Skapa konto

Skapa konto
Förnamn är ogiltigt
Efternamn är ogiltigt
Lösenord är inkorrekt
Lösenord och bekräftat lösenord stämmer inte överens

Du måste godkänna användarvillkoren
Tio frågor

»Många rötägg i köttbranschen«

Håkan Fällman har arbetat med kött hela sitt liv och levererar kött till både stjärnkrogar och kungafamiljen. Snart kommer han ut med boken »Kött – välja, hantera, tillaga«.

Vad tänkte du när du läste om förhållandena i den danska grisuppfödningen?
– Jag blev inte förvånad, det finns många rötägg i köttbranschen. Det konstiga är att ingen djurskyddsinspektör eller veterinär uppmärksammat bristerna tidigare och slagit larm. Rötäggen måste bort, så enkelt är det. Jag tror att oanmälda inspektioner är ett bra sätt att kontrollera att djurskyddsreglerna efterlevs.

Vilka länder importerar du kött från?
– Jag använder mig av svenskt kött så långt det går, men importerar en del från Irland, Holland och Tyskland. Mina krav på etik och moral är höga och jag besöker gårdarna så ofta jag kan. Nyligen var jag och tittade på en gård i Holland som skulle vara finast och modernast i landet. Men jag sågade den längs med fotknölarna eftersom korna inte fick beta utomhus. Det borde vara självklart att djur ska få leva så naturliga och bra liv som möjligt.

Hur mycket bryr du dig om förhållandena för djuren när du köper in kött?
– Massor. Jag levererar till restauranger och de har enormt höga krav.

Finns det något samband mellan hur djuren har det och hur köttet smakar?
– Absolut. Ett djur som inte trivts och haft ett bra liv ger ett tunt, magert kött med fel PH-värde och kort hållbarhet.

Betalar vi för lite för kött?
– Ja, men det är inte bara konsumenternas fel. Det är överlag dålig information om vad som gäller för ett kött med hög kvalitet. Men det är klart, ligger det två kycklingfiléer bredvid varandra och den ena är dubbelt så dyr som den andra så är det kanske många som struntar i att den billigare ser ut som en klump marshmallows.

Är svenskt kött verkligen bättre än kött från andra länder?
– Köttkvalitet har inget med geografi att göra. Vi har visserligen bra och stark kontroll över djuruppfödningen men det har blivit för stort fokus på kvantitet i stället för kvalitet. Uppfödning av djur är väldigt industriellt och det är maximal mängd kött för pengarna som gäller i hela världen. Men i exempelvis Polen har de dubbelt så många ekologiska köttproducenter som här, det är det få som vet om.

Med tanke på både miljön och djuren – finns det egentligen något bättre råd till konsumenterna än att de ska dra ner på sin köttkonsumtion?
– Jag vill inte att folk ska äta mer kött än vad de gör i dag, bara av bättre kvalitet. Kunskapen om kött har till stor del gått förlorad i dagens Sverige. Själv brinner jag för ekologiskt kött men tyvärr så har det blivit alldeles för dyrt för svenska småbönder att producera ekologiskt.

Vilket är ditt bästa tips för den som vill fortsätta äta kött men ändå bryr sig om djuren?
– Köp ekologiskt och prata med de i affären som kan kött. Fråga mycket och var inte rädd för fett. Ett bra kött ska vara marmorerat, annars smakar det inget. Man får vad man betalar för, men jag skulle önska att folk vågade prova de billigare bitarna och skippa oxfilén. Köp inte kött från okastrerade ungtjurar, det är både dyrt och smakar sämre än kött från en ko eller stut, det vill säga en kastrerad tjur. Restaurangerna vill inte ha kött från okastrerade djur, men det är nästan bara det som finns att få tag på i vanliga mataffärer.

Vad har du för personlig köttfavorit?
– En generell regel är att kött är mörare där bak men smakar godare där fram på djuret. Därför älskar jag högrev och lammbog, som ofta har ett kilopris som är lägre än varmkorv men smakar fruktansvärt gott.

Du är ju kunglig hovleverantör. Vilket fläsk går bäst hem på Slottet?
– Det tänker jag inte säga. Men jag levererar inga jättemängder kött till kungafamiljen. Kungen jagar ju dessutom själv så de är väl i viss mån självhushållande.

Detta har hänt:
I veckan ­avslöjade Sveriges Radio att danska grisar utsätts för systematisk djurmisshandel och får leva hela sina liv instängda i burar. Men samma typ av skador som rapporteras i Danmark är vanliga även i Sverige, enligt bedömare, exempelvis lunginflammation, bölder, djupa bogsår och svansbitning. Sedan mitten av 90-talet har exporten av danskt griskött till Sverige fyrfaldigats. I fjol hamnade 40 000 ton danskt griskött på svenska tallrikar.

Läs nästa artikel
KrönikaInrikes/utrikes
Prenumerera