Inrikes

Eko-blåsningen

Märkning ingen garanti. Det finns inga bevis för att kravodling är bättre, vare sig för miljön eller människan.

I kampen mot klimatförändringar och miljöförstöring vill många hjälpa naturen på traven. Att handla ekologiska och Krav-märkta produkter har blivit liktydigt med att ta ansvar. Men rapporter från Jordbruksverket och Naturvårdsverket visar att det ekologiska lantbruket i Sverige ger få eller inga miljöfördelar jämfört med det konventionella. Trots det vill regeringen, med ekobonden och jordbruksminister Eskil Erlandsson i spetsen, satsa pengar på att öka antalet ekologiska gårdar i Sverige.

– Sedan 70-talet har hela det svenska jordbruket blivit mycket bättre genom ett målmedvetet miljöarbete. Vi har lärt oss att vi måste ta hand om naturen och inte föröda den. Det är inget som det ekologiska lantbruket är ensamt om. Däremot stänger de ekologiska odlarna dörren för vissa problemlösningar, till exempel genom att bannlysa all växtnäring som inte är »naturlig« men som ändå kan vara mer miljövänlig, säger Rune Andersson på Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU, som forskar på temat ett långsiktigt hållbart jordbruk.

På en ekologisk gård strävar man efter att minska överflödet av näringsämnen som kväve, i våra vatten, ämnen som orsakar övergödning. Därför används stallgödsel, spillning från den egna eller närliggande gårdar, som kallas naturlig gödning.

Men när Jordbruksverket 2005 tittade på just kväveläckage visade det sig att det är precis lika stort från de ekologiska gårdarna som från de konventionella. Lantbruksforskningen visar samma sak. En av anledningarna är att det är svårare att dosera stallgödslet eftersom näringsinnehållet ofta är svårbestämt. Eftersom avkastningen är så mycket sämre i en ekologisk odling blir mängden kväveläckage per kilo färdig vara till och med större i ett ekologiskt jordbruk. Inte heller för fosfor, en annan bov i övergödningsdramat, är läckaget från ekogårdarna mindre.

Ekologiska produkter kan tyckas vara en enkel paketlösning. En närmare granskning visar att flera försäljningsargument för miljömärkt mat ofta inte håller hela vägen.

  • Vissa utländska eko-märkta varor innehåller mindre bekämpningsmedel än icke-ekologiska importvaror, men bland svenskproducerade varor är det ingen större skillnad, enligt SLU.
  • Efterfrågan på ekologisk mjölk är så stor att den svenska produktionen inte räcker till. I stället köper Arla in sin »eko-mjölk« från Danmark. Det går stick i stäv med regeringens mål att hålla det svenska odlingslandskapet öppet genom att ha betesmark. Dessutom använder danskarna el-chocker i hanteringen av sina kor.
  •  Sverige har en hård djurlagstiftning. I princip alla mjölk- och nötdjur går ute stora delar av året, ekologiska eller inte. Mjölk- och nötkreatursföretag övergår ofta till ekologisk produktion just därför att de i allt väsentligt redan uppfyller kraven.

Jordbruksminister Eskil Erlandsson (c) håller med om att den ekologiska märkningen inte är den enda rätta vägen för ett hållbart jordbruk, men han ser inga problem med att fortsätta gynna det.

– Med regeringens miljö- och landsbygdsprogram som trädde i kraft i somras ökar möjligheterna för även icke ekologiska jordbruk att få stöd och hjälp, säger han till Fokus.

Men det finns fler faktorer som komplicerar bilden. Statistik från SCB visar att skördeutbytet i den ekologiska odlingen är ungefär hälften av den konventionella. Om samma mängd ska produceras måste arealen alltså fördubblas.

– I takt med att den globala uppvärmningen reducerar skördar eller gör odling omöjlig i områden som i dag har stor betydelse, kommer efterfrågan på matgrödor att öka. Fossil energi kan behöva ersättas med odlad energi. I det perspektivet kan ekologiskt lantbruk bara försvaras om fördelarna i form av bättre miljö, bättre djuromsorg och hälsosammare mat är uppenbara och väl belagda, säger Rune Andersson.

Läs nästa artikel
KrönikaInrikes/utrikes
Prenumerera