Gudryn Schyman, frontfigur FI

Text: Lisa Bergman

I morgon ska Feministiskt initiativ, Fi, inleda sin partikongress i Stockholm. Den förra vänsterpartiledaren Gudrun Schyman är partiets frontfigur framför andra.

Hur ser du på partiets framtid?

– Vi ska satsa hårt på feministisk folkbildning och aktivism, men sedan kan vi också ta parlamentariska initiativ. Man kan säga att vi är en hybrid mellan folkrörelse och politiskt parti.

Tror du att ni kommer vara med i valrörelsen 2010?

– Det finns väldigt stora förväntningar både inom och utanför rörelsen på att vi ska göra det, men det gäller att vara realistisk.

Nu är det du och en annan gammal vänsterpartist, Maria Hagberg, som föreslås bli talespersoner för Fi. Vad säger det om partiets placering på den politiska höger-vänster-skalan?

– Rent allmänt kan man säga att Fi utmanar den patriarkala strukturen i samhället där män får mer makt och inflytande på kvinnors bekostnad. Och eftersom partierna på vänsterkanten ofta talar i termer av maktstrukturer och kan se de här maktförhållandena är också personer med vänstersympatier vana vid sådana begrepp.

Hur finansieras Fis verksamhet i dag?

– Genom medlemsavgifter, en och annan gåva och en oerhörd massa gratis arbete. Sedan har vi blivit beviljade etableringsbidrag för 2007 som stöd åt kvinnors organisering.

Och du då – hur tjänar du ditt levebröd?

– Själv är jag frilansfeminist. Visst är jag garanterad viss inkomstnivå från riksdagen det här året men jag håller en hel del föredrag. Just nu är jag ute på en turné som IOGT arrangerar – om sprit, makt och kön.

Hur känns det att kunna bidra på det området?

– Jätteroligt – jag tog själv kontakt med dem, mycket för att IOGT alltid har insett att alkoholen är en maktfråga. Det är hög tid att det kommer in i debatten igen – det handlar inte bara om oss alkoholister utan också om att det finns oerhört starka ekonomiska intressen som ligger bakom introduktionen av nya livsstilar med stenhård marknadsföring och produktanpassning för både äldre och allt yngre kvinnor.

Det största partiet på vänsterkanten leddes av Göran Persson när Fi bildades men den posten har nu övertagits av Mona Sahlin som den första kvinnliga socialdemokratiska partiledaren. Hur påverkar det Fi?

– Väldigt positivt. Ju fler kvinnor som syns på ledande positioner desto bättre. Mona Sahlin kallar sig ju också feminist och jag hoppas att hon lever upp till det och att vi får se en politik som blir mer kraftfull när det gäller kvinnors rättigheter än den Göran Persson drivit.

I tv-dokumentären om Göran Persson som visas i dagarna utmålar han både dig och vänsterpartiet som opålitliga – hur tycker du att samarbetet mellan era partier fungerade?

– Det fungerade väl någorlunda bra. Jag kan bara konstatera att han fällde de här kommentarerna en tid före valrörelsen 2002. Det var under den valrörelsen som vi fick en väldigt varm och nära personlig relation, med ömsesidig respekt och förtroende. Det tog lång tid för honom att lägga av sig den här patriarkala rustningen men jag är glad över att det skedde – det visar väl att människor är utvecklingsbara.

Vad tycker du om Göran Persson som person?

– Han har olika sidor men jag ser stora kvaliteter. Han har en ärlighet och en hederlighet i sitt engagemang. Sedan kan han ha en direkthet som ibland kan verka bufflig – han är inte så smidig. Att uppskatta kvinnor som samarbetspartner är väl inte hans starka sida, men jag tror att han är väldigt färgad av att det inom arbetarrörelsen länge funnits en syn att kvinnor ska koka kaffe och överlåta politiken åt männen.

Ditt engagemang i näringslivet har ökat på senare tid – vad hoppas du kunna åstadkomma med det?

– Ja, nu ska jag gå på bolagsstämmor och utnyttja min ägarmakt! Jag har köpt mig rätten att väcka frågor och bli seriöst bemött med målet att åstadkomma en diskussion om kvinnors representation i bolagsstyrelser.