Kriget delar EU i två läger

När EU, med den franske presidenten Nicolas Sarkozy i spetsen, i tisdags träffade Rysslands president Dmitrij Medvedev, lyckades de enas om en fredsplan för Georgien, närmare bestämt på fem punkter.

Bland annat ett tillbakadragande av såväl ryska som georgiska styrkor till dess permanenta baser, stopp för all militär verksamhet och en överenskommelse om icke-våld.

Men dagen efter beskedet kom uppgifter om att Ryssland brutit vapenvilan och att nya stridsvagnar var på väg in i Tbilisi. Frankrike har, som EU:s ordförandeland, plötsligt fått ett krig på halsen. Ett krig som nu delar EU i två olika läger.

På ena sidan står Polen, Estland, Lettland och Litauen, som efter att ha brutit sig loss från Sovjetunionen nu kräver att EU tar i med hårdhandskarna mot deras forna förtryckare Ryssland. Följaktligen begav sig ländernas presidenter, liksom Ukrainas dito, till Tbilisi för att visa sitt stöd för Micheil Saakasjvili. I onsdags meddelade kvartetten också att de avvisar president Sarkozys fredsplan eftersom den i deras ögon inte tar tillräcklig hänsyn till Georgiens territoriella suveränitet.

Mot sig har EU:s östländer mäktiga länder som Tyskland, Frankrike och Italien, som alla har intagit en mer försiktig och Rysslandsvänlig linje. Italiens Silvio Berlusconi var som vanligt mest rättfram, då han meddelade sin franske kollega att Italien under inga förutsättningar skulle acceptera en »anti-rysk europeisk koalition«.

Splittringen är förvisso inte ny: redan under Natotoppmötet i april ställde sig de fyra öststaterna på USA:s sida och förespråkade att både Georgien och Ukraina skulle erkännas i Natoklubben. Frankrike och Tyskland däremot, ville skjuta ett sådant beslut på framtiden, måna om att inte provocera Moskva.

Mer ur reportaget:

Rysk roulette, av Yves Cornu, Regis Genté och Katia Swarovskaya.

Första ronden till Ryssland, av Hans Blix.

Text: Mireille Duteil och Anna Ritter

Toppbild: Scanpix