Nätet dras åt kring finansbusarna

Text: cecilia nikpay, london

Foto: CARL DE SOUZA/scanpix

Regleringar av det finansiella systemet har upphöjts till internationell storpolitik. På toppmötet mellan G20-länderna nyligen var statlig kontroll av det globala finanssystemet en av huvudpunkterna. Samstämmigt krävde regeringscheferna tuffare tag mot bland annat överbelåning, otydlig rapportering av risk, bonussystem och skatteparadis. Och Sverige kommer under ordförandeskapet i EU i höst att driva frågan om en ny europeisk myndighet.

– Under Sveriges EU-ordförandeskap till hösten kommer vi att ha en särskilt central roll. Även G10-gruppen, där vi är medlemmar tillsammans med bland annat USA, Tyskland och Japan, utgör en viktig arena för att lägga fast övergripande normer, säger Martin Andersson, chef för Finansinspektionen.

Drivet av recessionspaniken har arbetet på den högsta nivån gått mycket snabbt de senaste månaderna. Resultat i form av regler och förordningar förväntas i stora delar vara klara redan inom två år.

Basel II-avtalet från år 2004 är det mest omfattande internationella regelverk som kontrollerar finanssystemet. Där kommer lärdomar av krisen redan före årets slut att leda till förändringar, bland annat höjs kapitalkraven på banker både vad gäller storlek och kvalitet. Tillsammans med andra anpassningar, som nya modeller för att bedöma risk, hoppas man skapa ett Basel II som inte förstärker konjunkturcykelns svängningar – en effekt som förvärrade dagens kris. Bankerna tilläts elda på högkonjunkturen genom att låna ut mer, i stället för att ställa högre krav när efterfrågan på krediter ökade.

Den fråga som har engagerat mest de senaste månaderna är dock bonussystemen, både i Sverige och utomlands. Mest resolut har hittills Storbritannens Financial Services Authority (FSA) agerat, en myndighet som kritiseras hårt för sin slapphänta hållning under boomen. De kompenserar nu med nya hårdare tag. Nyligen presenterade de en etikkod för hur finansföretag bör hantera sina bonusar, en kod som väntas bli bindande från och med november. Strax följde det rådgivande EU-organet CEBS efter med ett liknande dokument.

FSA rekommenderade också att kreditvärderingsinstituten, som Standard & Poor’s, bör kontrolleras, och att en europeisk tillsynsmyndighet bör upprättas. Martin Andersson säger att Sverige kommer att driva frågan om en europeisk finansinspektion under EU-ordförandeskapet så att den kanske kan införas redan nästa år.

Detaljstyrningar, som kontroll av kreditvärderingsföretagen, ställer han sig däremot skeptisk till. Han vill exempelvis inte förbjuda enskilda finansiella instrument, trots att vissa av dem dribblade bort många investerare före krisen.

– Det sänder helt fel signaler om vi utger oss för att ha full överblick över alla produkter och risker. Och att vi på något sätt borde axla investerarnas ansvar. Utgångspunkten måste vara att alla kan tänka själva, säger han.

Men det är en inställning som inte alla delar. För trots att pendeln i alla länder och politiska läger utan tvekan svängt en bra bit från laissez-faire-kapitalism mot en önskan om mer kontroll av marknadskrafterna, skiljer sig synen på vem som i slutänden ska ha ansvar för vad. LO-ekonomen Ola Pettersson anser att  både svenska och utländska tillsynsmyndigheter har svikit genom att inte ha ingripit långt tidigare mot finansbranschens egennytta.

– Det är uppenbart att investerarna inte har klarat av riskbedömningarna och då måste tillsynsmyndigheterna finnas där.

Den viktigaste punkten tycker dock Ola Pettersson handlar om vem som tar risken.

– Aktieägarna måste satsa en markant högre andel eget kapital. Det skulle göra den typ av risktagande som lett fram till krisen mindre atraktiv. För att skapa en bra bas för sådant radikalt förändringsarbete anser jag att regeringen bör tillsätta en parlamentarisk utredning. Det skulle kännas som ett konstruktivt grepp. Om inte systemet ändras i grunden nu, kommer vi att leva vidare med regleringar som bevisligen inte ser till samhällets bästa.

Att det är bråttom om man vill förändra anser även en senior bankir i London som följt hela krisen inifrån.

– Finansbranschen har kunnat göra precis vad den vill det senaste decenniet, men nu står vi och balanserar på hälarna. Om inte myndigheterna passar på och vingklipper oss direkt, så har vi snart samlat kraft att slå tillbaka, säger bankiren.

Huvudpunkter på den ­internationella ­regleringsagendan

Internationellt samarbete
• Involvera länder utanför väst.
• Inrätta en europeisk finansinspektion.
• Samverka och dela information vad gäller t ex skatteparadis.

Bankerna
• Skärpa kraven på att bankerna ska ha tillräckligt med eget kapital och högre kvalitet på lånen.
• Ändra värderingsmodellerna för tillgångar och krediter.

Riskbedömning
• Klarare beräkning och rapportering av riskfyllda krediter.
• Skärpta rapporteringskrav på den finansiella skuggbranschen, t ex hedgefonder.
• Förändra de risk- och värderingsmodeller som bestämmer hur stora lån som ges i förhållande till tillgångarna.

Principer
• Införa principer för rörliga ersättningar som kopplar dem till företagets långsiktiga lönsamhet
• Koppla bonusen till vinst över flera år (ej enskilda års omsättning).
• Minska rörliga andelen av totalersättningen dramatiskt.
• Hålla större delen av bonusen för utbetalning över flera år.