bad500

Solkrämerna ger falsk trygghet

Kosmetikaindustrin tjänar miljarder på cancerrädslan, men det saknas bevis för att solkräm skyddar.

Boka din sommarresa nu, annonserar charterbolagen. De spelar på vintertrötta svenskars längtan till ljus och sol. Naken hud mot värmande strålar. Det vinterbleka ska helst anta en gyllenbrun ton redan första dagen.

– Vi solar och solar och solar, sedan, när vi får dåligt samvete, använder vi solskydd för att ta bort effekten. Det är som att släcka en eld och samtidigt hälla på bensin, säger Olle Larkö, professor i dermatologi vid Sahlgrenska akademin i Göteborg.

Undersökning på undersökning visar att solälskare använder solkrämer fel. De smörjer alldeles för lite, alldeles för sällan och stannar alldeles för länge i solen. Om dessa krämer inte hade funnits, skulle ett parasoll, svala kläder och en hatt varit det enda skyddet mot ett nattligt brännande helvete efter en dag på stranden.

– Det bästa solskyddet är kläder, det finns inget som slår det, säger Olle Larkö.

Som hudspecialist möter han ofta malignt melanom; brunsvarta fläckar som i alldeles för många fall börjar sprida sig okontrollerat över kroppen.

För Olle Larkö finns det en viktig skillnad mellan kläder och solskydd. När han rekommenderar kläder vet han att de skyddar mot malignt melanom, som orsakar sju av åtta dödsfall i hudcancer. Men ingen har någonsin visat att solskydd förebygger något annat än möjligen skivepitelcancer, som inte alls är lika farligt.

Edward Gorham, vid Moores Cancer Center i San Diego, är än mer kritisk till den breda användningen av solskydd.

– Det är ett naturligt experiment som har pågått i 40 år, säger han.

En enkel utvärdering av experimentets resultat hittills visar att malignt melanom ökar stadigt och mycket. Trots ett explosionsartat utbud av olika krämer med högre solskyddsfaktorer och massiva informationskampanjer. Sedan 1970 har antalet svenska melanomfall ökat fyra gånger för män och lite mer än tre gånger för kvinnor. Det är mer än vad till exempel bröstcancer, prostatacancer, lungcancer eller tjocktarmscancer har ökat.

En orsak kan vara att första generationens solkrämer, som konsumenterna trodde skyddade dem under 80- och 90-talet, hade stora brister. De krämerna innehöll bara filter mot UVB; de strålar som gör att vi bränner oss. I dag vet forskarna att även UVA är farligt.

– Rent teoretiskt sett kan de solskydden ha ökat risken genom att släcka ut rodnaden på huden, säger Olle Larkö.

Väl insmorda personer kunde stanna på stranden hela dagen, utan att få den röda varningssignalen. I stället utsatte de sig för en stor dos UVA, som både skadade huden och gav den eftertraktade bruna färgen.

Studier där forskare i efterhand har kartlagt människors solvanor, tyder också på att dåtidens solskydd inte hjälpte mot malignt melanom. I vissa studier är det snarare tvärt om. En av dessa studier, genomförd i Sverige och publicerad år 2000, visade att flitiga solskyddsanvändare dubblade risken att få malignt melanom. De som använde solskydd för att kunna stanna längre i solen ökade risken nio gånger. Detta oavsett hårfärg och hur många gånger de hade bränt sig tidigare.

Solskydden hindrar också personer från att utveckla sitt eget skydd. Solen gör inte bara att huden blir brun, den blir också tjockare. Det stoppar UV-strålar från att tränga djupt ner i hudens levande delar.

– Hudförtjockningen i sig kan ge solskyddsfaktor 10, säger Olle Larkö.

Insikten om att första generationens solkrämer inte gav ett fullgott skydd har gjort att industrin nu har utvecklat en andra generation solkrämer. Denna gång med både UVA- och UVB-filter.

Men ingen vet egentligen om dessa skyddar bättre mot malignt melanom. De har inte funnits på marknaden tillräckligt länge för att kunna ge något utslag i statistiken. Ett alternativ är att genomföra en stor kontrollerad vetenskaplig studie, men en sådan skulle bli dyr:

– För att undersöka effekten av solskydd skulle du behöva en stor grupp människor, runt 25 000 personer, och studien skulle behöva fortgå i åtminstone fem år, säger Bruce Armstrong, professor i folkhälsa vid universitetet i Sydney.

Han ser inget incitament för industrin att genomföra en sådan studie. Den tjänar stora summor på osäkerheten som omger solskydd. Marknadsanalytiker på Euromonitor International uppskattar att industrin år 2007 sålde solskydd för 50 miljarder kronor globalt. Marknaden har i genomsnitt vuxit med över tio procent per år sedan 2002.

För att konsumenten ska kunna välja en solkräm med UVA-filter har EU bestämt att industrin ska märka krämerna på ett nytt sätt. Traditionellt är de märkta med SPF, sun protection factor. Graden, som till exempel kan vara 15, 30 eller 40, talar om hur mycket längre en person kan vara i solen utan att bränna sig efter att ha smörjt in sig.

Men SPF berättar bara hur effektivt UVB-filtret är. De krämer som innehåller ett UVA-filter ska nu märkas med en enkel symbol som garanterar att filtret ger åtminstone en tredjedel av det skydd som SPF-märkningen indikerar. Om en kräm till exempel har SPF 30, måste UVA-skyddet vara minst 10.

– Nästan alla solskydd skyddar bättre mot UVB än UVA. Så använder du solskydd får du lik förbaskat mycket UVA på dig, säger Olle Larkö.

Amerikanska motsvarigheten till läkemedelsverket, Food and Drug Administration, har i stället föreslagit en fyrstjärnig gradering av UVA-filtret. Ju fler stjärnor desto bättre filter. Dessutom har verket bestämt att SPF inte längre ska stå för sun protection factor, utan sunburn protection factor. Den marginella ändringen speglar en förändrad syn på solskydd.

Enligt Olle Larkö kan UVA-skyddet av rent kosmetiska skäl inte vara lika effektivt som SPF-märkningen:

– UVA-strålningen ligger nära det synliga spektrumet. Om UVA-filtret är lika bra som UVB-filtret kommer krämerna att bli gula och trista. Då vill ingen använda dem, säger Olle Larkö.

Att ta fram ett solskydd som är genomskinligt och samtidigt skyddar bra vid de längsta våglängderna i UVA-spektrumet, de som ligger nära synligt ljus, är mer eller mindre en fysikalisk omöjlighet.

Dominique Moyal, expert på solskyddsprodukter hos kosmetikaföretaget L´Oréal i Paris, menar ändå att UVA-skyddet räcker. Enligt EU:s standardiserade sätt att mäta hudskador ger UVA bara en tredjedel så mycket skador som UVB vid samma tid i solen. Men samtidigt säger Dominique Moyal att vissa personer måste ha bättre UVA-skydd:

– Solallergi orsakas huvudsakligen av UVA. Personer som är ljuskänsliga måste därför ha högre UVA-skydd än en tredjedel av SPF, säger Dominique Moyal.

Kanske gäller samma sak malignt melanom. Ingen vet.

– Det finns inget i EU:s rekommendationer som påstår att solkrämer skyddar mot malignt melanom. Det vet vi först i framtiden, säger Dominique Moyal.

Så experimentet fortsätter. Med solskydd slipper en person som vill snorkla eller åka skidor bränna sig.

Men den som vill vara säker på att skydda sig mot dödlig hudcancer, ska använda keps, kläder eller kanske gräva fram mormors mors gamla solparaply ur gömmorna.

Framför allt är det dumt att bränna sig första dagen på stranden.

Positiv attityd till solbränna nedärvd

Hjärnforskning visar att den positiva attityden till solbränna är så inprogrammerad i hjärnan att den måste vara ett uttryck för en nedärvd biologisk funktion.

Evolutionen har säkrat kroppens be­hov av det viktiga D-vitaminet genom att solbad uppfattas som lustfyllt och solbränna klädsamt. Produktionen av D-vitamin i huden har under en lång tid av människans utveckling varit den viktigaste naturliga källan. Men brist på D-vitamin är enligt flera studier så vanlig i dag att många ser den som ett folkhälsoproblem. Det finns starka belägg för att D-vitaminbrist ökar risken för en rad stora folksjukdomar.

Sambandet med benskörhet hos äldre känner de flesta till, mindre väl känt men lika väl belagt är risken för tjocktarms-, bröst- och prostatacancer, multipel skleros, diabetes samt depression.

Josef Milerad

Fakta | Hudcancer

De vanligaste formerna av hudcancer.

Basalcellscancer. Drabbar tiotusentals personer varje år, men nästan ingen dör. Ingen vet om solkrämer skyddar mot basalcellscancer.

Skivepitelcancer. Drabbar cirka 4 000 personer varje år. Cirka 60 personer dör. Studier tyder på att solkrämer skyddar mot denna cancerform.

Malignt melanom. Den absolut farligaste formen av hudcancer. Cirka 2 300 personer drabbades 2007. Ungefär 400 personer dör varje år. Ingen vet om solkrämer hjälper mot malignt melanom.
Källa: Socialstyrelsens cancerregister och Cancerfonden.

Fakta | UV-strålning

Det ultravioletta spektrumet består av tre olika former av strålning: UVA, UVB och UVC. Den senare når inte ner till jordens yta. UVB är den strålning som forskarna först identifierade som farlig. UVB tränger in i hudcellerna och förstör DNA; molekylen som utgör vår arvsmassa. Först på senare år har forskarna förstått att även UVA kan ge hudcancer. UVA-strålningen ligger närmast det synliga ljuset.

Mer ur reportaget: Fin och fulcancer, Livsstil viktigare än medicin, Cancer drabbar var tredje svensk

Prenumerera på Fokus!

41 nummer av Fokus för bara 1325 kronor!

3 comments