Skapa konto

Skapa konto
Förnamn är ogiltigt
Efternamn är ogiltigt
Lösenord är inkorrekt
Lösenord och bekräftat lösenord stämmer inte överens

Du måste godkänna användarvillkoren
Veckans Fokus

Myter och sanningar om återvinning

Det är ingen idé att sortera – allt blandas ändå i sopbilen.

En populär myt som sprids med stark övertygelse. Problemet är att ingen säkert kan säga att de sett denna blandning inträffa. Det man kan ha sett är något som ser ut som en blandning ner i en och samma sopbil. Vad man då inte ser är att det i flera av dagens sopbilar finns flera fack. Sopbilarna byggs på det viset för att man ska slippa köra flera gånger.

Exempelvis har sopbilarna som transporterar glas ett fack för färgat och ett för ofärgat glas. Det finns en stor efterfrågan på ofärgat glas, varför det vore ekonomiskt orimligt att blanda glasen.

Det är ingen idé att sortera sina sopor – allt hamnar ändå i en hög på tippen.

Ingenting av det som läggs i behållarna på återvinningsstationerna blandas ihop. Däremot har vissa sopstationer utrymmen som fungerar som omlastningscentraler i väntan på vidare transport. På så sätt slipper de små sopbilarna köra långa sträckor till återvinningsanläggningarna. De entreprenörer som har i uppdrag att samla in förpackningar och tidningar får sin ersättning för materialet när de har lämnat ifrån sig det till de platser materialbolagen anvisat. Kravet för att de ska få betalt är att förpackningarna och tidningarna är sorterade och håller en viss kvalitet. Skulle materialet vara hopblandat tas det inte emot och entreprenören blir tvungen att betala en avgift för att få lämna materialet på tippen.

Det är ingen idé att sortera sina sopor – ur miljösynpunkt är det bättre att elda upp dem.

På vissa platser, där extratransporterna blir långa med källsorterat material, kan det i dag vara en energivinst att förbränna sopor. Men flera undersökningar visar att ju fler gånger vi kan cirkulera en råvara i ett tekniskt kretslopp, desto mer av jungfrulig råvara slipper vi utnyttja. Metaller, plaster (från olja), trä och papper är redan hårdvaluta i ett globalt perspektiv.

När exempelvis pappret har för dålig kvalitet för att bli nytt papper, är eldning givetvis det bästa alternativet.

Energiåtgången för att diska ur förpackningarna äter upp miljönyttan med återvinningen.

Nej, så mycket energi går det inte åt för att rengöra en förpackning. Men för att inte slösa energi ska man naturligtvis inte skölja förpackningarna under rinnande varmvatten. Ett bra tips är att i stället använda samma vatten som man diskat med.

Förpackningarna behöver inte vara kliniskt rena, det räcker att få bort det värsta kladdet. En del förpackningar räcker det med att tömma och skaka ur, till exempel ett pastapaket.

I Sverige finns gott om skog, därför behöver vi inte återvinna pappersförpackningar och tidningar.

Det är både billigare och mer energieffektivt att återvinna pappersmaterial än att göra nytt papper av vedråvara.

Aluminium och stål finns i stora mängder och kan knappast betraktas som ändliga resurser och motivera återvinning.

Både aluminium och stål går att återvinna hur många gånger som helst utan att kvaliteten försämras. Miljövinsten består framför allt av att man sparar stora mängder energi jämfört med om man tillverkar nytt. Vid återvinning av aluminium förbrukas endast fem procent jämfört med den energi som går åt vid nytillverkning. Motsvarande siffra för stål är 25 procent.

Källa: Avfall Sverige och Återvinningsindustrierna, Mats Lönngren (miljökommunikatör).

Läs nästa artikel
KrönikaInrikes/utrikes
Prenumerera