Klimatföretag riskerar konkurs

Text: Emma Härdmark

Foto: Niklas Björling

Tre trappor upp bakom glasade väggar i spetsiga vinklar, stål och futuristiska pelare sitter ett av Sveriges smartaste klimatföretag. Här, i Kista Science Tower strax norr om Stockholm, hyr de in sig. Men marknadsavdelningen ligger i en villa i Täby och själva hjärnan, innovationscentralen, finns i Småland.

För att vara en mycket liten firma är cleantech-företaget Picoterm väldigt utspritt. Men de fyra medarbetarna har investerat såväl gemensam tid som privat kapital i sin idé som ska bli morgondagens motor. För förbränningsmotorn – så som vi känner den i dag – ska bort och koldioxid­utsläppen ska ner radikalt.

Hemligheten är att utnyttja temperaturskillnader. Mycket förenklat bygger tekniken på att överföra värme från en plats till en annan med hjälp av ljudvågor inne i en gaskolv med högt tryck. Picoterms förfinade spetsforskning kallas på fackspråk för stackfri termoakustik. Principen ska kunna användas i allt från bilmotorer, luftkonditioneringar, elproduktion och mycket annat.

Marknadschefen Rolf Djärf, han från villan i Täby, håller i en modell, tänder en liten låga och tänker på framtiden och de 137 patent han och kollegorna har sökt.

– Både Volvo och Scania har räknat på det här, de är överväldigade och säger att vi är på helt rätt väg, säger han.

Men för att de ska kunna ta nästa steg behövs en prototyp. Det kostar pengar. Minst tre miljoner. Dessvärre säger finansiärerna de träffat samma sak: jätteintressant, kom tillbaka när ni har något att visa upp. Precis just där står företaget nu och stampar.

Picoterms företagsidé är en av de mest lovande nya klimatinnovationer som finns i Sverige. Det menar Världsnaturfonden, WWF, som nu presenterar en lista på landets tolv smartaste klimatentreprenörer som kan sänka världens koldioxidutsläpp.

Men trots allt vackert tal från politiker och företagsledare om möjligheterna med den nya miljötekniken, har företagen inte märkt av någon förändring.

– Det är beklagligt, men Sverige som land är särskilt dåligt på att satsa på den här typen av innovationer. Företag som tänker utanför lådan har svårt att komma fram, säger Stefan Henningsson, samordnare för klimatinnovationer inom WWF.

En av anledningarna, menar han, är att Sverige länge haft en storföretagspolitik. Samtidigt som undersökningar visar att fyra av fem miljöinnovationer kommer från mindre företag, den företagstyp som i dagsläget får allra minst stöd.

WWF:s innovationslista har tagits fram med hjälp av en jury som har valt ut de företag som anses ha de mest lovande förutsättningarna att minska beroendet av fossila bränslen. Gemensamt för dem alla är att de bedöms kunna expandera globalt.

– Deras grundidéer måste kunna utvecklas vidare för att ersätta dagens fossilberoende tekniker, säger Jakob Rutqvist, projektledare på GlobalFocus som skivit WWF-rapporten där klimatlistan ingår.

Om alla tolv företagen får blomstra skulle de globala koldioxidutsläppen minska med hela 602 miljoner ton, enligt WWF. Lika mycket som de totala utsläppen från Australien, Argentina och Belgien tillsammans.

Hur mycket Picoterm skulle kunna bidra med är naturligtvis svårt att säga i det här läget. Men med på listan finns företag som kommit längre i sin utveckling. Svensk Rökgasenergi har ett trettiotal anställda och utvinner energi från skorstenar som i dag slösas bort. Företaget spås kunna minska utsläppen med 94 miljoner ton koldioxid. Ett tredje företag på listan, Capital Cooling som gör en ny typ av kylsystem, antas i sin tur kunna sänka utsläppen med 36 miljoner ton.

Varför vågar då inte riskkapitalister och andra finansiärer satsa på den här typen av företag? Enligt Stefan Henningsson på WWF är det för att det inte finns tillräckligt många mogna företag, att satsa stort på. Därför, menar han, har staten nu ett stort ansvar att underlätta för företag att komma in på marknaden för att riskkapitalisterna sen ska kunna dra dem vidare.

Investeringarna i cleantechbranschen har visserligen ökat det senaste året. Totalt gick 7,3 procent av riskkapitalet till cleantech under 2007. Det går alltså bättre för branschen, enligt siffror från Swentec, Sveriges miljöteknikråd. Omsättningen steg med 11 procent mellan 2005 och 2006. Men fortfarande går det i praktiken trögt för många enskilda företag att locka finansiärer.

I brist på inhemska initiativ finns det andra som absolut fått upp ögonen för den svenska klimattekniken. Den amerikanske ambassadören i Stockholm, Michael Wood, reste under 2007 runt i landet och besökte en lång rad svenska uppstickarföretag inom klimatområdet för att locka amerikanska riskkapialister. 41 företag valdes ut och flera av dem har redan fått in färskt kapital.

Världsnaturfonden efterlyser nu en samlad satsning från regeringen. En klimatminister vore ett bra sätt att samordna arbetet mellan departementen.

Det har snackats mycket klimat i den politiska debatten, men WWF menar att det händer på tok för lite. För att underlätta för nya innovationer bör ett kapitalstarkt centrum för klimatentreprenörer inrättas. Men ett sådant finns redan, kontrar näringsminister Maud Olofsson. Inte som fysisk byggnad, men satsas, det gör det.

– Klimatmiljarden, koldioxidskatten, miljöbilspremier och elcertifikaten är alla exempel på en sådan teknikdriven kraftsamling, säger hon.

– Efter att ha pratat med president Bush och andra ministrar blir jag ännu mer övertygad om att Sverige och svenska företag har unika möjligheter att delta i arbetet med klimatteknik.

Skillnaderna är dock stora mellan olika länders konkreta satsningar på klimatteknik. Uppskattningsvis lade Sverige 530 miljoner kronor mellan 2007 och 2010. Stöden kanaliseras framför allt ut via Nutek, Vinnova, Energimyndigheten och Exportrådet.

Japan däremot, satsar nu motsvarande 40 miljarder dollar på fem år inom samma område, omräknat med hänsyn till BNP-skillnaden motsvarar det 19 miljarder kronor i svenska förhållanden. I USA har president Bush nyligen lanserat en klimatteknikfond med en miljard öronmärkta dollar.

Så i sammanhanget räcker de svenska pengarna verkligen inte långt, suckas det på Världsnaturfonden.

Det statliga bidraget måste mångdubblas, enligt WWF. Initialt bör minst fyra miljarder svenska kronor avsättas för lågfossil innovation, hela vägen från forskning via kommersialisering till export och global implementering. Det är inget som näringsministern kan lova.

– Men vi kommer att behöva göra ytterligare satsningar. Ska vi nå upp till EU-målet med tjugo procent minskad energiförbrukning till år 2020 så kommer det krävas rejält med investeringar i energieffektiv teknik, säger hon utan att gå in på några siffror.

I den futuristiska byggnaden i Kista står entusiasterna på Picoterm och tittar ut genom de kreativt designade glasväggarna och hoppas få syn på näringsministerns »ytterligare satsningar«.