Inrikes

Forskning som lönar sig

När tredje världens sjukdomar sprider sig till väst blir det lättare att finansiera forskning för botmedel.

»Det är en enorm skillnad att arbeta med malariaforskning nu jämfört med hur det var när jag började för 25 år sedan. Då var det roligt men nu är det fantastiskt roligt.«

Mats Wahlgren är professor i parasitologi vid Karolinska institutet och överläkare vid Smittskyddsinstitutet. Han är en av dem som upplevt hur ett tidigare eftersatt forskningsområde blivit ett hett ämne.

– För ett tiotal år sedan så hände det något, det bildades globala fonder och kampanjer för att stoppa malaria. Plötsligt blev det lättare att få anslag till forskningen, berättar han entusiastiskt.

Mats Wahlgren är inte den enda som märkt av att intresset för läkemedel mot det som betraktats som u-landssjukdomar ökat. Flera av de forskare som Fokus talat med bekräftar bilden av att forskning inom malaria, tbc och kolera får alltmer pengar. Forskning som tidigare legat långt efter jämfört med rikemansåkommor som hjärt-kärlsjukdomar och diabetes.

Att investera i läkemedelsutveckling är en riskfylld och osäker bransch. Det tar tiotals år innan en idé blir verklighet och ännu längre innan ett preparat lönar sig ekonomiskt. Därför är det inte lockande att satsa på läkemedel som har sin främsta marknad i fattiga länder. Pengarna till forskningen kommer i stället främst från fonder och stiftelser eller från stater. Men även mer kommersiella investerare har nu öppnat dörren för den här typen av läkemedelsforskning. Tom Berggren, vd på Svenska Riskkapitalföreningen, bekräftar att alltmer pengar kommer in i läkemedelsprojekt.

– Men vi ser också att företag satsar alltmer på förebyggande projekt som till exempel att leverera myggnät till malariaområden, säger han.

Som Fokus berättade i förra veckan har sjukdomar som tbc och malaria blivit en verklighet även för oss i väst. Viktor Drvota arbetar med affärsutveckling inom life science på SEB Venture Capital. Han menar att detta kan vara en bidragande orsak till fler investerare satsar på området.

– Finns det ingen marknad så vill ingen investera, så enkelt är det. Det har alltid varit problematiskt att få pengar till projekt som riktar sig till u-länder eftersom produkterna är svåra att sälja.

Men för att pengar ska satsas på dessa forskningsområden krävs att de uppmärksammas, både av politiker och av näringslivet. Mats Wahlgren pekar på vikten av att kända företrädare kliver fram och belyser problemen.

– Att en person som Bill Gates satsar en massa pengar på sjukdomsbekämpning i tredje världen är av stor betydelse. Han har bidragit med en känsla av att »detta går att fixa« vilket lockar andra till att satsa pengar. Det blir en positiv spiral.

Tidigare har läkemedelbolagens satsningar varit begränsade till några få projekt som syftat till att stärka varumärken och tvätta bort stämpeln att de skulle vara onda jättar. Men allt fler stora bolag som Astra, Abbot och Merck driver nu projekt där de förutom läkemedelsforskning bidrar till att bygga upp infrastrukturer och utbilda lokalbefolkning.

Men även om företagen skjuter till pengar så räcker det inte. Många inom forskarkåren hävdar att det går alldeles för långsamt. Bo Öberg forskar på virussjukdomar och är verksam vid företaget Medivir. Han menar att det inte går att överlåta på företagen att lösa problemen.

– Läkemedelsindustrin kan inte ägna sig åt filantropi. Ta till exempel malaria, ett område där det finns en massa kompetens och kunskap i Sverige. Jag tror att om vi skulle ta tio procent av vår biståndsbudget till att ta fram ett vaccin skulle det gynna både vår inhemska forskning och den globala hälsan, säger han.

Läs nästa artikel
KrönikaInrikes/utrikes
Prenumerera