Mike Johnson – talmannen som lyckades ena republikanerna

Johnson lyckades samla sitt parti genom att koppla ihop stödet till Ukraina med gränsskyddet mot Mexico, med argumentet att båda frågorna ytterst handlar om nationens säkerhet.  

Text: André Persson

Bild: AP

Republikanen Mike Johnson var i det närmaste okänd när han i höstas blev talman i USA:s representanthus. Men de senaste veckorna har hamnat i allas blickfång. Johnson är utbildad advokat, gift och har fyra barn. Han växte upp under enkla förhållanden i det fattiga Shreveport, Louisiana. Nu är han Louisianas första talman, men också den yngsta talmannen i representanthusets historia.  

Som republikan från södern räknas Johnson till partiets högerflygel. Han är djupt religiös (baptist) och har orienterat sig som förväntat i frågor som abort, HBTQ och klimatet. Det gäller även synen på USA:s roll i utrikespolitiken där han har förespråkat att USA för en isolationistisk linje. Samtidigt har Johnson stöttat Israel i kriget mot Hamas och kraftigt fördömt dem som stöttar Hamas regim i Gaza. Vad gäller stödet till Ukraina har han varit mer kallsinnig. När kammaren antog en finansiering på 40 miljarder dollar till Ukraina i maj 2022, var Mike Johnson en av 57 republikaner som röstade emot. Men som talman har han ändrat sig och han gick därmed emot stora delar av den högerflygel inom sitt parti som han själv tillhör. För detta har han mött kritik från ledamöter som Marjorie Taylor Greene från Georgia, som hotade med att avsätta honom.  

Att det blivit så stort fokus på talmannen i representanthuset beror på att denne har en viktig roll i lagstiftningsprocessen i USA, inte minst när det gäller vilka förslag som skall tas upp för omröstning. Och nu valde Johnson alltså att sätta Ukraina-stödet på den listan. Frågan har varit infekterad ända sedan han tog över talmansklubban efter Kevin McCarthy i höstas (McCarthy petades av sina egna republikaner efter en uppgörelse med demokraterna för att förhindra en nedstängning av statsapparaten). Johnson lyckades samla sitt parti genom att koppla ihop stödet till Ukraina med gränsskyddet mot Mexico, med argumentet att båda frågorna ytterst handlar om nationens säkerhet.  

Det hårdaste motståndet mot Ukraina-stödet har kommit ifrån en falang av republikaner med nära band till Donald Trump, som med sin ”America first”-retorik själv varit öppet kritisk till stödpengar. Därför blev många förvånade när Trump gick på Johnsons linje. Enligt politiska kommentatorer i USA handlar kovändningen om en kombination av underrättelseinformation, övertalning (inte minst från europeiska politiker) samt en del smicker. Dessutom fick Trump igenom att drygt 10 miljarder dollar av stödpengarna betalas ut som ett lån i stället för en gåva. 

Mike Johnson har sagt att hans eget nya ställningstagande berodde på att han fick ta del av konfidentiellt underrättelsematerial från Vita Huset, som fick honom att inse att det låg i USA:s intresse att stödja Ukraina. I en intervju med CNN tog han också upp att hans son skall påbörja en militärutbildning vilket bidrog till att han ändrade uppfattning.  

Häromveckan röstades så ett stödpaketet på 95 miljarder dollar – över 1000 miljarder kronor – till Israel, Taiwan och Ukraina igenom. Beslutet beskrivs här i USA som en stor seger för Mike Johnson i hans strävan att ena det splittrade republikanska partiet. Han riskerade att gå sin företrädares öde till mötes och bli av med jobbet, men red igenom stormen med stöd från både Joe Biden och Donald Trump. 

Politiska kommentatorer spekulerar nu i om det kan vara början för en ny väg för republikanerna där partiet blir mer ”ideologiskt ”och mindre ”narcissistiskt”. Även Ronald Reagan har nämnts i kommentarerna och bland en del demokrater närs nu förhoppningar om att republikanerna vill bryta sin inåtvändhet och åter ta upp kampen mot ”The evil empire”. 

***

Läs även: Må bäste man vinna