Fjärrvärme – riskkapitalisternas nya sedelpress

Priset på fjärrvärme rusar. I fjol steg det 9,2 procent och året före, 2023, var uppgången 15,2 procent. Det är skyhögt över inflationen och de två högsta siffrorna sedan fastighetsbranschens Nils Holgersson-grupp började föra statistik i mitten av nittiotalet. De senaste fem åren har fjärrvärmepriset stigit med över 60 procent i snitt i landet.

Ökningen kan inte bara skyllas på de höga energipriserna. Det spelar också roll vem som äger fjärrvärmenäten, konstaterar Erik Lundin i en rapport från Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi som kom i våras. Där framgår också att de som är kunder till privata bolag med utländska ägare betalar mest. Men de får inget mer för pengarna än kunderna i kommunägda bolag. Under de tolv åren 2012 till 2023 var priset i privata nät ungefär 7 procent högre än i de kommunalägda näten. Statistiken visar också att de kommuner där priserna ökat mest, har relativt nyetablerade riskkapitalägda fjärrvärmeaktörer som Adven, Solör och Nevel. Något som indikerar en strategi hos dessa bolag, som går ut på kontinuerliga och stora prisökningar. Kommuninvånare som bidragit till att bygga upp värmeverken och ledningsnäten får inte längre avkastning på sin insats i form av låga och stabila priser.

– Årets höjning visar att fjolårets rekordhöjning inte var en engångshändelse, utan en trend som riskerar att urholka hushållens och fastighetsägarnas ekonomi. När prishöjningarna gång på gång överstiger inflationen blir fjärrvärmen allt mindre konkurrenskraftig som uppvärmningsform, säger Nils Holgersson-gruppens ordförande Rikard Silverfur.

Medan kommuner och kommunala bolag arbetar långsiktigt och har samhällsnytta som mål fokuserar de riskkapitalägda bolagen på avkastning till ägarna. Och eftersom dessa i stor utsträckning är utlandsägda försvinner vinsterna (utom bolagsskatten) ofta ut ur landet i stället för att återinvesteras. ”Ur ett samhällsekonomiskt perspektiv är det därmed extra ineffektivt med utländskt ägande. Resultaten är så pass robusta att kommunerna bör rekommenderas att inte sälja sina nät”, skriver ESO-utredaren Erik Lundin i rapporten Raka rör.

De privatägda fjärrvärmebolagen har ofta komplexa ägarstrukturer. Ovanför det svenska aktiebolaget finns oftast ett holdingbolag som ingår i en riskkapitalkoncern. Investerarna är pensionsfonder, livförsäkringsbolag och andra internationella kapitalförvaltare. Idag ägs 25 procent av fjärrvärmenäten av privata investerare och överlåtelserna verkar inte stanna av, fler kommuner gör sig redo att följa efter de som redan har sålt.

Olika rapporter från Konkurrensverket, Energimyndigheten, Fastighetsägarna samt artiklar i lokalpressen pekar i samma riktning: Fjärrvärme är inte kundernas marknad. Varje bolag har lokalt monopol och slutkunder som småhusägare, bostadsrättsföreningar och fastighetsägare kan inte byta till en annan leverantör. I praktiken råder fri prissättning på marknaden även om kunder som tycker att en höjning är för stor kan begära medling hos Fjärrvärmenämnden. Dit inkommer tusentals ansökningar om sådan medling varje år från såväl privatkunder som företag, kommuner och bostadsrättsföreningar.

Men Energimyndighetens egen utredning avseende medlingen visar att nämnden är tandlös. ”Fjärrvärmenämnden har endast mandat att medla mellan ett fjärrvärmeföretag och en kund och kan inte pröva prisets skälighet och besluta eller påverka en prishöjning, vilket ofta är kundens önskemål”, heter det bland annat och myndigheten går så långt att den anser att nämnden saknar funktion och bör läggas ner.

Inte heller hos Konkurrensverket har någon kund fått till en granskning av oskäliga fjärrvärmepriser. Verket har i stället skrivit till regeringen och påtalat att en utredning som stärker kundens rättigheter behöver genomföras. En rapport om saken väntas i december i år. Det enda som egentligen har hänt från kundernas perspektiv är att lagen har stärkts så att fakturorna måste specificeras tydligare. Men det är inte till någon större hjälp när det saknas ett tak för priset.

Östhammars kommun i Uppland är ett exempel på en missnöjd kund. När kommunen klagade på oskäliga priser hos den riskkapitalägda operatören Nevel AB hotade bolaget med att stänga av fjärrvärmen. Östhammar och Kramfors kommun gick då ihop och stämde Nevel för oskäliga prishöjningar utifrån konkurrenslagstiftningen. Målet ligger i Patent- och marknadsdomstolen vid Stockholms tingsrätt och huvudförhandling ska äga rum i december.

En annan av de utlandsägda fjärrvärmekoncernerna är Adven med svenskt kontor i Örebro. Moderbolaget ligger i Vantaa i Finland och ägs i slutänden av internationella institutionella investerare med storbanken JP Morgan Asset Management som rådgivare. Adven har 243 anställda och omsatte drygt 1,7 miljarder kronor förra året. Totalt levererade bolaget värme motsvarande sex terawattimmar i Norden och Baltikum och nu påbörjas en expansion även i Nederländerna. I företagsledningen finns gedigen branschvana från flera branschjättar. Styrelsens ordförande Mikael Kramer var tidigare chef på Vattenfall och vd Henrik Johansson Casimiro har varit affärsområdeschef på tyskägda Eon. Affärsidén är att ta över mindre kommunala fjärrvärmeverk och utveckla verksamheten. Adven lockar fattiga kommuner på hemsidan med erbjudandet att ”ta över ägandeskapet av infrastruktur som inte gör nytta på er balansräkning.”

Kraven på bolagens hållbarhetsredovisningar med mera har ökat och det börjar bli dags att renovera äldre värmeverk vilket kräver investeringar. En försäljning ger däremot omedelbart klirr i kommunkassan. ”Vi står för driften och kommande investeringar”, frestar Adven. Och det avgör saken i många kommuner.

I november 2015 besökte exempelvis företrädare för Eon kommunstyrelsens utvecklingsutskott i östgötska Boxholm. Protokollet uppger: ”Öppet idéutbyte om engagemang”. I dag ägs Boxholms fjärrvärmeverk av Adven. Och i Timrå ägdes Eon Värme Timrå AB gemensamt av kommunen och Eon sedan 1990. Men i juni 2017 köpte Eon kommunens andel i bolaget.”Det viktigaste för Timrå kommun är att fjärrvärmen även i fortsättningen skapar en fortsatt klimatsmart uppvärmning av villor, lägenheter och lokaler”, sa kommunalråd Ewa Lindstrand (S) i pressreleasen där även Adven uttalade sig: ”Tillsammans skapar vi ett hållbart energisystem där vi på sikt hoppas kunna bygga ut fjärrvärmen och erbjuda nya lösningar inom energieffektivisering och minskad klimatbelastning.”

Fast sex månader senare, i december, sålde Eon anläggningen i Timrå vidare, tillsammans med åtta andra värmeverk i Bara, Boxholm, Mora, Orsa, Sollefteå, Staffanstorp, Timrå, Vaxholm och Älmhult. Samtidigt flyttade Henrik Johansson Casimiro från Eon och blev vd för den nye ägaren Adven.

I värmländska Säffle inkom Moderaterna år 2016 med en motion om att sälja kommunens aktier i fjärrvärmebolaget. De flesta fjärrvärmekunderna bodde i det kommunala bostadsbolaget Säfflebostäder. Enligt motionen gynnades fjärrvärme därigenom mer än annan energianvändning vilket motionären inte ansåg förenligt med likställighetsprincipen. Motionen bifölls av Säffles kommunfullmäktige i juni 2017 och kommunen sålde aktieinnehavet till Värmevärden, som senare blev Adven. Kommunalrådet Dan Rogne (C) var nöjd med affären och tyckte att kommunen sålde i rättan tid. Försäljningen möjliggjorde ett nytt badhus. Dessutom stod Adven för investeringen i ett nytt fjärrvärmeverk vid Byälven till en kostnad av 280 miljoner kronor.

Men förra hösten ansökte Säffles kommundirektör Ingemar Rosén om medling hos Fjärrvärmenämnden sedan Säfflebostäder vid tre tillfällen hade förhandlat om 2025 års prishöjningar med Advens företrädare. ”Säfflebostäder anser att höjningen för 2025 är orimlig då priset för fjärrvärme kommer från en redan hög nivå med Värmlands högsta pris samt med sällskap av rikets högsta prisnivå”, skrev Rosén till nämnden.

Säffle kommun menade att prisökningen borde vara noll procent 2025 på grund av tidigare höjningar. Året innan drämde Adven till med en höjning på 30 procent. Rosén konstaterar att Adven inte förhandlar om priserna utan bara berättar om orsakerna till att de behöver skruvas upp. Av handlingar från kommunstyrelsen framgår att Säfflebostäder undersöker möjligheten att koppla bort sina hyresbostäder från fjärrvärmenätet.

Ett annat exempel kommer från Mälarenergi som ägs av Västerås kommun. När bolaget sålde Kungsörs värmeverk till Adven i juni 2025 skedde försäljningen utan insyn. Någon värdering har inte presenterats och försäljningssumman är sekretessbelagd, trots att helägda kommunala bolag omfattas av offentlighetsprincipen. Mälarenergi ska sälja ytterligare ett av sina värmeverk, men vilket är inte offentliggjort.

På frågan vilka planer Adven har för Kungsörs fjärrvärmeverk svarar Advens vd Henrik Johansson Casimiro:

– Kungsörs fjärrvärme är en mycket välskött verksamhet som nu är en del av vår fjärrvärmefamilj. Med vår lokala närvaro och kompetens ska vi fortsätta leverera trygg och hållbar värme till kunderna i Kungsör och låta fjärrvärmeverksamheten växa med kommunen.

De runt 300 fastighetsägare, verksamheter och enskilda som är fjärrvärmekunder hos Kungsör har redan fått brev med information om att fjärrvärmepriset kommer justeras upp med 12,5 procent från 2026, det vill säga runt tio procentenheter högre än rådande inflationstakt.

Lotta Wendt är sedan valet 2022 oppositionsråd i Perstorps kommun för det lokala partiet Vi i Perstorp (ViP). Hennes politiska engagemang startade efter märkliga händelser i Perstorps Fjärrvärme AB omkring år 2020. Hon hade då arbetat i bolaget i tio år och varit vd i två.

Perstorps kommun och kraftjätten Eon ägde hälften vardera av fjärrvärmebolaget när Eon uppvaktade kommunledningen med tårta och ville sälja sin del och tyckte att även kommunen borde sälja sina aktier till Adven.

– Kommunledningen tog fram missvisande underlag och rent felaktiga kalkyler inför en försäljning av kommunens andel. Starka krafter tilläts driva på, i stället för att den politiska ledningen såg till att göra en bra affär för kommunen och oss som bor här. Jag kommer nog aldrig få veta vad som egentligen hände, säger Lotta Wendt.

Inte ens Perstorps Fjärrvärmes ordförande, Göran Strandqvist från partiet Perstorps Framtid, fick någon information, fast hans parti ingick i den styrande majoriteten. Inför bolagsstämman 2021 fick vd:n Lotta Wendt så ett meddelande om att Eon ersatte sina styrelserepresentanter med affärsjurister.

– Jag hade varit ganska försiktig och hållit låg profil fram till dess, men alla vi som jobbat i bolaget var helt övertygade om att det här var en riggad försäljning från kommunens sida. Jag valde då att lämna vd-posten i Perstorps Fjärrvärme, säger Lotta Wendt och fortsätter:

– Vi hade ett välskött bolag och Skånes lägsta fjärrvärmepriser. Företagets lån var nästan avbetalda. Jag ansåg att Perstorps kommun skulle utnyttja sin förköpsrätt och köpa Eons halva. Ett köp kunde löna sig på bara sex, sju års sikt.

Men ingen lyssnade på Wendt. Kommunledningen beställde en rapport av konsulten Renée Mohlkert, som året innan hade arbetat med en försäljning av Öresundskraft i Helsingborg. Den försäljningen stoppades efter en folkomröstning, men konsulterna kostade Helsingborgs stad 25 miljoner kronor. I Mohlkerts konsultrapport i Perstorp framkom endast fördelar med en försäljning.

Fokus har begärt ut rapporten och konsultfakturorna från Perstorps kommun utan resultat. Även kommunens ekonomikontor tog fram en rapport som avrådde kommunen från att ta ett lån för att köpa ut Eons halva av bolaget. I oktober 2021 röstade kommunfullmäktige nej till att köpa Eons 50 procent av Perstorps Fjärrvärme. Vilket innebar att Eons aktier i stället såldes till Adven. Den nya delägaren inledde sedan omgående förhandlingar med kommunledningen om att öka sitt ägande genom att köpa ytterligare 10 procent från kommunen. Då startade Lotta Wendt ett folkinitiativ som krävde en folkomröstning i frågan. Hennes namnlistor blev en motvikt till konsultrapporter och affärsjurister och på en månad samlade hon in över 1100 namnunderskrifter. Opinionen vaknade.

Wendt stämde möte med fullmäktiges ordförande Håkan Abrahamsson (M) i foajén till Perstorps Fjärrvärme för att lämna över listorna den 12 november 2021. På vägen hem fick hon ett samtal från Eon.

– Jag ansågs vara en säkerhetsrisk och var inte längre välkommen till Perstorps Fjärrvärme, där jag hade arbetat i tio år.

Den 24 november 2021 var det så dags för fullmäktiges slutgiltiga ställningstagande i frågan. ”Att sälja Perstorps Fjärrvärme för snabba cash är som att sälja sin ko för snabba pengar – men var ska man sedan få mjölken ifrån?”, sa Centerns Bengt Marntell, som ingick i majoriteten. Och det blev tydligt att Lotta Wendt hade kommit något på spåren. Kommunfullmäktige valde att lyssna på folkopinionen och röstade nej till en försäljning till Adven. Perstorps kommun och Adven äger fortfarande halva bolaget var.

Ärendet fick dessutom konsekvenser i kommunvalet 2022. Lotta Wendt blev oppositionsråd för sitt parti Vi i Perstorp. Hon klassas inte längre som en säkerhetsrisk utan ingår nu i Perstorps Fjärrvärmes styrelse. Där sitter hon bland annat tillsammans med Advens vd Henrik Johansson Casimiro. Och styrelseordförande är i dag Bengt Marntell, centerpartisten som inte ville sälja bolaget för snabba cash.

Genom åren har fjärrvärmebolaget genererat 100 miljoner kronor i utdelningar till ägarna varav Perstorps kommun har erhållit hälften, det vill säga 50 miljoner kronor extra till den kommunala budgeten. När bolaget registrerades 1979 stoppade Eon och kommunen in 50 000 kronor vardera. Idag bedöms värdet på bolaget vara cirka 350 miljoner kronor. Dessutom har bolaget inte höjt avgifterna utöver vad som får anses rimligt. Det vill säga något av en extra, osynlig bonus till kunderna.

Adven har som framgått inte fått köpa kommunens andel av Perstorps Fjärrvärme, åtminstone inte hittills. Möjligen känner riskkapitalisterna bakom Adven att de har fått lite plåster på såren genom de närmare 100 miljoner kronor som Advenkoncernen har fått i bidrag från Klimatklivet, Naturvårdsverkets satsning på den gröna omställningen.

***

Läs även: En ”makalös manick” eller nästa gröna mardröm?

Läs även: ”Orimligt med högre klimatmål än EU kräver”