Folkets förlorade strid

Text:

Bild: MOHAMMED HUWAIS/Scanpix

I Jemen finns många av ingredienserna som vi lärt oss känna igen från den arabiska våren. Det folkliga upproret mot den odemokratiska regimen. Ledaren, Ali Abdullah Saleh, som lider nederlag och i det här fallet flyr utomlands. Men som inte släpper taget. Som styr genom sina söner och släktingar.

Men sedan skiljer det sig i rapporteringen. Fotografen Mohammed Huwais, som har varit i huvudstaden Sanaa under protesterna, har hela tiden flyttat sig mellan presidentanhängarna och de stora oppositionella grupperna. Fram träder en bild av flera olika elitfraktioner som försöker mobilisera demonstranterna under sin flagga.

Där finns presidenten Saleh som en stark, brutal makt. Han besitter, även under sina månader i exil, militär kraft, och i de senaste veckornas blodiga upptrappning har hans sida lejonparten av dödsoffren på sitt samvete.

På andra sidan finns en massrörelse, likt i de nordafrikanska revolterna. Demonstrationerna började som en följd av den arabiska våren i Tunisien och Egypten. I februari samlade de över 20 000 demonstranter på gatorna. Grogrunden för missnöjet var god. Jemen ligger i det absoluta bottenskiktet bland de arabiska länderna när det gäller sociala förhållanden. Arbetslösheten är 35 procent (bara Libyen är i närheten med sina 30 procent) och 45 procent lever under fattigdomsgränsen.

Men snart kom denna proteströrelse att bli en bricka i ett gammalt spel inom den politiska eliten, långt över demonstranternas huvuden. I mars gick general Ali Mohsen över till presidentmotståndarna, och sedan dess talar oppositionsröster om hur det folkliga, ledarlösa upproret kidnappats av eliten.

Dessutom har regeringen länge kämpat mot en shia­msulimsk sekt i norr där fred slöts så sent som 2010, och i söder har al-Qaida sitt fäste på Arabiska halvön, vilket anses vara ett av nätverkets farligaste.

Kaoset i Sanaa gör att alla dessa grupper ser chansen att stärka sin makt. Och det är orsaken till att bedömare talar om risken för att det vi ser inte är en revolt av nordafrikanskt snitt, utan ett begynnande inbördeskrig.

Protesterna i Jemen

27 januari Tusentals demonstranter inleder flera veckor långa protester mot president Saleh.

18 mars 52 demonstranter dödas av krypskyttar.

21 mars Flera höga militärer går över till motståndarsidan.

3 juni President Saleh skadas i en raketattack, och lämnar landet.

18 september Regeringsstyrkor attackerar oppositionslägret och cirka 50 dödas.

23 september President Saleh återvänder.

27 september Försvarsminister Mohamed Nasser Ali blir attackerad i staden Aden, men överlever.