Skapa konto

Skapa konto
Förnamn är ogiltigt
Efternamn är ogiltigt
Lösenord är inkorrekt
Lösenord och bekräftat lösenord stämmer inte överens

Du måste godkänna användarvillkoren
Inrikes

Massiv kritik mot vårdnadsbidraget

Efter flera politiska nederlag hoppas kd på vårdnadsbidraget. Men förslaget slaktas av remissinstanserna.

Att säga att vårdnadsbidraget är kristdemokraternas baby är en underdrift. Ingen annan fråga är så intimt förknippad med partiet.

Men förslaget är också kontroversiellt.

Det krävdes en jämställdhetsbonus i föräldraförsäkringen för att alliansen skulle kunna enas om en familjepolitik där vårdnadsbidraget ingick. Till slut fick kd-ledaren Göran Hägglund igenom att reformen skulle sjösättas den 1 juli 2008.

Det vill säga ganska snart. Man kan lugnt säga att han behöver en framgång.

Sedan valet 2006 har kd:s väljarstöd nästan halverats. Profilfråga efter profilfråga har gått in i väggen.

Först var det slopandet av fastighetsskatten. Ursprungligen ett kd-förslag som sedan fastnade i det skattetekniska träsket. Inte ens småhusägarna är nöjda med det upplägg som regeringen till slut krystade fram.

Samma sak med bensinskatten. Kd ville gå landsbygden till mötes och lovade sänkt skatt.

Men valresultatet hade knappt kallnat förrän Al Gore fick hela världen att tänka om. I stället för att sänka bensinskatten har regeringen nu höjt den, och kd fick svekdebatten som ett brev på posten.

Och så är det homoäktenskapen. Statsminister Fredrik Reinfeldt (m) vill gärna lägga en proposition om könsneutrala äktenskap, men eftersom regeringen fattar kollektiva beslut måste de tre kd-ministrarna antingen reservera sig, lämna regeringen eller på något annat sätt komma ur knipan.

Inget av alternativen är särskilt roligt, minst av allt för kd. Det är därför Göran Hägglund verkligen behöver en seger. Läs: ett genomfört vårdnadsbidrag.

Men det förslag till ett frivilligt kommunalt vårdnadsbidrag som gick ut från socialdepartementet i december har nu slaktats av remissinstanserna, visar Fokus genomgång.

Att JämO inte skulle gilla vårdnadsbidraget var ingen överraskning. Kritiken mot vårdnadsbidraget har alltid varit att det är »en kvinnofälla«. Men att Socialstyrelsen, Arbetsgivarverket, Skolverket och till och med barnombudsmannen (BO) skulle rikta allvarlig kritik är mer oväntat. Invändningarna är nästan fler än man kan räkna. BO saknar till exempel barnperspektivet – som kristdemokraterna brukar betrakta som sin egen överideologi – och menar att departementets förslag delvis strider mot FN:s barnkonvention. BO skulle hellre se ett statligt vårdnadsbidrag, lika för alla.

Kommunerna – som i och för sig applåderar valfrihet i allmänhet och kommunal valfrihet i synnerhet – vill ha ännu mer frihet. Om resultatet verkligen ska få till effekt att föräldrarna avstår från en plats i förskolan borde bidraget tillåtas vara högre än de 3 000 kronor i månaden som föreslås som maxbelopp, påpekar exempelvis en kommun.

Många fruktar att bli stående med dubbla kostnader. Om barnet går deltid på förskolan och föräldrarna samtidigt lyfter vårdnadsbidrag kan det bli dyrt. Dagisplatsen kostar ju, även om lille Kalle hämtas något tidigare.
Som Sunne kommun uttrycker det:

»Det stora frågetecknet är hur effekten blir av att föräldrar både kan jobba och stanna hemma. Då utnyttjas både förskoleverksamhet och vårdnadsbidrag.

I dessa fall blir det svårt att göra några besparingar inom förskoleverksamheten.«

Just de kommunalekonomiska konsekvenserna beskrivs av flera remissinstanser som »oöverskådliga«, »svåra att överblicka« och i bästa fall »inte tillräckligt utredda«. Kommundirektören i Kungsbacka skriver oroligt att de 350 små kommuninvånare som går deltid på dagis och skulle kunna få ett tredjedels vårdnadsbidrag skulle kosta kommunen 4,2 miljoner kronor om året »utan att kommunen kan ta igen pengarna någon annanstans«.

Kd-styrda Jönköping är visserligen en av vårdnadsbidragets varmaste anhängare. Ändå tar Jönköping chansen, »trots att vi inte utgör officiell remissinstans«, att starkt ifrågasätta förslaget att kommunerna ska stå för pengarna.

Flera remissinstanser pekar på att regeringens upplägg med ett obeskattat vårdnadsbidrag missgynnar ensamstående föräldrar (varav de flesta är kvinnor) som uppbär bostadsbidrag eftersom det höjer deras hushållsinkomst. »Det är tveksamt om detta är i linje med reformens syfte« skriver Socialstyrelsen.

Andra fruktar en etnisk snedrekrytering. Skolverket påpekar att i Norge är invandrarbarn överrepresenterade bland barn med vårdnadsbidrag, trots att just dessa barn behöver språkstimulansen i förskolan extra mycket.

Men den värsta smockan för kd- och regeringen gäller något annat. Enligt förslaget kan man nämligen få vårdnadsbidrag för ett barn även om båda föräldrarna heltidsarbetar.

En lösning som måste ha specialsytts för att kontra socialdemokraternas ständiga skall om att vårdnadsbidraget går på tvärs mot arbetslinjen.

Både Lärarförbundet och Nacka kommun misstänker att pengarna kan landa hos en barnflicka. »I sådant fall ger dock inte bidraget föräldrarna mer tid tillsammans med sina barn«, skriver vårdnadsbidragsvänliga Nacka kommun bekymrat.

Lärarförbundet uttrycker sig mer brutalt. »Tillsammans med den avdragsrätt som är införd för hushållsnära tjänster möjliggör vårdnadsbidraget för ett föräldrapar att betala 6 000 kronor för »barnpassning« utan att det kostar dem en krona i realiteten«, skriver man.

Det måste kännas bittert för departementet att kritiken om en saboterad arbetslinje kvarstår trots den stora ansträngningen att undgå just den. Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) påpekar att det föreslagna vårdnadsbidraget ökar den lagstadgade rätten till ledighet för föräldrar med »nästan sju månader, vilket minskar arbetsutbudet och påverkar skatteunderlaget«. Samma slutsats drar Arbetsgivarverket och Statskontoret.

Även LO, TCO och Saco gör tummen ner. Saco noterar syrligt att vårdnadsbidraget föreslås bli »varken generellt, allmänt eller behovsprövat, vilket ger det en helt ny karaktär som ekonomiskt stöd inom det svenska välfärdssystemet«.

Och man anar en trött suck hos den statliga Delegationen mot felaktiga utbetalningar (FUT) som konstaterar att vårdnadsbidraget innebär ett nytt trygghetssystem som ska kontrolleras.

Det är inte bara FUT som tycker att det hade varit bättre att lägga reformen i något av de befintliga trygghetssystemen. BO anser att det hade varit bättre att införa fler lägstanivådagar i föräldraförsäkringen.

Nästan alla remissinstanser förutser mer byråkrati. Några påpekar att kommuner som inte inför vårdnadsbidraget ändå drabbas genom det kommunala utjämningssystemet.

Det måste vara en lättnad för kd att åtminstone Skatteverket meddelar att man inte har några synpunkter.

Andra avstår för att remisstiden varit för kort. Nämligen knappa sex veckor som dessutom låg över jul- och nyårshelgerna.

Med allt detta i knät ska tjänstemännen på socialdepartementet nu knåpa ihop en proposition som ska läggas på riksdagens bord redan den 18 mars. Det är inte precis så att man avundas dem.

En sak är i varje fall klar. Aldrig har kristdemokraterna varit i större behov av hjälp från högre makter.

Förslaget om vårdnadsbidrag

• Vårdnadsbidraget är frivilligt för kommunerna.
• Det får vara högst 3 000 kronor i månaden, obeskattat.
• Kommunerna bestämmer själva nivån och står för finansieringen.
• Barn som är mellan 1 och 3 år är berättigade till vårdnadsbidrag, men kommunen kan göra egna avgränsningar inom åldersintervallet.
• Även två heltidsarbetande föräldrar kan få vårdnadsbidrag för sitt barn.
• Barnet kan gå på dagis och ändå ha rätt till vårdnadsbidrag. Bidraget ska då trappas av i den mån barnet går kortare dag i förskolan. Avtrappningen bestäms av kommunen.
• Vårdnadsbidraget får inte utgå till förälder som är arbetslös, långtidssjukskriven eller motsvarande.


Kristdemokraternas tunga nederlag

• Fastighetsskatten. Ett kd-förslag som togs upp av alliansen och bidrog till valsegern. Men den reform som togs fram – låg kommunal fastighetsavgift i kombination med höjd reavinstskatt och begränsning i uppskovsreglerna – har fått hård kritik.

• Bensinskatten. Kd och alliansen gick till val med löfte om sänkt bensinskatt. Men vid senaste årsskiftet höjdes bensinskatten med 29 öre/litern. Fler höjningar kan komma.

• Könsneutrala äktenskap. I riksdagen finns en majoritet för ny lagstiftning. Även m, fp och c vill ha det. Endast kd är emot.

• Försäljning av statliga företag. Ansvarig minister är kristdemokraten Mats Odell, som förlorat två av sina närmaste medarbetare efter kritik om jäv.

Läs nästa artikel
KrönikaInrikes/utrikes
Prenumerera