Arenafeber

Text: Fredrik Nejman och Mikael Bergling

Bild: Scanpix

I förra veckan gav Stockholms stadsfullmäktige klartecken för Stockholms­arenan med plats för 30 000 åskådare. Den 6 november invigs Malmö Arena med plats för drygt 15 000 åskådare.

Men arenaboomen startade redan i början av 2000-talet. Först med Kinnarps Arena i Jönköping och året efter, 2001, Löfbergs Lila Arena i Karlstad.

Hallen i Karlstad som både byggdes och ägs av ishockeylaget Färjestads BK har gett klubben rejäla intäkter under åren. Inte bara genom välfyllda läktare i elitserien. Världsstjärnor som Bob Dylan och Dolly Parton har gästat arenan. Och oavsett vem som varit där har Färjestad tjänat stora pengar på försäljningen av godis, mat och souvenirer.

– Vi har även en restaurang med fullständiga rättigheter. Så du kan äta lunch här på dagen och på kvällen gå hit och se en show och dricka brännvin, säger Lars Glennert som avgick i våras efter 19 år som vd för Färjestad.

Försäljningen är nyckeln till Färjestads goda ekonomi. Det är den många klubbar vill komma åt. Att bara tjäna pengar på biljettintäkterna räcker inte. Kringförsäljningen är guld värd. Om det sedan måste ske i en egen arena eller i en hyrd beror på vem man frågar.

Lars Glennert tror att det krävs en egen arena för att nå de riktigt stora idrottsliga framgångarna i framtiden.

– Men det krävs också nytänkande. Det räcker inte att apa efter. Det största bekymret för oss som äger anläggningarna är våra kommuner. De äger stora samlingslokaler som de ofta inte tar ut hyra för, säger Lars Glennert.

Färjestad fotsätter att hitta nya inkomstkällor. Just nu bygger de en friskvårdsanläggning för 100 miljoner kronor. Hallbyggena i Jönköping och Karlstad är vattendelare.

Ishockeyns och fotbollens förvandling till en miljardindustri har ändrat arenakraven. Det räcker inte bara att kommunen bygger en fin arena med billig hyra. Drömmen för klubbarna är i stället att äga sin egen arena. Men gärna med kommunala garantier ifall det skulle gå knackigt och med en sponsor som får döpa arenan. Färjestad och HV 71 har fått efterföljare i bland annat Elfsborg (Borås Arena): Boråslaget vann allsvenskan för första gången på 45 år året efter att arenan invigdes.

Linköping har ännu inte vunnit elitserien i ishockey, men Cloetta Center, som invigdes 2004, har gjort att laget etablerat sig i toppen.

I Linköping är det kommunen som äger arenan, medan ishockeylaget svarar för driften och sköter den lukrativa försäljningen under matcherna.

Anna Runesson, marknadschef i det kommunala bolag som svarar för marknadsföringen av arenan och som ska se till att den fylls med attraktiva arrangemang, är tveksam till många arenors ekonomiska kalkyler.

– Många tror att om man bara har en arena som tar tillräckligt många personer så kommer Bruce Springsteen och Madonna och knackar på.

– Jag har svårt att tro att alla klubbar som bygger arenor har insett vilken arbetsinsats det kräver att erbjuda stora konserter, shower och idrottsevenemang.

Blir det en backlash för arenorna?

– Det finns en klar risk för det.

Göran Widebäck, docent i företagsekonomi vid Lunds universitet, är tveksam till arenabyggena.

– I Sverige finns inga ordentliga studier av arenaekonomin. I USA, som visserligen skiljer sig en del från Sverige, är grundtesen: Det är svårt att få en arena att gå ihop strikt ekonomiskt, men det finns andra skäl att bygga, som att marknadsföra en stad eller ett varumärke.

Helen Wiklund Wårell, fritidschef i Luleå kommun och ordförande i Rira, Riksidrottsförbundets råd för idrottens rum och arenor, håller med. Luleå kommun kommer aldrig att kunna räkna hem de 250 miljoner kronor som satsats på två ombyggnader av Coop Arena, menar hon.

– En av orsakerna till arenaboomen är att många kommuner vill bygga monument. Men det gäller att noga tänka sig för innan man satsar. Det räcker inte med 20 matcher om året. Man måste få andra event också, säger Helen Wiklund Wårell.

Arenabyggena har fått andra klubbar i landet att snegla avundsjukt. Inte minst Stockholmslagen. De klagar på att de får spela på arenor till höga hyror, utan en möjlighet att tjäna pengar på godis- och matförsäljningen. En omöjlig ekvation om Stockholmslagen ska vara med och slåss om SM-gulden, anser de själva.

Men nu händer det saker i Stockholm.

I Solna ersätts Råsundastadion med hypermoderna Swedbank Arena, där AIK ska spela sina matcher. Och granne med Globen kommer Hammarby att få en ny hemmaarena i »Stockholmsarenan« med en beräknad prislapp på 1,9 miljarder kronor.

Kommunen kommer att äga arenan, men den ska drivas av amerikanska eventbolaget AEG som redan äger 49 procent av Hammarby Fotboll AB och 12 procent av Djurgården Hockey. AEG står   redan för driften av Globen, Söderstadion och Hovet.

Precis som Hammarby vill Djurgårdens IF ha en egen fotbollsarena. Nuvarande hemmaplan Stockholms Stadion är kulturmärkt och kan inte byggas om för att klara Europeiska fotbollsfederationens, UEFA:s krav. Men idrottsborgarrådet Madeleine Sjöstedt (fp) poängterar att Stockholm bara kommer att satsa pengar i Stockholmsarenan:

– Stockholmsarenan är långt ifrån bara tänkt för fotboll. Det ska vara alltifrån ridtävlingar till konserter. Och vi går inte in i det här om vi inte tror att det går att få ekonomi i arenan.

I Malmö får Malmö IF, som inte ens spelar i högsta serien, en ny hemmarink. Men den ägs varken av klubben eller av Malmö stad. Malmö Arena har byggts och ägs till 100 procent av Percy Nilssons bolag.

Även om han älskar Malmö IF och har varit klubbens ordförande i många år så är hallen i första hand inte avsedd för ishockeyn.

– Nej, hockeyn är bara en liten del av utbudet. Det blir teaterföreställningar, Disney on Ice, konserter, mässor och annat.

Förhoppningsvis handbolls-VM 2011, säger Tobias Larsson, ekonomichef på Parkfast AB, moderbolag till Percy Nilssons olika bolag.