Skapa konto

Skapa konto
Förnamn är ogiltigt
Efternamn är ogiltigt
Lösenord är inkorrekt
Lösenord och bekräftat lösenord stämmer inte överens

Du måste godkänna användarvillkoren
Veckans Fokus

Kinas år: Harry Potter får konkurrens

De unga i Kinas Storstäder har vuxit upp med hjältar från väst. Nu kommer en motrörelse. Konfucius gör comeback.

När Zhang Mei sökte sommarpraktik på ett utländskt företag och fick gå på sin första anställningsintervju blev hon väldigt förvånad. Dörren till personalchefens rum smälldes ilsket igen bakom henne, rakt i näsan på hennes mamma och mormor som kommit för att hålla henne sällskap. De fick snällt finna sig i att vänta utanför. Några minuter in i intervjun säger hon: »Det är rätt tufft med de sex kärlekarnas tragedi.« Så känner många kineser födda på 80-talet och uppväxta i en mycket speciell familjesituation. Som ensambarn har de omhuldats och skämts bort av föräldrar, mor- och farföräldrar. »Små kejsare« brukar de kallas.

Många av dessa unga vuxna har vuxit upp i storstäder med materiellt välstånd, samtidigt som de känt sig mycket ensamma, och ständigt pressade av det hårda sociala trycket. Sex vuxnas drömmar och krav, föräldrarnas och far- och morföräldrarnas, läggs på enda barnets axlar, konkurrensen i skolan är mördande. Föräldrarna tillhör den »offrade generationen«, de som var unga under den kinesiska kulturrevolutionen 1966–1976.

– Ända sedan lekis har jag skickats iväg på kurser och utbildningar så gott som varje helg. Jag var alltid tvungen att vara bäst i klassen. Men hur skulle jag göra på universitetet? Där var ju alla före detta klass­ettor, säger Zhang Mei.

Dessa högpresterande ungdomar är ofta mogna på ett intellektuellt plan men saknar helt praktiska färdigheter. De har ju alltid haft någon som servat dem.

– Det är en generation som helt saknar historisk förankring. Deras föräldrar har inte varit kapabla att ge dem nycklarna till att förstå dagens Kina. Det är omöjligt att göra det utan en viss kunskap om landets nutidshistoria, säger Jean-Louis Rocca, fransk Kinakännare och chef för statsvetenskapliga forskningscentret vid Qinghua-universitetet.

Generellt kan man säga att dagens kinesiska 20–30-åringar har en rätt luddig uppfattning om vad som hände vid Himmelska fridens torg 1989. Om något så har de tagit till sig den statliga propagandan. Zhang Mei tycker att »80-talets studenter var naiva och idealistiska«, de som gick ut och demonstrerade mot myndigheterna.

– Dagens unga är en väldigt avpolitiserad generation, till skillnad från de som var unga på 80-talet och drömde om att förändra det kinesiska samhället, säger Jean-Louis Rocca.

Dagens unga kineser är däremot internationaliserade, och avancerade användare av den nya tekniken. För många ensambarn med hårt arbetande föräldrar har internet, tv och ungdomslitteratur blivit det huvudsakliga sällskapet.

– Bland unga ligger Harry Potter i topp, precis som i Europa och USA. Vi har lyckats befria oss från de mindervärdeskomplex gentemot omvärlden som är djupt rotade hos våra föräldrar, säger Zhang Mei.

Och Xiang Jin, lärare på ett filminstitut, ser hur unga influeras av västerländsk film och kultur.

– Det materiella välstånd som deras föräldrar drömde om är inte längre tillräckligt. De vill njuta av livet och väntar länge med att skaffa barn.

Samtidigt som många av dagens unga kineser är sexuellt frigjorda, har det gott ställt ekonomiskt och reser på weekendresor med kompisgänget finns en motsatt trend, ett sökande efter Kinas filosofiska rötter och en återgång till traditionella utbildningar. I skuggan av den ekonomiska tillväxten och närmandet till väst håller Konfucius 2 500 år gamla läror på att göra comeback.

Ingenting tyder på att huset i den lilla byn Wenquan, 30 kilometer nordväst om Beijing, hyser en skola. Först framför den hermetiskt tillslutna porten syns skylten som förkunnar »De fyra oceanernas konfucianska läroverk«.

Besökare får intrycket att skolan vill hålla en mycket låg profil.

Efter att ha arbetat mer än 15 år inom förlagsbranschen valde Feng Zhe att prova något helt nytt och ge sig in i skolans värld. Denne ständigt leende och kultiverade man i 40-årsåldern hade en fattig uppväxt. Efter tre års studier vid Folkets universitet i Beijing i början av 90-talet specialiserade han sig på att översätta filosofisk litteratur. Så, vid en resa till Hongkong 1998, upptäckte han Konfucius. Han beskriver det som en uppenbarelse.

– Jag bestämde mig för att göra en insats för unga kinesers utbildning, berättar Feng Zhe.

– Under flera generationer har vi bara fått oss till livs västerländska värderingar importerade från utlandet, marxismen inkluderad. Vi har förkastat våra egna urgamla traditioner och tankesätt, och hela tiden känt oss underlägsna. Genom att återupptäcka vår egen kultur kan vi återfå självförtroendet. Och Konfucius lära är universell. Han är ingen gud, och hans värderingar går att applicera förvånansvärt bra på vår föränderliga värld.

Flera investerare bidrog till att Feng Zhe kunde starta sin skola, men han vill inte namnge dem, förutom en mycket populär vegetarisk restaurang i huvudstaden. Skolavgiften på omkring 3 000 kronor per år är högst rimlig jämfört med vad andra kinesiska privatskolor tar ut. Hans skola har inget kommersiellt syfte, poängterar Feng Zhe, och förklarar att han känner ett kall. Dagens föräldrar arbetar mer än någonsin och överlåter fostran av sina barn åt mor- och farföräldrar eller en ayi, barnflicka.

– Det är alltså de med lägst utbildning som uppfostrar våra barn. Den yngsta generationen är både välfödd och omhuldad, men den har inte mycket i huvudet, säger Feng Zhe.

Men de undervisningsmetoder som den konfucianska skolan använder sig av är knappast okontroversiella.

Utbildningen delas upp i tre stadier på tre år vardera. När barnen är 3–6 år ska de lära sig rabbla klassiska konfucianska texter utantill genom att repetera dem hundratals gånger, dock utan att förstå dess innebörd. I åldern 6–9 lär sig barnen att läsa samma texter och försöker tolka dem.

Slutligen, de tre sista åren, ska eleverna på allvar ta till sig och praktisera skrifternas bud. Inga nutida ämnen eller läror förmedlas i de konfucianska skolorna, vare sig i matematik eller vetenskap. Endast klassiska engelska texter från 1500–1700-talet läses högt av eleverna i kör. Rektor Feng Zhe är övertygad om att denna pedagogik förbereder barnen på bästa möjliga sätt för att senare ta till sig nya ämnen. Undervisningsmetoden tycks ha undgått landets utbildningsministerium, och regeringens talesman i utbildningsfrågor Liu Jianchao har uttryckt förvåning över att dessa skolors undervisningsplan skiljer sig så pass mycket från upplägget i den obligatoriska grundskolan.

Det kanske mest kontroversiella med den konfucianska pedagogiken är ändå undervisingsmiljön. Barnen avskärmas successivt från omvärlden. Vid sex års ålder får de besöka hemmet en gång i veckan, tre år senare en gång i månaden och slutligen får de besöka sina föräldrar endast två gånger om året. Skolloven spenderas i stället vid ett militärt övningsläger inte långt från själva skolan, där eleverna drillas i kungfu. De är förbjudna att prata under måltiderna, som alltid är vegetariska, i stället fokuseras på den klassiska kinesiska musiken som spelas.

Men hur går det för dessa barn när de så småningom ska ut i den riktiga världen? Feng Zhe säger att han finner det irrelevant, och understryker i stället hur övertygad han är om att detta är den bästa fostran ett barn kan få – hans egen 8-åriga dotter är en av eleverna.

Trots allt är det många elever som hoppar av, omkring 20 procent lämnar skolan efter bara ett par månader.

Samtidigt har ett par hundra konfucianska skolor startat i Kina sedan 2004 vilket visar att dagens föräldrar, födda på 60- och 70-talen, söker nygamla stigar åt sina barn. Återgången till de klassiska kinesiska källorna ställer frågan om vilken kulturell identitet morgondagens kineser strävar efter. I globaliseringens tidevarv finns en längtan efter det gamla.

Konfucius

Filosof som antas ha levt 551–479 f Kr i den kinesiska staten Lu. Hävdade själv att han inte skapade något nytt, utan förde vidare gamla värderingar som han ansåg skulle leda till universell harmoni, tao.

Viktiga nedtecknade verk inom konfucianismen är »Samtalen«, »Sångernas bok«, »Dokumentens bok« och »Förvandlingens bok«.

Bildade kineser har traditionellt sett lärt sig stora delar av verken utantill.

Viktiga värderingar är att man ska visa respekt uppåt och välvilja nedåt, samt att alla människor föds lika och formas genom utbildning.


Källor: UD, Wikipedia

Mer ur reportaget:

Tid för upprättelse
Industrin bygger egna varumärken
Växande armé på offensiven
Global människohandel
Med rätt att döda
Martin Ådahl: Råttans år

Läs nästa artikel
KrönikaInrikes/utrikes
Prenumerera