När bloggaren dör

Hur länge ska den mördade 15-åringens blogg leva kvar? Nätet är en juridisk gråzon.

Fyra dagar före grundskolans sista dag: en grupp niondeklassare festar i ett skogsområde i Stureby i södra Stockholm. Strax före mid­natt går något fel, väldigt fel. Tre av dem kommer aldrig att sjunga »Den blom­stertid«. Två tillbringar avslutningsdagen i häkte, den tredje är död. Mördad.

Händelsen chockar inte bara Stureby utan hela Försommarsverige. På den döda 15-åringens blogg dundrar det in hälsningar – och mängder av rykten om vem eller vilka som mördat.

Flera av kommentarerna pekar ut en tjej i samma område. Trots att två helt andra personer grips mindre än ett dygn efter mordet hinner tusentals bloggbesökare se den oskyldiga tjejens namn.

Att kontakta ansvariga bakom en blogg är inte det första anhöriga tänker på mitt i en plötslig sorg. Och riktigt hur det går till att stänga eller spärra ett konto är på många håll oklart.

På Aftonbladet, en av Sveriges största blogghotell med över 30 000 registrerade bloggar, säger bloggredaktör Göran Fröjdh att man naturligtvis tar bort en blogg om anhöriga vill. Först måste man dock bevisa att det verkligen är en anhörig som hör av sig.

– Det är inte alltid så lätt. Många har kopplat bloggen till ett gratis mejlkonto där man inte angett sitt riktiga namn, säger han.

– Och precis som att folk kan sätta in falska dödsannonser så kan ju någon ringa oss och dra en vals och be oss ta bort bloggen.

På Bilddagboken, med över en miljon registrerade användare, har man ställts inför frågan flera gånger. Vd Joakim Grönvall säger att det inte krävs något »bevis« vare sig på att personen verkligen är avliden eller att det är en anhörig som kontaktat dem.

– Men vi ber dem alltid ringa in, så vi kan prata med dem. Sedan gör vi en bedömning av trovärdigheten. Uppfattas dem som trovärdiga gör vi som de önskar, säger han.

– Är familjen inte överens kan vi lägga kontot i karantän tills de har nått konsensus.

Görs ingenting ligger kontot kvar till nästa gång det sker en teknisk storstädning hos domänen, vilket i praktiken kan dröja flera år.

Under året har det flera gånger skrivits om förtvivlade anhöriga som utan framgång försökt komma i kontakt med jättesajten Facebook för att få avlidna anhörigas konton stängda. Till Fokus säger Elizabeth Linder på Facebooks pressavdelning att när de får veta att en användare avlidit försätts profilen i ett »minnesstadium«.

– Det innebär att vissa delar av profilen döljs för att skydda den dödes privatliv. Till exempel tas statusraden bort och grundinställningarna ändras så att bara vänner kan läsa, säger hon.

Kontot i sig lever alltså kvar.

Det finns även rena samlingssajter för »döda« profiler. För ett par år sedan läste 29-årige Mike Patterson från San Francisco om ett otäckt mord och blev nyfiken på offren. Han kollade om de fanns på My Space. Det gjorde de.

Patterson skapade snabbt My Death Space och länkade till offrens sidor. Sajten växte och nu finns tusentals, mest unga, på denna begravningsplats för digitala identiteter. Många har reagerat, själv menar han att sajten ska vara en ögonöppnare för tonåringar.

– Att många av de tragiska dödsfallen ofta skulle gått att undvika borde unga ta till sig, säger Patterson i en intervju i ABC News.

När frågan om döden på nätet diskuteras går åsikterna skarpt isär. Många vill absolut att deras digitala avtryck ska finnas kvar. Andra är lika klara i sin uppfattning att sorgen är privat och att deras fotspår omedelbart ska suddas ut.

Sofia Mirjamsdotter (Mymlan) som driver bland annat Bloggvärldsbloggen tillhör dem som vill leva kvar på nätet.

– Fler och fler har varit med om att en bloggare de läser avlidit. Och då blir problemet mer konkret för alla, säger Sofia Mirjamsdotter.

Hon tycker därför att alla borde skriva ner vad man vill ska hända med det digitala eftermälet.

I mitten av hösten lanseras Webwill, ett »digitalt testamente« för just virtuella arv. Där ska man kunna lagra alla sina lösenord och välja om statusraden på Facebook och Twitter ska ändras automatiskt och om det ska skickas ut ett sista mejl.

Richard Austadius, jurist på Familjens Jurist i Stockholm, säger att tjänsten må vara en bra lösning, rent administrativt. Men att det inte är juridiskt giltigt enligt ärvdabalken.

– Vill man lägga upp det, så visst, men ett testamente måste fortfarande vara ett fysiskt dokument som omfattas av vissa krav, säger han.

Rent juridiskt är det dödsboet som tar över det upphovsrättsliga ägandet av såväl bloggar och mejl som profiler på nätverkssajter – inklusive lösenord.

– Det man bör göra är att skriva in alla lösenord och sin vilja i ett juridiskt bindande, korrekt testamente, då är arvingarna skyldiga att följa det, säger Richard Austadius.

Tjejen som blev oskyldigt uthängd i samband med mordet i Stureby hade tur. En kompis hade lösenorden och kunde radera de oriktiga utpekandena.

På torsdag nästa vecka ställs det unga paret inför rätta i Södertörns tingsrätt. Pojken för mord och flickan för anstiftan. Rättegångens huvudperson, den 15-åriga tjejen, skrev sitt sista blogginlägg sent på kvällen den femte juni. Två dagar senare var hon död. Men hennes blogg lever fortfarande.

Prenumerera på Fokus!

Fokus, 144 kronor per månad!

2 comments