Sveriges ekonomi – hur illa är det egentligen?

I internationella sammanhang lyfts Sveriges ekonomi ofta fram som en förebild. Här finns till exempel fler unicorns – techbolag värda en miljard dollar – per capita än i något annat europeiskt land. Här finns en väl fungerande kapitalmarknad och BNP växer sakta men säkert. Brittiska The Economist skriver att svenska företag har överträffat sina europeiska konkurrenter under det senaste decenniet. De har betydligt högre vinstmarginal och svenska börsbolag har avkastat näst bäst under perioden, efter italienska.

− Ni har ett av de bästa ekosystemen i Europa som gör att man kan kombinera entreprenörer, teknisk kunskap och kapital, sa den norske ekonomen Martin Bech Holtes, författare till storsäljaren ”Landet som ble for rikt” till Dagens Nyheter förra veckan.

Förra året rankade OECD Sverige som världens näst mest innovativa land och det startas kontinuerligt nya företag. Här bor bara 0,1 procent av världens befolkning, men vi står för nästan 0,6 procent av världens BNP. Trots en hög invandring –  där det i snitt tar lång tid för nyanlända att få jobb – har Sverige haft relativt god tillväxt per capita. Den svenska statsskulden är låg. Banksystemet stabilt. Vi har också varit bra på att ställa om till en kunskapsbaserad ekonomi. Nästan hälften av BNP kommer numera från branscher som klassas som högteknologiska, högst i hela EU.  

− Det kan mycket väl vara så att vi har den mest kvalificerade arbetskraften i hela Europa. Nästan 60 procent har eftergymnasial utbildning, säger Torbjörn Isaksson, makroanalytiker på Nordea som menar att tjänsteproduktionen är bred och kunskapsintensiv och att tjänsteexporten har ”utklassat de flesta andra länder”.

Allt detta visar att det svenska näringslivet är föränderligt och flexibelt. Sverige har varit bra på att anpassa sig när omvärlden förändras. Innan president Trump drog igång sitt tullspel pekade också flertalet indikatorer i rätt riktning. Reallönerna var på väg upp, inflationen och arbetslösheten på väg ner.

Men det finns också en annan sida av Sverige. Ett land präglat av stigande priser och oroväckande hög arbetslöshet. Den vändning i ekonomin som prognosmakarna har spått sedan räntan började sänkas förra året, skjuts hela tiden på framtiden. Marknaden fick en chock när det visade sig att BNP föll med 1,5 procent i februari, jämfört med månade före. Den säsongsrensade arbetslösheten är nu uppe i 8,8 procent. Det innebär att lågkonjunkturen består och kanske förvärras.

Åren 2016 till 2018 rådde högkonjunktur i Sverige, därefter bromsade ekonomin in, delvis till följd av de hot om handelskrig och de tullar som Donald Trump införde under sin första mandatperiod. En ordentlig sättning i konjunkturen kom med pandemin 2020 och den följdes av kriget i Ukraina, med stigande inflation som följd. Detta slog hårt mot ekonomier i hela världen, men just inflation drabbar svenskarna extra hårt.

− Vi har haft det lite kämpigare de senaste åren därför att vi är räntekänsliga och när räntan gick upp 2022 och 2023 blev det svettigt för många hushåll och företag. Det gjorde att svensk ekonomi stagnerade i tre år, säger Torbjörn Isaksson, chefsanalytiker på Nordea.

Den svaga konjunkturen globalt har Sverige hanterat rätt väl, men den låga inhemska köpkraften är ett stort bekymmer. För att få fart på konsumtionen, började Riksbanken sänka räntan för ett år sedan, men det har inte fått tillräckligt genomslag.

− Alla har trott att konsumtionen skulle komma igång, men det har inte hänt. Hushållens marginaler har ökat lite grann, men det är fortfarande tufft för många, säger LO-ekonomen Klara Gullström.

Det finns flera förklaringar till det. Matpriserna är fortsatt höga och effekterna av räntesänkningar kommer med några månaders fördröjning, men det tycks också som att svenskarna, efter de svåra åren, är mer benägna att spara än att konsumera. Besöksnäringens branschorganisation Visita har frågat svenska hushåll vad de skulle köpa om de fick mer pengar i plånboken. På tydlig första plats kom sparande. Det verkar alltså inte som om svenska folket ligger i startgropen för att börja handla, resa och gå på krogen mer. En färsk rapport från Konjunkturinstitutet stärker bilden. KI har frågat svenskarna hur de ser på sin ekonomi i dag jämfört med för 12 månader sedan.

− Det är en väldigt stor skillnad mellan hur de i kvartilen med högst inkomst ser på sin ekonomi och hur de som har lägst inkomst ser på sin. Det har såklart alltid funnits en skillnad, men den har blivit väldigt mycket större. De i den övre kvartilen, som ofta äger sitt boende, ser en tydlig förbättring, men de som tjänar mindre, och hyr bostad, har det fortsatt svårt, säger Klara Gullström (se diagram).

Den svaga konsumtionen slår inte bara igenom i minskad BNP utan även på arbetsmarknaden. Arbetslösheten är nu näst högst i Europa – efter Spanien – på nära 9 procent, nivåer som inte setts sedan finanskrisen, med undantag för en kortare period under pandemin. Sysselsättningsgraden, den andel av arbetskraften som jobbar minst en timme i veckan, sjönk under det första kvartalet i år. Under samma kvartal fick över 176 000 personer ersättning från a-kassan – 19 procent fler än motsvarande period förra året.

− Om man ska hitta nuvarande antal som får ersättning, då får man gå tillbaka till finanskrisen, säger Tomas Eriksson, kanslichef på Sveriges A-kassor.

Antalet jobbannonser har samtidigt fallit med en fjärdedel från förra året, enligt sajten Jobbland. Tuffast är det inom teknikbranschen och kundtjänst med ras på 89 respektive 71 procent.

– Det är ett fortsatt dystert läge. Vi har under hela 2024 sett en generell nedgång i antalet jobbannonser i landet, något som lär fortsätta under året med tanke på antalet konkurser som är fortsatt höga, säger Anita Rae, vd för Jobbland Sverige, i en kommentar.

En nyhet är att den stigande arbetslösheten nu även slår mot högutbildade.

− Det har försvunnit jobb i uppenbara branscher, som i byggsektorn. Även i handeln och i restaurangbranschen har den stigit, även om de ligger någonstans kring snittet. Den stora skillnaden är att vi nu ser stora uttag från a-kassan även hos Akademikernas och Unionens a-kassor, som har många tjänstemän i privat sektor som medlemmar, säger Tomas Eriksson.

Antalet arbetslösa akademiker ökade i december förra året med 22 procent från året före. Nedgången inom teknik och kundtjänst väcker frågor kring om arbetslösheten just nu inte bara är en följd av svag konsumtion, utan också av en strukturell förändring på marknaden. Är det så att AI, artificiell intelligens, redan i dag ersätter anställda? Tecken finns, dock inga bevis.

Att räntehöjningarna under 2022 och 2023 skulle drabba svenska hushåll hårt var ett mantra som ständigt upprepades de åren. Trots det räknade flertalet ekonomer med att tillväxten skulle komma tillbaka 2025, men kanske är det nu som vi först på allvar ser effekten av hushållens försämrade köpkraft.

Ett annat tecken på detta är att mer än en halv miljon personer, 6 procent av befolkningen, i Sverige lever i materiell och social fattigdom, vilket betyder att man inte har råd med en eller flera av 13 olika typer av utgifter. Det är visserligen den näst lägsta andelen i hela EU, efter Slovenien, men de svåra åren har satt sina spår. Mellan 2021 och 2023 steg andelen fattiga med 2 procentenheter.

Andelen utrikes födda över 16 år som lever i materiell och social fattigdom är nästan fem gånger så hög som bland inrikes födda, men samtidigt har andelen fattiga inrikes födda, som i många år legat kring 1,5 procent, fördubblats till 3 procent 2023. Den svaga konjunkturen slår brett.

Ur kriser kommer förändring. Efter bank- och fastighetskrisen i början på nittiotalet gjordes flera reformer som resulterade i att Sverige blev ett mer företagarvänligt land. Reformer som la grunden för Sverige som en startup-nation, som kunde dra nytta av digitaliseringen. Och efter finanskrisen höll Sverige fast vid en stram finanspolitik, med utgiftstak och överskottsmål, vilket gav stabila statsfinanser och ökade förtroendet för svensk ekonomi internationellt. ”Sverige var ett av få EU-länder som kunde stimulera ekonomin utan att riskera sin kreditvärdighet”, konstaterade OECD i en rapport 2011.

Jobbskatteavdraget infördes, arbetsgivaravgifter för unga sänktes och utbildningssatsningar gjordes. Dessa bidrog till att öka sysselsättningsgraden. Senare snabbade pandemin på digitaliseringen och Sverige, som låg långt fram, kunde dra nytta av det. Att det svenska samhället inte stängde ner på samma sätt som i andra länder bidrog till den snabba återhämtningen.

Men i de senaste sättningarna i konjunkturen har mönstren i arbetslösheten förändrats. Enligt arbetsgivarorganisationen Almega tenderar långtidsarbetslösheten att öka efter varje kris. Enligt rapporten Arbetsmarknaden i förändring drabbas befolkningen brett i inledningen av en konjunktursvacka, men de med förgymnasial utbildning återhämtar sig långsammare och effekterna blir mer bestående. ”Detta tyder på att pandemin kan ha påskyndat befintliga trender mot ökade utbildningskrav på arbetsmarknaden”, skriver Almega.

Efter andra världskriget drog svenska företag nytta av den höga efterfrågan som uppstod när Europa skulle återuppbyggas. Parallellt liberaliserades världshandeln och internationella institutioner fick en mer framträdande roll. Den svenska ekonomin växte, med industrin som bas, och Sverige blev ett av världens rikaste länder. Den industriella eran, sett till sysselsättning i sektorn, toppade under 1960-talet, därefter började industrijobben flytta ut.

Industrin blev mindre viktiga för den totala sysselsättningen, medan tjänster och offentlig sektor expanderade snabbt. Internationella frihandelssamarbeten som EU och WTO fördjupades, med minskande handelshinder som följd. Genomsnittliga tullnivåer föll trendmässigt och globala värdekedjor etablerades. Den svenska utrikeshandeln växte kraftigt, från runt 40 procent av BNP under den första halvan av 1900-talet till 90 (???) procent år 2018. Samtidigt ökade tjänsteinnehållet i exporten. Vissa arbetstillfällen – särskilt inom tillverkning – flyttade från Sverige under denna period, medan andra tillkom.

Nationalekonomen Stefan Fölster skrev 2014 en rapport om vilka jobb i Sverige som skulle försvinna och vilka som skulle tillkomma framöver: ”Vartannat jobb automatiseras inom 20 år – utmaningar för Sverige”. Prognoserna baserades på en modell utformad av brittiska forskare i Oxford och det blev ungefär som förutspått.

− Jobben som försvann var manuella jobb i industrin och en viss sorts administrativa jobb i tjänstenäringarna. Jobben som tillkom var självklart it-jobb, liksom sådant man köper mer av när inkomsterna stiger, som hunddagis till exempel.

Genom anpassning har Sverige lyckats mildra de negativa effekterna av automatisering och globalisering. Till skillnad från flera andra länder i väst har Sverige också hållit lönerna uppe, vilket visas av att löneandelen av BNP ligger kvar på samma nivå, drygt 60 procent, där den har legat de senaste 30 åren. Löneandelen visar hur stor del av förädlingsvärdet som tillfaller arbetstagarna i form av löner eller sociala avgifter.

Under hela efterkrigstiden har alltså jobben ändrat karaktär och Sverige är nu det EU-land som har lägst andel enkla jobb, som inte kräver någon utbildning eller endast grundläggande sådan. Bland EU-länderna varierar andelen från Sveriges nivå på drygt 4 procent till Lettland med knappt 13 procent.

Parallellt har sammansättningen av den svenska arbetskraften förändrats. De senaste decenniernas stora invandring av lågutbildade människor bidrar till att gruppen som står långt ifrån arbetsmarknaden har vuxit. Samtidigt som andelen högutbildade bland de utrikes födda är lika hög som bland inrikes födda – omkring 40 procent – så finns en ganska stor grupp utrikes födda mellan 16-64 år som saknar ens grundskolekompetens. Nivån ligger på 8 procent, att jämföra med inrikes födda där andelen är 0,2 procent.

Ett positivt tecken är att integrationen tycks gå bättre i dag än för tio år sedan. Av de flyktingar och anhöriga som kom till Sverige 2007 hade 50 procent sysselsättning efter sju år. Av de som kom 2015 och 2016 var 65 procent sysselsatta efter sju år. För de ensamkommande flyktingbarn födda 1999 som kom under flyktingkrisen, respektive de som fick asyl med den så kallade gymnasielagen några år senare, tjänade sju av tio minst tre inkomstbasbelopp år 2022, motsvarande 18 000 kronor i månaden före skatt, enligt SCB.

Utöver svag inhemsk konsumtion ställer den globala konjunkturen till det för Sverige. Under första kvartalet i år krympte USA:s ekonomi för första gången sedan 2022. Landets BNP föll 0,3 procent, vilket överraskade marknaden och ökade oron för en annalkande recession. Ekonomerna tycks eniga om att nedgången är en följd av att Donald Trumps tullhot skapade oro (själva tullsatserna annonserades först i början av andra kvartalet).

Hur mycket skada de faktiska tullarna kan ställa till med – om de införs – får framtiden utvisa, men vissa slutsatser kan dras från Trumps första mandatperiod. Då stannade tillväxten i handeln mellan G20-länderna av under en period, men det går inte att säga hur allvarlig nedgången skulle ha blivit eftersom pandemin kom emellan. Och trots att Joe Biden behöll och i vissa fall även höjde Trumps tullasatser, tog världshandeln fart snabbt efter pandemin. I början av 2021 uppvisade handeln mellan G20-länderna nya rekordnivåer. Varuhandeln fortsatte markant upp fram till andra kvartalet 2022, då stigande priser i hela världen dämpade konsumtionen, men tjänstehandeln fortsatte upp även efter det.

Trots Donald Trumps första tullar fortsatte både importen och exporten att öka i Sverige under 2018 och 2019. Somliga företag drabbades av tullar på stål och aluminium, men många parerade genom att styra om leveranserna. Ibland absorberades de ökade kostnaderna av företagen själva, i andra fall lyckades de föra över dem på kunderna. Noterbart är att Sveriges andel av det globala exportvärdet under perioden 2015 till 2020 låg på drygt 1 procent, men att den därefter har utvecklats svagare än den globala varuexporten. Delvis är det en följd av den svaga, svenska kronan.

Utöver ökade handelshinder och en svag utveckling i ekonomin globalt, har EU i dagarna fattat beslut om att minska beroendet av rysk gas, vilket kan sätta tryck upp på energipriserna. Ökade försvarsutgifter riskerar också att förskjuta den efterlängtade återhämtningen. Inbromsningen i USA och Kina slår hårt mot den globala ekonomin och för Sveriges del är den knackiga utvecklingen i Tyskland, vår största handelspartner, särskilt bekymmersam. Så länge ingen fred i handelskriget är i sikte är risken därför stor att vi går mot ytterligare en dip i ekonomin. Ingen lågkonjunktur är den andra lik och med AI som joker i leken denna gång kan stora förändringar vara på gång, inte bara för Sveriges ekonomi utan för hela svenska folket.

Hur stora går förstås inte att veta säga, framtiden blir sällan som man tänkt sig. I slutet på nittiotalet skrev Paul Krugman, senare Nobelpristagare i ekonomi: ”2005 kommer det bli tydligt att internets påverkan på ekonomin inte har varit större än faxens”. År 1965 trodde å andra sidan nobelpristagaren Herbert Simon att maskiner inom 20 år skulle vara kapabla att göra samma arbete som människan. Ingen av dem fick rätt. Men det kommer att krävas nya reformer för att säkerställa att Sveriges konkurrenskraft består.

– Flera start-ups flyttar ut ur landet, i synnerhet när de börjar växa. Sedan 2010 har det i princip inte skett några större tillväxtreformer. Det skulle behövas nya sådana. Den nuvarande regeringen gör ganska många reformer, men i väldigt små steg och efter många utredningar, säger Stefan Fölster.

Lyckas reformerna så att ekonomin växer skapas så förutsättningar även för en utökad tjänstesektor med fler enkla jobb.

− Till exempel så är ju städtjänster allt vanligare i svenska hem idag och allt färre byter till sommardäck på bilen själva, säger Torbjörn Isaksson på Nordea.

För ett litet, exportberoende land som Sverige gäller det nu att ta sig igenom tullkaoset, hushålla med resurserna och samtidigt investera i framtiden för att skapa förutsättningar för långsiktig tillväxt så att vi har råd med välfärdssystemen för vår åldrande befolkning. I tidigare kriser har Sverige alltid klarat att förändra sig. Det borde väl gå den här gången också?

***

Läs även: Trumps tullar är politiska mer än ekonomiska

Läs även: Tullkriget hotar dollarns ställning