De fegaste av de fega

Text: Lotta Engzell-Larsson

I maktens högborgar, LO-borgen och Svenskt näringslivs högkvarter, sitter svaga ledare.

En organisation blir aldrig bättre än sin chef. Och chefen blir aldrig bättre än sin styrelse. Styrelsens viktigaste uppgift är att tillsätta och lönesätta och vara bollplank till vd. Det är fastslaget att styrelsen på detta sätt bäst tar till vara ägarnas intressen.

Att, när man inte lyckas med sitt uppdrag, kasta skit på vd (i det här fallet nyligen avgångna Christer Elmehagen), som man har till uppgift att stötta, är ohyggligt fegt. Indirekt erkänner man att man inte varit uppgiften vuxen. Som ägare till AMF borde både LO och Svenskt Näringslivs företrädare fundera över hur de ska klara sitt uppdrag bättre i framtiden, istället för att försöka kriminalisera en vd. De kommer sannolikt inte att lyckas med det, vilket de vet. De gör det bara för att vända strålkastarljuset och skulden åt ett annat håll. Är det gott ledarskap?