jämför man med övriga Mellanöstern så framstår ju Iran som ett demokratiskt föregångsland.