nyh-beatrice-ask

Politikerna tiger om fildelning

De politiska partierna har inget att vinna på att öppet diskutera fildelningslagen. Därför debatterar de bakom lyckta dörrar.

Det var något välbekant över scenerna som utspelade sig i veckan.

Centerpartisten [[Fredrick Federley]] tvingandes radera sitt överfulla mejlkonto. Bloggosfären var i uppror. En politisk Facebook-grupp växte till oanade proportioner och riksdagsledamöterna bombarderades av protester.

Allt på grund av ett lagförslag som ännu inte klubbats igenom. Associationen till FRA-frågan var uppenbar.

Men den här gången handlar striden om en annan, än mer okänd förkortning: Ipred.

Sverige har länge betraktats som en frihamn för internetpirater. Från internationellt håll har stora påtryckningar gjorts. Nöjesindustrins intresseorganisationer, uppbackade av USA, har krävt att Sverige tar i med hårdhandskarna. EU har svarat med att ta fram Ipred, ett direktiv för att skydda upphovsrätten. Det är detta direktiv som snart ska bli till svensk lag.

Om nu inte opinionen ändrar på planerna.

På ena sidan står över en miljon svenskar, enligt SCB:s mätningar, som i dag laddar ner musik och film illegalt. Går lagen igenom riskerar de att också i praktiken straffas för sina brott, när skiv- och filmindustrin får rätt att jaga nätpirater.

På andra sidan står de stora bolagen i underhållningsbranschen och en rad kända artister. De har satt hårt mot hårt sedan internetprotesterna började storma.

Hitintills har mejlskörden till riksdagsledamöterna varit femtio-femtio för och emot Ipred.

Från politiskt håll har det varit desto tystare. [[Beatrice Ask]] har direktivet på sitt skrivbord. Hon vill inte debattera. Alliansens fyra partiledare, som förhandlar om lagen i det inre kabinettet, tiger.

Regeringen gör nu allt för att inte upprepa misstagen med FRA-lagen, och månar om att inte få både opinionen och ett internt myteri på halsen.

Ipred är, precis som FRA-frågan, en liberal stötesten. I ena vågskålen ligger upphovsrätten, i den andra den personliga integriteten. Centerpartiet var från början emot. I stämmobeslut efter stämmobeslut har partiet deklarerat att fildelning av upphovsrättsskyddat material ska vara tillåtet för privat bruk. Ett antal moderater och folkpartister stödjer den linjen.

Men också de är försiktiga. Flera av dem motsatte sig högljutt FRA-lagen, men röstade sedan igenom lagen när pressen från partiledningarna blev för hård. Något som gick hårt åt deras personliga popularitet. Nu är de rädda att gå i samma fälla.

EU-direktivet måste omvandlas till svensk lag. Och inom ett par veckor lägger regeringen fram sin proposition. De borgerliga kritikerna har därför riktat in sig på det mest kontroversiella i lagen: att upphovsrättsinnehavare ska få rätt att kräva nätoperatörer på ip-nummer från misstänkta pirater. Riksdagsgrupperna förhandlar nu intensivt. Någon förändring för att stärka rättssäkerheten är att vänta.

Men varken förespråkarna eller motståndarna inom alliansen tycks ha några poäng att vinna på frågan. Därför pågår diskussionerna bakom stängda dörrar och inte i medierna.

Socialdemokraterna är tacksamma att de slipper ta ställning i frågan. Och nätkampanjerna hålls denna gång utanför det politiska finrummet.

»De som skapar värde vinner«

Medan kriget om upphovsrätten trappas upp snickrar entreprenörer på nya lösningar.

Av Lisa Bergman

En serie bilder av en vanlig familj i en tevesoffa. Pappa sitter med fötterna på soffbordet, mamma sitter bredvid och ser uttråkad ut. Bilderna är märkta »Creative Commons« och finns tillgängliga på nätet att sprida för alla som inte gör det för kommersiellt syfte och som uppger vem som tagit bilderna. Bildserien fångar den historiska kvällen den 4 november 2008 då familjen Obama inväntar valresultatet.

Visst vore det smidigt om inte bara Barack Obama utan all musik, film och information på nätet var tillgängliga för alla, men i Sverige har regeringens senaste förslag om hur olaglig fildelning ska förhindras åter motat ned de två lägren i skyttegravarna. Internet är 2000-talets slagfält och striden står mellan de äldre som har den ekonomiska och politiska makten och de yngre som har de praktiska och tekniska möjligheterna.  Den äldre generationen kriminaliserar och fördömer medan den yngre suckar, skakar på huvudet och fortsätter att använda nätet och alla de funktioner som finns där.

Men bortom den binära diskussionen om rätt och fel finns en växande rörelse som kramar både upphovsrätten och kopiering på nätet. Creative Commons är en organisation som bildades i USA 2001 för att ge upphovsmän ett sätt att dela med sig av sina alster på nätet utan att helt förlora kontrollen. Tanken är att det ska vara enkelt att hitta och använda material utan att bryta mot upphovsrättslagstiftningen.

Joichi Ito, som är Creative Commons vd och en av it-världens klarast lysande stjärnor, vill övertyga folk om fördelarna med kopiering på nätet. Han menar att dagens motsättningar  beror på att man fokuserar på politik i stället för ekonomi.

– Det var samma sak när vi startade de första internetoperatörerna. Telefonbolagen hatade oss, alla hatade oss, men i slutändan överlevde de som skapade värde. Nu är det de som enbart ägnar sig åt distributionen som står emot, medan de som bistår med infrastruktur och innehåll gillar oss mer och mer, säger han.

Projektledare för Creative Commons i Sverige är Mathias Klang vid Göteborgs universitet. Med tanke på att Creative Commons ännu inte innehåller den breda massan av populärmusik tvivlar han på att just det är lösningen på fildelningsfrågan – inte så länge som skivbolagen håller så hårt i rättigheterna. Men klart är att politikerna måste börja anpassa sig efter en ny teknologisk infrastruktur i stället för att skydda de skivbolag och etablerade artister som i dag har både makten och lagen på sin sida. Och därför också det moraliska övertaget.

– Fildelarna har lagen emot sig – i den bemärkelsen är de omoraliska, men i andra avseenden har man en väldigt utpräglad syn på moral.

World Internet Institute i Hudiksvall publicerade nyligen rapporten »Svenskarna och internet 2008«, där det konstateras att det går en skarp gräns mellan den äldre och den yngre generationen internet-användare. Forskningsledaren Olle Findahl förklarar att de unga har vuxit upp med internet och kopierandet som teknik, men att de är varken plundrare eller profitörer utan gör det som är smidigast.

– Det är väldigt konstigt att musikindustrin inte lyssnar mer på sina fans – att man ser dem som kriminella i stället för konsumenter.
Gammelmedierna håller fortfarande i pengarna och den politiska dagordningen, men tiden jobbar obönhörligt för den nya generationens internet-användare.

Prenumerera på Fokus!

41 nummer av Fokus för bara 1015 kronor!

14 comments

  • Namn skriver:

    FRA-omröstningen. Det folk inte vet om så har NATO lyssnat på alla elektronisk ljud sedan 1946. Så de har kollat och läst all elektroniskt ljud som har skickats på denna planet. NSA är storebrodern för planeten de deras datorer missar är inget man behöver veta. Sedan hur debatten är i Sverige spelar nog ingen större roll för andra länder lyssnar redan på våra Elektroniska signaler, och vi blir atakerade varje dag av hacers från andra länder som testar vårat IT skydd i vårat samhälle. Är man dator kunnig så kan man höras men inte synas.

  • Namn skriver:

    Storebror samhället växer fram så det knakar. Nu fattas bara chip i handen att kolla var du finns

  • [...] en kommentar » IPRED-lagen är föremål för en våldsam debatt – men i grund och botten handlar debatten om två saker: om [...]

  • Kalle E skriver:

    Fastnade för en mening:

    ”tvingandes radera sin mail” skrivs det om staaakars Fredrik.

    Det är som att jag skulle säga till Kronofodgen:

    ”Nej, jag tvingades slänga alla fakturor. De skickade ju så många påminnelser på en gång.”

    Suck. Att lille Fredrik har satt sig i allmänhetens onåd är inte allmänhetens fel. Det har han gjort alldeles själv, via FRA-omröstningen.

    Ett ja är ett ja och ett nej är ett nej. Även när det gäller integritetsfrågor.

  • [...] (i de etablerade partierna alltså, andra förstår redan) förstå problemen. Lisa Bergman i Fokus slår huvudet på spiken: “Internet är 2000-talets slagfält och striden står mellan de [...]

  • Namn-Bert skriver:

    Vad är värsta scenariot? En hel del kommersiella artister kan inte leva på sin royalties utan måste börja jobba, dvs spela på konserter för att få ihop till sitt dagliga knark – eller att vi övervakas i allt vad vi gör och blir godtyckligt utpressade av mäktiga advokater som går i maffians tyglar. Jodå, maffian finns i Hollywood. Och Italien är styrt av maffian. Öppna ögonen.

  • [...] Politikerna tiger om fildelning (Fokus) och längre ner i andra artikeln (De som skapar värde vinner): [...]

  • christina wegel skriver:

    Fildelning har inget med allemansrätt att göra-Stöld är stöld även om det begås av många.

  • Donsan skriver:

    Och – på tal om Obama – Här en liten travestering:

    What began as a whisper at the end of the 90s – has swelled to a chorus of miljons calling for change – It’s a chorus that can not be ignored – a chorus that can not be detered

    Släpp ALL fildelning utan ekonomisk vinning FRI!!! (http://brilliant-allehanda.blogspot.com/2008/11/tillt-all-fildelning-utan-ekonomisk.html)

  • Donsan skriver:

    Antalet svenska fildelare är idag över 2 miljoner (enligt statistik från The Pirate Bay)

    EU tvinger oss inte att genomföra IPRED

    Man kan undra över varför våra politiska partier så envist vill trycka igenom lagen – jag ser bara 2 förklaringar:

    * De är totalt okunninga i vad fildelning innebär
    * är helt i fickorna hos dem – i huvudsak amerikanska – särintressen

    Det är dags att återgå till basics och lagstifta enligt svensk rättstradition – en tradition som har uppfunnit allemansrätten.

  • [...] tiden noterar Fokus att det är VM i tyngdkäfthållning från de etablerade politikernas håll, allt medan det tisslas och tasslas bakom stängda [...]

  • [...] Jag mötte upp Joi och ställde några snabba frågor när han var i Stockholm förra veckan. För lite mer bekgrund om vad Creative Commons är, läs Lisa Bergmans text i veckans Fokus. [...]

  • Daniel skriver:

    Det största problemet med Ipred är inte att det blir mer riskabelt att tanka film, utan att ytterligare ett verktyg för övervakning skapas.

    Och ges till privata företag, dessutom.

  • [...] Fokus konstaterar Claes Lönegård att politikerna inte ingår i någon dialog om fildelning. En ironi då deltagarkulturen och det öppna samhället växer på alla håll och [...]

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*