Inrikes

Etanolens uppgång och fall

För några år sedan hyllades etanolen av både politiker och miljörelse. I dag är tonen annorlunda.

Året var 1999. Dåvarande statsministern Göran Persson tar första spadtaget till Agroetanols nya fabrik på Händelö utanför Norrköping. Stolt förklarade han att Sveriges energiproduktion från och med nu skulle ställas om, nu skulle vi producera vårt egna miljövänliga drivmedel.

Tidningarna skrev om gröna visioner och försäljningen av etanolbilar och E85-bränsle satte fart.

I dag är tongångarna helt annorlunda. De senaste månaderna har kritiska rapporter duggat tätt som pekar på att bränslet bidrar till regnskogsskövling, driver upp matpriser och inte alls är så klimatvänligt som det först påstods. I Sveg satsade energimyndigheten miljontals kronor på en etanolanläggning som inte blev av och i Härnösand drog sig nyligen investerare tillbaka från ett annat projekt. Exemplen på planerade etanolprojekt i Sverige som läggs i malpåse är många. Plötsligt har det miljövänliga drivmedlet blivit någonting nästan syndigt som politiker talar allt tystare om.

– Jag tror att många projekt startade i en glädjeyra. Etanolen sågs som en räddare och plötsligt så sprang alla åt samma håll utan att tänka sig för. Kommuner startade projekt som de inte hade tillräckligt med kompetens att fullfölja, säger Per Kågeson, doktor i miljö och energisystemanalys och miljödebattör.

Han får medhåll av Sven Kullander från Kungliga Vetenskapsakademien. Han anser inte att etanolen har någon framtid som bränsle.

– Om etanolen ska ersätta alla fossila bränslen vi har i dag kommer det att krävas väldigt stora ytor odlingsmark. Risken är stor att den konkurrerar ut matgrödor och påverkar de ekologiska systemen på ett negativt sätt.

Max Åhman jobbar med miljö- och energisystem vid Lunds tekniska högskola. Tillsammans med Jonas Åkerman från Centrum för miljöteknik vid KTH, har han nyligen tagit fram en forskningsöversikt om klimatnyttan med etanol på uppdrag av riksdagens trafikutskott.

– Vi dömer inte ut etanolen helt men vi menar att den inte är hållbar långsiktigt vare sig klimatmässigt eller ekonomiskt. I fallet med majs i USA får vi till exempel ut mer koldioxid än vi sparar. Men det kan däremot fungera under en övergångsperiod, säger han.

Men hur kan det komma sig att nackdelarna med etanolen först nu blivit kända? I Brasilien har stora delar av bilparken gått på etanol sedan 70-talet och i många länder har det talats om miljövinsterna. Flera av de som Fokus talat med tror att det delvis beror på att vi först nu kunnat se de stora effekterna av produktionen. Men också att många har blundat för väl kända problem i rena glädjeyran.

Från etanolförespråkarnas håll talar man om en förtalskampanj anförd av olje- och bilindustri och att det inte är någon slump att larmrapporter om etanolens skadeverkningar kommer just nu. Martin Ådahl, chef för den gröna tankesmedjan Fores, säger att den massiva etanolkritiken är unik för Sverige.

– Etanolen och andra biobränslen är ett av de första reella konkurrenskraftiga alternativen till bensin. Självklart finns det krafter som vill hindra den utvecklingen. Sverige är ett av de mest framstående länderna vad gäller teknik för etanolframställning och Europas största importör av etanol, därför är det heller ingen slump att den kritiska debatten äger rum just här.

Max Åhman på LTH har märkt hur politikerna blivit alltmer kritiska till etanolen det senaste året.

– Det fanns de som verkligen ville att vi skulle såga etanolen. Men jag ser ingen anledning att döma ut den helt.

Etanol framställs i dag i huvudsak av majs, vete och sockerbetor. Av dessa betraktas sockerbetor som den bästa råvaran, dels för att den är energieffektiv och dels för att den inte är en matgröda. Men även den produktionen, som främst sker i Brasilien, har kritiserats för usla förhållanden för plantagearbetare och skövling av regnskog. EU arbetar just nu med att ta fram ett certifieringssystem för etanol för att hjälpa konsumenten att välja. Det är något som Svante Axelsson, generaldirektör på Svenska Naturskyddsföreningen, hoppas på. Han gillar etanol och tycker att den senaste tidens debatt varit snedvriden.

– Visst finns det problem men de måste ställas i jämförelse med vad de fossila bränslena bidrar med till miljöförstöringen. Vi kan inte förvänta oss att någonting ska vara helt perfekt, etanol är ju bra mycket bättre än olja från Nigeria.

Miljöminister Andreas Carlgren är inte orolig för etanolens framtid. Han säger till Fokus att de kritiska rapporter som nu kommer främst handlar om majs i USA och att sådan etanol inte når Sverige över huvud taget.

– Svenska konsumenter kan vara trygga med att den etanol de använder är miljövänlig. Jag vill inte säga något om vilka som ligger bakom men det är klart att oljeindustrin gynnas av att etanolen kritiseras.

Läs nästa artikel
KrönikaInrikes/utrikes
Prenumerera