Fängelser är Sveriges nya tillväxtbransch

Antalet fängelse- och häktesplatser i Sverige ska på åtta år öka från dagens 11 000 till 29 000 bäddar. Tar man hänsyn till aviserade reformer, som sänkt straffmyndighetsålder, längre strafftider och senarelagd frigivning så finns beräkningar på ett behov på ytterligare 5000 platser till det året.

Kriminalvården förväntas inom kort presentera en uppdaterad ”kapacitetsrapport” för att belysa de senaste trenderna. Sett till ”kundunderlaget” verkar det finnas goda möjligheter att fylla de nya platserna. Enligt Polisen finns det idag mer än 17 500 aktiva gängkriminella i Sverige och därtill 65 000 som har kopplingar till denna kriminella miljö.  

Det är inga småpengar som krävs för utbyggnad och drift av kriminalvården framledes. En anstalt som ska hålla så kallad klass 1 – det vill säga högt perimeterskydd med dubbla stängsel/murar, avancerad övervakning, personslussar plus en infrastruktur som motsvarar en mindre svensk ”köping”, med lokaler för arbete, utbildning, storkök och sjukvård – beräknas kosta omkring 12 miljoner kronor per plats i dag. Så med en överslagsberäkning summerar detta till ett investeringsbehov på summan av 216 miljarder kronor om alla nya platser ska hålla högsta klass.

Ökar man till 34 000 platser i stället blir investeringen 276 miljarder kronor. Till det kommer förstås de löpande driftkostnaderna som i dag ligger på 1,2 miljoner kronor per intagen och år. I dag kostar driften 14 miljarder kronor per år, men efter utökningen stiger kostnaden till 33 miljarder kronor årligen med dagens ”priser” (eller 40 miljarder kronor vid 34 000 platser).

Sådana summor finns naturligtvis inte tillgängliga i statsbudgeten, och dessa skissartade beräkningar är sannolikt överdrivna. Kriminalvården räknar i sin senaste rapport med ett investeringsbehov på 40 miljarder kronor till 2034. Det torde å andra sidan vara rejält i underkant. De utgår nog mer ifrån att myndighetens regleringsbrev som säger att investeringarna ”ska rymmas inom beräknade ekonomiska ramar”.

Visst, andelen ”klass 1-fångar” är i dag runt 30 procent, men med de beslutade straffskärpningarna inklusive dubbla strafftider för gängkriminella – samt andra ”tuffare tag” – så lär den andelen öka. Till det kommer sänkt straffbarhetsålder till 13 år vilket är ett klientel som torde ha så kallade särskilda behov, vilket lär påverka kostnadsbilden.  

Fastighetsbolaget Skandrenting är i dag den enda privata ägaren av en klass-1-anstalt som ligger i västmanländska Sala. Företagets vd Johannes Nyberg sa nyligen i podden Fastighet & Finans att det går att sänka kostnaden per fängelseplats 12 till 4-5 miljoner kronor styck, genom att prefabricera moduler. Statliga Specialfastigheter, som äger Sveriges övriga sex klass-1 fängelser, sägs ha avtal om ett nytt fängelse i Norrköping som ligger på den nivån.

Dessutom kommer avtalet om att husera 300 svenska klienter i Estland innebära en viss lättnad på det finansiella behoven. Men även om alla nya platser i Sverige kan produceras till den lägsta kostnaden ska ändå över 70 miljarder investeras de kommande åren. Växlar Sverige över från ambitionen om rehabilitering av intagna till ren förvaring av amerikansk eller kinesisk modell, så finns förstås möjligheter till ytterligare kostnadssänkningar per intagen. Men dit vill ingen svensk politiker gå. Åtminstone inte ännu.

Omsvängningen på fängelsemarknaden de senaste åren är dramatisk. Så sent som i början av 2010-talet var utvecklingen den omvända. Svenska fängelser bedömdes ha en stor överkapacitet och flera anstalter som ansågs uttjänta lades ner. År 2016 sålde Specialfastigheter sex anstalter. Men nu är utvecklingen den omvända där flera av dessa skall få nytt liv. För en plågad svensk fastighetsbransch, där efterfrågan i flera segment som kontor och köpcentra har stagnerat och kryper baklänges, så har här i alla fall skapats tillväxtmöjligheter.

Förutom Skandrenting har en rad bolag börjat söka sig till nischen. Intea Fastigheter som börsnoterades i december 2024 och som är inriktat på så kallade samhällsfastigheter – varav fastigheter för rättsväsende och kriminalvården utgör en tredjedel av beståndet – är en sådan aktör. Inteas börskurs har sedan introduktionen stigit med 87 procent, att jämföra med Stockolmsbörsens fastighetsindex som under samma tid backat med knappt 20 procent. Bolaget bygger nu bland annat ett nytt häkte i Västerås.

Men regeringen har även sparkat på det så kallade pensionskapitalet för att få fram pengar. Sjunde AP-fonden, som förvaltar premiepensioner, och som tidigare endast hade börsnoterade aktier har startat Secura Fastigheter som ska investera just i samhällsfastigheter. Målet är att bygga upp en portfölj värd 25 miljarder kronor inom fem år.

Samtidigt kan vän av ordning, oavsett politisk hemvist, undra om inte denna massiva utbyggnad hade kunnat undvikas. Förebyggande åtgärder inom skola, fritidsverksamhet och arbetsmarknadsåtgärder hade sannolikt varit billigare i längden. Johannes Nyberg ger ett belysande exempel i ovan nämnda podd där han berättar om en stökig högstadieskola som anställde en boxningstränare för att få pli på värstingarna. Garanterat mer kostnadseffektivt än att bygga fängelser för tiotals – eller hundratals – miljarder, men dessvärre kanske för sent nu.

***

Läs även: Här ska barn sättas i fängelse

Läs även: Erik Hörstadius Om straff inte fungerar – varför använder vi dem alls?