Ekonomi

Hoppas på regn

Elpriset skjuter i höjden och basindustrin hotar med att lämna landet om inte marknaden återregleras.

Först var det massatillverkaren Rottneros. »Elpriserna är för höga och vi planerar därför att lägga ned Utansjö Bruk och flytta fabriken utomlands« – ord och inga visor från koncernchefen Lars Blecko för några veckor sedan. Veckan därpå var det skogsbolaget SCA som sa att de på grund av de höga elpriserna lägger framtida investeringar i Sverige på is.

Elpriset har varit i fokus under den senaste tiden, och det är inte särskilt konstigt. Med dagspris i slutet av augusti som tidigare bara överträffats någon enstaka kall vinterdag är det ingen överdrift att säga att priserna på den nordiska elbörsen Nord Pool är rekordhöga.

Varför?

Vatten, lyder det enkla svaret. Eller snarare vattenbrist. Den torra sommaren har gjort att vattennivån i vattenkraftsmagasinen är mycket lägre än normalt. Enligt Nord Pools senaste veckostatistik är de nordiska magasinen fyllda till 61,4 procent, jämfört med normala 82,4 procent. Detta gör att det »saknas« vattenkraft i Norden motsvarande ungefär 25 terawattimmar, mer energi än vad hela den svenska massa- och pappersindustrin förbrukade förra året.

Eftersom Nord Pool är en marknad så skapas priset av utbud och efterfrågan och då gäller så kallad marginalprissättning. Elpriserna sätts efter kostnaden för att producera den sista elen som krävs för att möta efterfrågan, på marginalen. På liknande sätt fungerar de flesta marknader, exempelvis råvarumarknader som olja och metaller, liksom aktiemarknaden.
Kostnaderna för att producera el skiljer sig mycket mellan olika produktionssätt, som visas i grafen nedan. Den billiga vattenkraften kan producera en del av behovet, men för att matcha efterfrågan krävs andra, dyrare produktionsslag. De olika produktionsslagen bildar en »trappa« med stigande kostnader. Om man förenklar något kan man säga att så fort man måste använda nästa, dyrare produktionsslag så hoppar kostnaden för all el till nästa, hög­re steg i trappan – och omvänt sjunker elpriset ett trappsteg när man inte behöver dyrare produktion.

Vad händer då om det är mindre vatten i magasinen? Jo, en del av vattenkraften försvinner helt enkelt. Hela trappan flyttar inåt. Mindre vatten i magasinen drar bort vattenkraft från produktionen och kraften måste nu ersättas med dyra fossila produktionsanläggningar. Man måste klättra upp till ett än högre »trappsteg«. Marginalpriset denna torra sommar har satts av kostnaden för importerad fossil kraft från Tyskland och Polen.

Men regnar det fylls magasinen, vattenkraftsproduktionen kan öka och priserna sjunker. Det hände i slutet av augusti. Kraftiga regn i norra Norrland och Norge gjorde att trappan i stället flyttar utåt. Dagspriserna dök med nästan 25 procent på en vecka.

Det finns dock även andra anledningar till att elpriserna är så höga. Den fossila kraften, som är den som sätter priserna på marginalen, har fördyrats. Oljepriset har stigit kraftigt och utsläppsrätter för koldioxid lägger dessutom en slags extra skatt på att använda kol och olja.. Det hela får till följd att »trappstegen« för elproduktion med olja och kol blir högre. Elpriserna stiger.

Som om inte det var nog står sedan slutet av juli dessutom fyra kärnkraftsreaktorer stilla på grund av säkerhetsläget. På samma sätt som med vattenkraften gör det att billigare produktion måste ersättas med dyrare. Betydelsen av de avställda kärnkraftsreaktorerna är dock ganska liten i jämförelse med vattensituationen. I alla fall än så länge. I takt med att det blir kallare och dagarna kortare kommer elförbrukningen att öka, vilket innebär att allt dyrare produktion måste tas i bruk. Saknas kärnkraftsproduktion, måste elpriset flytta till nästa högre trappsteg tidigare.

Men den viktigaste faktorn är som sagt vattenkraften – och hur regnet fyller vattenmagasinen. Den som vill ha låga elpriser får hoppas på dåligt väder.

– Helst ska det regna mycket, hur tråkigt det än låter, säger Kalle Lindholm, informatör på branschorganisationen Svensk Energi.

Men att sätta hoppet om lägre elpriser till vädergudarna är inte tillräckligt för alla. I takt med att priserna stigit har alltmer högljudda rop på återreglering av elmarknaden hörts från den energislukande basindustrin.

Förra veckan meddelade regeringen att man ska undersöka om Nord Pool går att dela upp i två marknader. Tanken är att få lägre elpriser genom att dela upp elmarknaden i en del med den stora billiga basproduktionen med vattenkraft och kärnkraft och en del med topproduktionen med fossila bränslen. Priset på den billigare elen ska inte sättas av den fossila marginalproduktionen och en stor del av elproduktionen ska därigenom kunna bli billigare.

Så är det tänkt i alla fall.

En av Sveriges främsta experter på elmarknaden är Lars Bergman, professor i nationalekonomi och rektor på Handelshögskolan i Stockholm. Hans recension av regeringens planer på en tudelad marknad är inte nådig.

– Det är i bästa fall helt meningslöst. Sannolikt är det skadligt.

Meningslöst därför att om marknaden delas upp så kommer den billiga elen från basproduktionen att efterfrågas mer och priset på den kommer att stiga till dess att det är samma som för den dyrare elen från topproduktionen. Det är nästan omöjligt att sälja en identisk produkt till olika priser utan något slags ransoneringssystem, planekonomi.

Skadligt kan det bli för att konkurrensen på elmarknaden då blir sämre. Många har påpekat de stora elbolagens dominans och delas marknaden upp i två delar kommer det att bli än färre aktörer på varje marknad.

– I den mån man tror att det är konkurrensproblem i dag borde de ju bli ännu större om man delar upp marknaden i två delar, säger Lars Bergman.

Läs nästa artikel
KrönikaInrikes/utrikes
Prenumerera