Inifrån Northvolts okända maktkamp

Den 13 september 2019 cyklar 270 stolta northvoltare in i Skellefteå. De är uniformslikt klädda i vita t-shirts med logotyper från batteribolagets samarbetspartners: Volkswagen, ABB, Siemens. På bröstet står Northvolt Going North, elcyklarna är inhyrda från Crescent. Ibrahim Baylan som är alldeles ny som näringsminister skrattar och säger till lokaltidningen Norran att han också ”varit ute och cyklat”. På Facebook skriver han: ”I dag cyklade jag tillsammans med Northvolt in i Skellefteå. Att producera och leverera batterier till framtidens teknologi är en viktig industri för världens första fossilfria välfärdsnation.”

Ett stormöte hålls på Folkets hus. Därefter har de anställda sin första kickoff. Entusiasmen är stor. De åker ut till Bergsbyn och inspekterar de enorma markerna. Två hundra fotbollsplaner eller hundra hektar, än så länge bara skog. Men snart ska det bli industrimark.

Cykelturen är förstås en gimmick. De har inte cyklat hela vägen från Stockholm. Northvolt hyrde ett nattåg till Umeå. På tåget var det också fest. Och under resan avslöjades även en intern hemlighet. Peter Carlsson och bolagets 39-åriga chefsjurist Sofia Graflund har uppenbarligen en kärleksaffär. På tågfärden upp till Norrland delade de sovkupé.

Ryktet om kupén sprider sig snabbt i företaget. Carlsson och Graflund har jobbat tätt tillsammans sedan hon började på Northvolt vintern 2018. Hon var engagerad i den projektfinansiering som planerades, och fick senare pris som Årets bolagsjurist av föreningen Sveriges bolagsjurister.

Det snackades en del om Peter Carlssons privatliv, men att han den här gången skaffat sig en älskarinna i Northvoltledningen som dessutom hade flera barn, upprörde många. Som chefsjurist i bolaget skulle Sofia Graflund vara en strategisk motpart till vd med viss oberoende ställning, att de i stället inledde en relation stred mot all etik. För Peter Carlssons fru Ingela var det naturligtvis ett hårt slag, hon hade under många år stöttat sin man i karriären, dessutom hade de tre barn tillsammans. Skilsmässan blev bitter.

Även Carlssons medgrundare till Northvolt, Paolo Cerruti, var upprörd (liksom hans fru, paren hade umgåtts familjevis). Cerruti ansåg att Sofia Graflund omöjligt kunde fortsätta vara med i ledningsgruppen, och att hon borde lämna bolaget. Peter Carlsson vägrade. Det blev grundarnas första stora bråk.

Till sist fick Carl-Erik Lagercrantz, styrelsens ordförande, ingripa. Sofia Graflund var arg, men så småningom gick hon med på att sluta. Hon fick snabbt jobb på ett annat startupbolag, Heart Aerospace i Göteborg, där hon hade nya framgångar och snart ledde företagets investeringsrunda som drog in 1 miljard kronor i kapital. Enda nackdelen var att bolaget låg i Göteborg medan barnen och Peter Carlsson fanns i Stockholm.

På EU-kommissionen i Bryssel blåste nya vindar efter dieselskandalen 2015. EU hade tidigare stöttat bilindustrin och förordat dieselbilar, men nu krävdes ett lappkast. Plötsligt köptes elektrifiering som lösningen på världens klimatproblem. Elbilar kunde minska CO₂-utsläppen och dessutom ge Europas bilindustri en ny framtid. De nya politiska tongångarna öppnade en möjlighet för politiskt styrda affärer, så kallad ”bidragskapitalism” var den nya verkligheten.

I Kina hade elektrifieringen länge subventionerats med stora statsstöd. I USA fick Tesla stöd från staten med 10 procent av investeringskostnaden för att bygga sin bilfabrik i Fremont. Dessutom införde USA, Norge och många andra länder statsbidrag till kunder som köpte elbilar.

Kartan höll på att ritas om. Den gröna omställningen var styrd av politiker, och resulterade i att marknadsförutsättningarna för affärer också ändrades. Finansmannen Harald Mix såg tidigt vilka möjligheter som öppnades. När även storföretag och banker började sätta upp vad han kallade ”vetenskapsstyrda mål” för gröna affärer blev det tydligt att framtidens efterfrågan skulle finnas där.

”Jag känner mig som en pastor från Jehovas Vittnen”, klagade han efter sina försök att frälsa kollegorna i finansbranschen. ”Det är som att sätta en fyrkantig kloss i ett runt hål. Det passar inte in i den normala riskkapitallådan eftersom det krävs mycket mer kapital. Jag tror det handlar om att utbilda och utbilda och det är därför jag predikar. Det här är en enorm infrastrukturmöjlighet.” Och ju mer pengar som krävdes, insåg Harald Mix, desto större var möjligheterna för en snabb tillväxt som kunde ge tio eller tjugo gånger pengarna tillbaka på bara några år.

”Den globala marknaden för batterier kommer bli massiv under de närmaste tio tjugo åren”, försäkrade Mix. De flesta underskattar i dag totalt de förändringar som kommer att inträffa, hävdade han och lade ut texten i en reklamfilm för Northvolt: ”Under de närmaste fem åren kommer en tipping point när folk börjar inse att ingen längre vill köpa deras gamla fossilbilar. Andrahandsmarknaden kommer krascha. Folk underskattar helt hur stort detta är. Inte bara vad gäller elbilar utan också när det gäller energilagring. Jag tror att den globala litiumjonbatterimarknaden kommer bli en av världens största marknader i framtiden.”

Harald Mix var fast i tron på den gröna framtiden. Nu gällde det att satsa hårt för att vinna stort.

Från första början stämde personkemin perfekt mellan Harald Mix och Peter Carlsson. Under den resa i ”gröna affärer” som nu inleddes skulle de så småningom bli intimt allierade. De ringde varandra så gott som dagligen. Peter Carlsson var en verklig visionär, han kunde som ingen annan lägga ut texten om den gröna framtid som väntade.

På Stockholm Tech Week 2017 berättade Peter Carlsson stolt i ett samtal på scen att han fått köpa Teslas första sportbil Roadster, exemplar nummer 13. En raritet han tagit med sig när han flyttat till Stockholm några månader tidigare. (Moderatorn Jason Calacanis kontrade med att han själv hade nummer 16.) Peter Carlsson berättade att de nu skulle bygga en gigafabrik i norra Sverige och att de behövde 4 miljarder euro över tid, men först skulle de ta in 1,5 miljarder. Hur? undrade moderatorn.

”Förhoppningsvis kommer vi att få en del från europeiska institutioner som Europeiska investeringsbanken”, svarade Peter Carlsson. ”Vi hoppas på aktieinvesteringar från institutionella och industriella aktörer. Och vi kommer att emittera instrument som gröna obligationer.”

Vägen framåt var given, sol och vind skulle lösa energiproblemen. Men för att få en stabil energiförsörjning när vädret fluktuerar krävs energilagring. Batterilagring ger stabilitet och när den teknologiska transformeringen nu sätter fart ”så kommer det bara bli bättre och till slut kommer energi bli gratis”, spådde Peter Carlsson och fick medhåll från den entusiastiske Calacanis som fyllde i: ”Om vi har gratis energi då har vi snart obegränsad tillgång till vatten genom avsaltning. ”Så om du och Elon, om ni kan åstadkomma detta, vatten och så småningom jordbruksprodukter, skulle vi mot slutet av våra liv kunna leva i en värld där våra barn ärver en värld med gratis energi, gratis vatten och så småningom gratis mat. Det är möjligt, eller hur?”

”Det kommer vara möjligt”, skrattade Peter Carlsson. ”Jag menar, det är ett förbannat bra slut på den här diskussionen.”

Efter sådana framträdanden fick han naturligtvis jublande applåder. Han upprepade samma budskap hundratals gånger. ”Jag har alltid haft en fallenhet för att kunna förenkla och förklara komplexa saker, det är väl en egenskap, en talang som jag har”, sa han senare. ”Dessutom har jag berättat det här tusentals gånger nu, övning ger färdighet.”

Harald Mix såg direkt vilken tillgång Peter Carlsson skulle bli. Att charma och övertala såväl politiker som investerare och kunder var precis vad som behövdes. Mix var även han duktig på att övertyga, men hans främsta förmåga var snarare att hålla reda på siffror. Han hade fotografiskt minne och kom ihåg vartenda bokslut utantill. Folk blev verkligen imponerade när han kunde räkna hem en affär, dessutom riktigt övertygande. Harald Mix var därtill väldigt envis. Han gav sig inte innan han fått fram alla detaljer. Och för att hålla koll på allt så var han tvungen att jobba jämt.

Mix omgav sig alltid med konsulter. Hans favoriter var de från McKinsey. Nestorn på McKinsey var Tomas Naucler som för dyra pengar lade ut texten om affärsmöjligheterna i den gröna omställningen. McKinsey hade gjort ett stort och dyrt konsultuppdrag åt Scania om den gröna omställningen och senare bistod de även Regeringskansliet med hjälp. I prydliga stapeldiagram pekades elva branscher ut där de nya investeringarna fram till 2030 skulle skapa en helt ny marknad på 12 000 miljarder dollar fram till 2030. Potentialen var med andra ord enorm.

Med detta som lockbete gav McKinsey ett antal råd till ”effektiva gröna företagsbyggare”. För det första måste man agera ”i digital hastighet”, de skulle lära från high tech-företagen i Silicon Valley. ”Gröna entreprenörer kan lära sig av digitala affärsbyggare, i sådant som aggressiva tillväxtplaner, att arbeta flexibelt och fördelen att vara först, en first mover.” Det som särskilde kommersialiseringen av gröna teknologier var att det skulle krävas stora investeringar i fysiska maskiner och fabriker, medan utvecklingen av mjukvara var betydligt billigare. Här krävdes nu många miljarder dollar för ett nytt projekt.

Jo, menade Tomas Naucler och de andra i sin McKinseyrapport, de potentiella kunderna måste övertalas av vara med från första början. Genom att redan innan fabriksbygget är gjort få in stora beställningar tryggas framtida inkomster – kontrakt som går att låna pengar på. Att även få med kunderna som investerare kunde stärka projektet ytterligare.

Den gamla metoden att först bygga en fabrik och göra det noggrant och ordentligt för att sedan skala upp år efter år, avfärdade McKinsey som omodern. Här gällde det i stället att ”parallellisera skalningen från början – det vill säga initiera ytterligare tillväxtvågor innan de har slutfört den första”. Tomas Naucler rekommenderade att man från början gör en standard för produktionen, ”Blueprint”, som sedan kan replikeras i snabb takt.

Harald Mix gick själv runt till bolag i Stockholms finansvärld som ännu var motsträviga. Han gick flera gånger upp till försäkringsbolaget Skandia och åt lunch med vd:n Frans Lindelöw. ”Skandia är det enda försäkringsbolag som inte investerat i Northvolt”, påpekade Harald Mix. ”Ni måste vara med och ta ert sociala ansvar. Dina kunder vill det!” Men Frans Lindelöw lät sig inte övertygas, trots grupptrycket. ”Goldman Sachs och andra stora investerare har gjort en grundlig analys, de är inga dumskallar”, hävdade Harald Mix.

Och Mix hade onekligen rätt. De som investerat var verkligen inga dumskallar. De var ofta väldigt erfarna, välutbildade, de gjorde alla analyser de kunde. Inom finansvärlden finns vad någon kallat en systempsykologi, man tittar på varandra och går åt samma håll. Investerare är drivna av två saker … girighet och rädsla. Rädslan att stå utanför och missa den chans som alla andra tar är minst lika avgörande som girigheten efter stora vinster.

Harald Mix visste hur en slipsten ska dras. Han tog hjälp av sina bankers, Per Hillström på Morgan Stanley och på Goldman Sachs i London fanns Daniel Weiner som han jobbat med tidigare. De bearbetade de olika segmenten av marknaden. Institutionella investerare som pensionsfonder och institutioner. Men också finansfamiljer som Wallenberg och Stenbeck. Daniel Weiner var erfaren inom private banking, i hans kontaktlista fanns rika familjer som H&M-ägarna Persson och nya techmiljardärer, som Spotifygrundaren Martin Lorentzon.

Mix höll sig i bakgrunden och undvek att själv sätta sig i styrelsen och bli formellt ansvarig. I Northvolts styrelse satte han i stället sin partner Carl-Erik Lagercrantz. Styrelsen blev ”en otroligt bra maskin för att få in finansiering” men, skulle det visa sig, saknade den industriella förmåga som krävdes.

På fem år hade Northvolts värde ökat mer än tio gånger. I juni 2021 gjordes en nyemission till en värdering på 12 miljarder dollar, mer än 100 miljarder kronor. Grundarna Harald Mix, Carl-Erik Lagercrantz, Peter Carlsson och Paolo Cerruti var därmed redan mångmiljardärer på pappret. Ju mer eget kapital Northvolt fick in, desto mer pengar kunde man låna. Europeiska investeringsbankens lånelöfte, nu bantat till 350 miljoner dollar, blev grunden för ett internationellt bankkonsortium med ett dussintal banker som i juli 2020 beviljade ett banklån på 1 600 miljoner dollar – Snowball kallat.

Att få ihop tolv av världens ledande banker i ett gemensamt konsortium var extremt komplicerat och tungrott. Bankerna skulle ju låna ut pengar till någonting som ännu inte fanns. Pengarna blev därför strikt reserverade för ett konkret projekt – bygget av batterifabriken Northvolt Ett i Skellefteå. Hela detta projekt användes som säkerhet, alla kontrakt skulle vara bankable, ordrarna från bilföretagen måste vara tillräckligt säkra för att garantera att ett kassaflöde så småningom kom in så att räntor och amorteringar kunde betalas.

Tids nog skulle det visa sig att dessa säkerheter trots allt var väldigt osäkra och bankerna hade knappast lånat ut så mycket om det inte hade funnits ett annat avgörande lockbete – kreditgarantier. EIB, den största enskilda långivaren, gick in med 350 miljoner dollar varav merparten garanterades av EU-kommissionen. Resten lånades ut av privata banker men där var cirka 850 miljoner dollar garanterade av olika exportkreditorgan, KEXIM från Korea, NEXI från Japan, BPIAE från Frankrike och Euler Hermes från Tyskland.

Dessa institutioner garanterade 95 procent av pengarna som bankerna lånade ut. Upplägget med garantier gjorde att Northvolt kunde låna till en extremt låg ränta, omkring 3 procent. För bankerna var den reella ränteinkomsten dock mångdubbelt högre. De behövde bara riskera 5 procent av de pengar de lånade ut, vilket i realiteten gav dem 60 procent i ränta på den risk de tog.

Peter Carlsson blir intervjuad titt som tätt. Alltid med samma optimistiska budskap om ”världens grönaste batterier”, aldrig något om de stora problemen med att skala upp tillverkningen i Skellefteå.

Han är i stället uppfylld av nya mål. Efter en rundresa i Kalifornien köper han det lilla utvecklingsbolaget Cuberg. Där finns Richard Wang som i mitten av 2010-talet var del av ”en ny generation forskare som utvecklade nya litium-metallbatterier som använder flytande elektrolyt”, enligt nättidningen Breakit. Företaget anses vara en av de ledande utvecklarna av litiummetallanoder, som har en förmåga att lagra enorma mängder energi. På kundlistan finns bland annat flygjätten Boeing, rapporterade Breakit.

I Northvolts pressmeddelande om köpet poängteras också nyförvärvets inriktning mot flyget: ”Just nu industrialiserar Cuberg tekniken för kommersiella aktörer inom avancerad luftmobilitet.” Där meddelas också att Norhtvolt förutom att tillverka batterier för bilindustrin dessutom ”samarbetar med Cuberg för att utveckla en högpresterande flyg- och rymdcertifierad litiummetallbatterimodul för bemannad flygning – den första i sitt slag i världen.”

Grundaren Richard Wang är gammal kollega till Peter Carlsson. Han jobbade på Tesla under 2014. När Northvolt köper Cuberg i mars 2021 får Wang en betydande aktiepost i Northvolt. Han får dessutom betalt för sitt Cubergägande i form av kontanter. Inte undra på att Richard Wang senare förordar en aktieplacering i Northvolt: ”Kort sagt, detta är en otroligt spännande utveckling”, skriver han till de anställda vid kapitalrundan i juni 2021 och förespråkar en investering: ”Värdet på våra Northvoltaktier har mer än fördubblats på bara tre månader.”

Medan många anställda upplevde hur hela havet stormade när de försökte få ordning på fabrikerna i Skellefteå och Västerås, ägnade sig bolagets vd Peter Carlsson åt att resa runt och hitta nya möjligheter till expansion. Resan till Kalifornien hade givit napp. Kanske berodde intresset också på att hans nya flickvän Sofia Graflund måste få nytt jobb. Det hade ju blivit ohållbart att ha henne kvar i Northvolts företagsledning. Ett nytt intresse blev i alla fall elektrifieringen av flyget.

Sofia Graflund fick jobb på Heart Aerospace i Göteborg, ”Vi håller på att utveckla elektriska flygplan och ska bygga dem sedan i framtiden”, berättade hon i en podd. Northvolt såg hon som ledare i att bygga ekosystem för elektrifieringen. ”Den etablerade industrin och den etablerade leverantörskedjan, de har inte de elmotorer av den kapaciteten som vi behöver … Det är mycket som kommer behöva byggas nytt kring det här.”

Uppköpet av Cuberg gick igenom i Northvolts styrelse, men ”affären mötte viss skepsis från Northvolts styrelseledamöter och investerare, som inte var helt övertygade om framtidsutsikterna för ett flygfokuserat företag som Cuberg”, sade analytikern Ben Campbell vid företaget E Source till Latitude Media.

En av kritikerna var Paolo Cerruti, som envist drivit på för att Sofia Graflund inte kunde vara kvar i ledningsgruppen så länge hon och Peter Carlsson var ett par. Konflikten mellan de två grundarna trappades upp. Cerruti kritiserade Carlsson för att inte fokusera på Northvolts kärnaffär. Först måste de få i gång Skellefteå innan det var dags att expandera åt alla möjliga håll. Peter Carlsson såg å sin sida inga sådana problem.

Med alla investerare som ville investera fanns det gott om pengar, varför inte ta tillfället i akt och expandera snabbt så att Northvolt verkligen erövrade positionen som ett av världens ledande batteriföretag? Målet de satt var att ta 25 procent av batterimarknaden i Europa, men därefter väntade även USA och Kanada. Deras kunder efterfrågade faktiskt en global expansion. De förväntade sig att kunna köpa Northvolts batterier på varje kontinent.

Paolo Cerruti kritiserade även utnämningen av chefer i bolaget. Alldeles för få hade industriell kompetens, och många var dessutom Peter Carlssons kompisar, eller så kom de från Tesla. Risken var uppenbar: Peter Carlsson skulle bli omgiven av ja-sägare och få en alldeles för dominerande ställning. I stället behövdes förändring i Northvolts ledning. Styrelsen måste förnyas och dessutom vore det bättre om Northvolt fick en ny vd med gedigen industriell bakgrund.

Även den tidigare näringsministern Anders Sundström, som tidigare suttit med i advisory board (numera upplöst) och hade lite uppdrag för Northvolt i Portugal, tyckte att det var dags för en ny vd: ”Paolo var på och hade nog sagt till Peter i ett tidigare skede att nu är vi inne i en helt annan fas. Du har varit jätteduktig på att sy ihop den här finansieringen och berätta storyn. Men nu behöver vi någon som kan hantverket. Jag frågade faktiskt Carl-Erik Lagercrantz en gång om detta, när det kändes att fan det här blir inte bra. Då säger Calle Lagercrantz, ja men du vet han har ett så starkt namn i Europa. Och han är så välkänd att lyfter vi ut honom då blir det kaos.”

Flera personer som varit med från början insåg 2022 att såväl styrelse som ledning i Northvolt borde bytas ut om bolaget skulle överleva. Men styrelsen vågade aldrig utmana Peter Carlsson. En orsak, förmodar Anders Sundström, var den extremt höga värderingen som inte fick hotas.

Resultatet blev i stället att Paolo Cerruti lämnade styrelsen. Han ville inte sitta där och vara oenig med sin medgrundare, tvärtom tänkte han lämna bolaget helt några månader senare. Och i stället för att flytta på Peter Carlsson valde styrelsen att tillsätta en ny, internationellt respekterad styrelseordförande – Jim Snabe. Det första Snabe gjorde var att försöka övertala Paolo Cerruti att stanna kvar i Northvolt. Cerruti erbjöds att få ansvar för expansionen i Nordamerika. Han accepterade på ett villkor, att han sorterade direkt under styrelsen och fick full frihet att köra bolaget som han ville där. Peter Carlsson gick med på det.

”Jag är inte driven av det finansiella, men jag vill få ett erkännande”, förklarade Peter Carlsson senare. Posten som en grön batterijesus var något han gillade. Han ville visa för alla att de visst kunde lösa detta stora problem som klimatkrisen innebär, och att den gröna omställningen kunde ske så snabbt som de tänkt. Någon gammal industrigubbe som kom och bestämde hur en fabrik skulle byggas med gamla beprövade metoder intresserade honom inte. Peter Carlsson skulle till varje pris visa att entreprenörsandan han lärt sig i Kalifornien var överlägsen, bättre än alla gamla rostiga industrikunskaper. Det var missionen som gällde, med den kunde de övervinna allt. Bara entreprenörsandan var tillräckligt stark skulle de ta sig igenom alla problem i bolaget.

Kommunikationsavdelningen fick därför närmast obegränsad budget för att i alla lägen främja andan i Northvolt. För att svetsa samman ledningsgruppen ville Peter Carlsson att de åkte Vasaloppet. De var tidigt uppe och vandrade i fjällen, eller cyklade de dryga tio milen mellan Umeå och Skellefteå (på elcykel visserligen). Sensommaren 2022 ordnades vad som skulle visa sig bli det mest påkostade evenemanget under hela Northvolts korta levnad.

Budgeten måste ha varit på många miljoner. Dalhalla, den spektakulära gruvscenen i Dalarna, hyrdes. Den mest rosade artisten det året – Cornelia Jakobs som just vunnit Melodifestivalen – anlitades, liksom det kända bandet Icona Pop. Festen skulle bli total. Ett tältläger upprättades på Mora camping. Allt försiggick i hemlighet vilket ökade mediernas intresse än mer. Trots den strulande produktionen i Skellefteå flögs de anställda ner till kickoff i två dagar.

En projektingenjör vid utvecklingsavdelningen i Västerås, som kämpade med brist på resurser varje dag, var förundrad över att bolaget hade råd att spendera så mycket pengar på en fest. Två tusen trehundra anställda deltog. De fick drinkbiljett och mat. Men där fanns också, helt i Peter Carlssons anda, rejäla fysiska utmaningar. De fick springa en terrängbana som avslutades med att de fick hoppa från åtta meter ner på en jättestor ballong. De som ville fick också besöka den nyinköpta industrianläggningen i Borlänge.

Kvarnsveden, grundat år 1900, var nerlagt och Northvolt skulle göra om det gamla pappersbruket till ännu en batterifabrik. Arbetet började med att Northvolt rev vad Dagens Nyheter kallade ”Sveriges mest kända signaturbyggnad – Boberghallen”. Den hade uppförts till Stockholmsutställningen 1897 och sedan flyttats till Borlänge. Northvolts yviga planer ändrades snart och sköts på framtiden – inget blev sedan av – men då var Ferdinand Bobergs mästerverk redan borta.

Efter musikframträdandena på scenen höll Peter Carlsson tal. Han presenterade sin kompis Richard Wang som stod bredvid. Cuberg presenterades. Där fanns framtidens batterier med 70 procent mer energi lagrad jämfört med de nuvarande NMC-batterierna.

Till slut blev det allmän fest och rockmusik. Alla var uppe och dansade, inte minst Peter Carlsson själv som älskade att röra sig bland de anställda som en rockstjärna bland sina fans. Han underströk också rocklegenden genom att när stämningen var på topp göra en stage dive, han dök från scenen, rätt ner bland publiken som fångade upp honom elegant, så lång han var.

Författaren Gunnar Lindstedt är journalist och avslöjade bland annat Trustor-härvan på 90-talet. Händelsen är tv-aktuell i serien”Golden Boys ”som har premiär på TV4 Play den 1 maj.

***

Läs även: Så drabbas Skellefteå av Northvolts nedläggning

Läs även: Lytens köp av Northvolt väcker fler frågor än svar