Skapa konto

Skapa konto
Förnamn är ogiltigt
Efternamn är ogiltigt
Lösenord är inkorrekt
Lösenord och bekräftat lösenord stämmer inte överens

Du måste godkänna användarvillkoren
Tio frågor

»Jag hade aldrig platsat i elitklass«

I veckan meddelade utbildningsminister Jan Björklund att förbudet mot att ha intagningsprov i teoretiska ämnen försvinner.

Från och med årskurs sju ska högpresterande elever kunna testas för att gå i en elitklass. I många skolor finns det ju redan i dag olika nivåindelningar i till exempel matte, där eleverna delas in i grupper som går olika fort fram. Räcker inte det?
– Visst finns det olika nivåer på en genomsnittlig högstadieskola, men det finns alltid en liten grupp elever som ändå blir understimulerad.

Hur stor är den här eliten som du pratar om?
– Jag vet inte exakt hur stor den är. Men det kanske rör sig om någon procent av det totala elevantalet som skulle kunna komma i fråga för att gå i en elitklass.

Du talar omväxlande om att elitklasserna är till för extra studiebegåvade elever och de elever som är mest motiverade. Vilka är de nya klasserna egentligen till för?
– De här elitklasserna riktar sig till högpresterande elever. Att bara vara motiverad räcker inte. Vi ska komma ihåg att det här är en spjutspetsutbildning, en elitutbildning.

Varför talas det bara om matte och fysik i dessa sammanhang?
– Ja det vet inte jag. Vi har inte satt någon gräns för vilka ämnen som ska kunna ligga till grund för elitklasser, men ser att det är de krävande teoretiska ämnena som är aktuella. Jag kan också tänka mig att det kan bli speciella klasser för elever som är duktiga på främmande språk.

Är det verkligen bra att öka skiktningen i skolan genom att plocka bort de duktigaste eleverna från en klass?
– Jag kan inte se varför det skulle vara konstigare än att ge extra stödundervisning till de elever som behöver det. Varje elev har rätt att utvecklas enligt egen förmåga, det gäller även de högpresterande eleverna. Genom att satsa på särskilda elitklasser kan också de elever som behöver mer uppmärksamhet från läraren få det. Det är konstigt att det i Sverige anses vara jättebra att vara duktig på idrott eller musik men inte på teoretiska ämnen.

Finns det inte en risk att eleverna i elitklassen får sämre betyg eftersom de jämförs med andra högpresterande elever?
– Nej, jag tror inte det eftersom vi har individuell betygssättning i Sverige. Enligt läroplanen så ska varje elev bedömas enskilt utifrån läroplanens kriterier. Jag tror inte att det blir svårare att få bra betyg när det går många duktiga elever i samma klass.

Hur ser du på att öka löneskillnaderna mellan lärare som ett sätt att öka yrkets status och lärarnas motivation, något som bland annat diskuteras i USA?
– Det är ett jättebra sätt för att locka fler kompetenta personer till läraryrket. Även här i Sverige så är vi i dag överens med lärarfack och kommuner om att införa mer individuell lönesättning för lärare. Som jag ser det så är det helt naturligt att det är den ansvariga rektorn på varje skola som bedömer lärarnas förmåga och vad som är en rimlig lön. Det är ju inget konstigt, ni har väl individbaserad lön även på Fokus.

Lärare har på senare tid belagts med flera betungande administrativa uppgifter som stjäl tid från undervisningen. Skriftliga omdömen och frånvarorapportering är två exempel. Är det så lyckat?
– Nej, det är alltid en svår avvägning. Det är självklart inte bra om lärarna får ägna sig åt för mycket byråkrati, men i den nya skolplanen så har vi tagit hänsyn till det. Den innehåller åtgärder som ska minska lärarnas administrativa arbete.

Om det nu är din övertygelse att elitklasser är bra, varför inte börja ännu tidigare än sjuan?
– Det skulle jag absolut kunna tänka mig, men vi måste ju börja någonstans. Idrotts- och musikklasser kan däremot ha intagningsprov redan från fyran. Det är inte heller säkert att förslaget går igenom eftersom oppositionen verkar vara emot det. Om vi får elitklasser eller inte ser ut att vara beroende av hur det går i nästa riksdagsval.

Om det hade funnits elitklasser när du gick i högstadiet, hade du då gått i en sådan?
– Nej, jag hade aldrig platsat.

Detta har hänt:
I förslaget till ny skollag, som utbildningsminister Jan Björklund offentliggör i juni, avskaffas förbudet mot antagningsprov i teoretiska ämnen. Regeringspartierna är överens om att det från årskurs sju ska vara möjligt att gallra sökande till elitklasser med hjälp av tester. Riksdagen väntas fatta beslut i frågan våren 2010, och om allt går enligt Jan Björklunds plan så kommer den nya lagen att träda i kraft sommaren 2011.

Läs nästa artikel
KrönikaInrikes/utrikes
Prenumerera