Sverige ska få ny underrättelsetjänst

Utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M) presenterade planerna på en ny myndighet – Sveriges utrikes underrättelsetjänst (UND) – på tisdagen. Regeringens förhoppning är att utländska hotbilder mot Sverige ska täckas in på ett bättre sätt.

– Det går att likna vid Storbritanniens MI6, säger Maria Malmer Stenergard.

– Vi har som bekant ett allvarligt säkerhetspolitiskt läge och möter varje dag en bred och komplex hotbild, och detta ställer nya och ökade krav på våra förmågor.

Tanken är att UND ska samla information om andra länder och hoten mot Sverige, inklusive terrorism, cyberhot och säkerhetsrisker. Underrättelserna ska sedan rapporteras till regeringen och de myndigheter som har nytta av det. Verksamheten drar igång den 1 januari 2027 och myndigheten ska arbeta nära Försvarsmakten, Säkerhetspolisen och den digitala spaningsmyndigheten FRA.

Den militära underrättelse- och säkerhetstjänsten (Must) kommer att finnas kvar, men vissa delar flyttas över till den nya myndigheten. Till exempel KSI (Kontoret för särskild inhämtning), som bland annat arbetar med så kallad personburen inhämtning (spionage) och vars verksamhet är omgärdad av mycket sträng sekretess. I det sammanhanget kan påpekas att försvaret under remissrundan har varit kritiskt till att man tappar möjligheten att skapa falska identiteter för svenska underrättelseofficerare på uppdrag utomlands.

– När det gäller de kvalificerade skyddsidentiteterna så följer ju rättigheten att utfärda dem med till den nya myndigheten, kommenterar Malmer Stenergard.

Till grund för förslaget ligger utredningen En reformerad underrättelsetjänst som leddes av den tidigare stats- respektive utrikesministern Carl Bildt och som presenterades för regeringen i juni förra året. Den har därefter varit på remiss och fick då utstå en hel del kritik, där bland annat behovet av ytterligare en myndighet som ska pyssla med sådant som staten redan gör ifrågasattes.

Att ha både en civil och en militär underrättelsetjänst anses dock av utredarna kunna ge en mer heltäckande bild av hoten mot Sverige. Bakgrunden till att den nya myndigheten tagits fram är just att underrättelsearbetet tidigare bedöms ha brustit, bland annat när Must missbedömde upptakten till Rysslands storskaliga invasion av Ukraina i februari 2022.

Kritiker har varnat för att göra om en fungerande verksamhet i en orolig tid. Men utrikesministern menar att detta måste göras nu, inte minst eftersom säkerhetsläget kan försämras ytterligare. Hon ser ingen risk för ett glapp i underrättelsearbetet medan omorganisationen pågår.

– Vi kommer att genomföra den här övergången stegvis, och det gäller också överflyttning av personal från andra myndigheter.

Myndigheten bedöms kosta 2,8 miljarder kronor första året, och enligt utrikesministern ska ”ett par hundra” personer jobba där.

Förslaget skickas nu till lagrådet. Planen är därefter en proposition i juni och omröstning i riksdagen i augusti.

***

Läs även: Johan Wennström: Allt är inte en fråga om rikets säkerhet

Läs även: Rysk koppling på svenskt försvarsföretag