Sveriges 100 mäktigaste

Text:

Bild: Scanpix

Kungen så långt ned som plats 66? Varför då?

Lena Sommestad så högt som 34? Har hon verkligen makt? Och varför är Urban Bäckström inte ens med?

Frågorna brukar vara åtskilliga när Fokus rankar Sveriges 100 främsta makthavare, i år för femte gången. Och så blir det när man gör en journalistisk rankning – hur strukturerad och systematisk den än är. Makt är ett flyktigt begrepp och ligger till syvende och sist i betraktarens öga.

En annan vanlig fråga är: Hur kan det bli så stora förändringar? I fjol var det 43 nya namn, men då var det ett valår. Men hur kan det vara hela 40 nya i år?

När man tänker efter finns faktiskt högst påtagliga förändringar i samhället som förklarar skiftena.

Se bara på partiledarbytena. Sedan förra årets lista är fyra av riksdagens åtta partier inbegripna i förändringar av sin högsta ledning. Det handlar antingen om nyligen genomförda, som socialdemokraterna och miljöpartiet och centern, eller nära förestående som vänsterpartiet. Ytterligare ett kan vara på gång, inom kristdemokraterna, där striden pågår inför öppen ridå.

Sådant ger förändringar i makten. Tjänstemän, partiledningar och andra förtrogna, som hade en hand vid makten och för ett år sedan var självklara på listan, är borta i år. Mona Sahlin är till exempel borta, liksom Ibrahim Baylan och Sven-Erik Österberg. Thomas Östros hänger på en tunn tråd. Kandidater som Mikael Damberg och Veronica Palm är andra som åker ut.

I gengäld är näringslivsmakten desto mer stabil. Den stora comebacken här står Marcus Wallenberg för. Genom att bli ny ordförande i gruvjätten LKAB åstadkommer han den så lönande kombinationen politisk och ekonomisk makt.

Den stora förloraren i ekonomivärlden är just Urban Bäckström, vd för Svenskt Näringsliv. Som Fokus visat i ett reportage från i somras har den tidigare länken mellan moderaterna och hans organisation i princip försvunnit, delvis beroende på personrelationer. I stället är det hans vice vd, lobbylegendaren LG Johansson, som tar plats på listan. En mildare figur med kontakterna rakt in i Rosenbad intakta.

Näringslivet sätter i stället sitt hopp till den nya centerledaren, Annie Lööf. Den nya näringsministern klättrar i år 59 placeringar på maktlistan. Lööf är en av de 29 kvinnorna på listan. Det är en mer än i fjol. Andelen på 29 procent är mindre än i riksdagen, som har 45 procent. Men högre än i börsbolagens styrelser, där andelen kvinnor ligger på 24 procent. För att inte tala om 3,1 procent kvinnliga börs-vd:ar.

Läs mer: Så gjorde vi rankningen, Här hittar du hela listan