Inrikes

Värre än svininfluensan

Hälften av landstingen slarvar med bekämpningen av resistenta bakterier, visar ny undersökning.

Höstens största skräck, svininfluensan, har det senaste halvåret krävt 125 dödsoffer i Europa. I tysthet har samtidigt resistenta bakterier orsakat minst 10 000 dödsfall – och kostat samhället minst åtta miljarder kronor.

De alarmerande bakteriesiffrorna är dessutom grova underskattningar, enligt den kartläggning som Europeiska smittskyddsmyndigheten presenterade förra veckan.

Mest oroväckande ökning har de tarmbakterier som lite slarvigt kallas ESBL (se faktaruta), sedan förra året har anmälningarna i Sverige ökat med 32 procent. I slutet av sommaren avled tre spädbarn på numera riksbekanta neonatalavdelningen på Centrallasarettet i Västerås efter att ha smittats av ESBL. Och i veckan fick avdelningen återigen stänga efter att ytterligare en bebis testats positivt.

Vårdrelaterade infektioner, ibland kallade sjukhussjukan, är ett enormt problem inom den svenska sjukvården och kostar årligen minst 3,7 miljarder kronor. I kombination med att antibiotikaresistenta, ibland multiresistenta, bakterier blir allt vanligare spetsas läget ytterligare.

Trots den akuta situationen saknar hälften av landstingen policy för hur infektioner efter operationer ska följas upp. Det visar en oberoende rapport från konsultföreget Nilsson o. Wallgren.

– Man har miljöpolicy, man har jämställdhetspolicy och en massa andra policys som man tycker är viktiga och som alla föregås av initierade granskningar, men här har man hoppat över ett helt område, säger David Wallgren.

I Sveriges kommuner och Landstings (SKL) egen målsättning ingår att registrera och följa upp de infektioner som inträffar. Men här finns alltså fortfarande stora brister.

Otto Cars är professor i infektionssjukdomar vid Uppsala universitet och ordförande i strategigruppen Strama mot ökad antibiotikaresistens. Han menar att just uppföljningsarbetet är avgörande.

– Vet man inte var problemet är finns inte mycket incitament att göra något åt det. I första hand handlar det om att mäta hur stort problemet är, säger han.

– Det viktigaste är att det ska finnas en plan, landstingen måste ha en förebyggande strategi. Det har man inte.

Han efterlyser också ett tydligare ledningsansvar, såväl nationellt som internationellt. Problemet med antibiotikaresistens är globalt. Otto Cars menar att hela världen har lurats in i ett grundläggande skenbedrägeri, som han kallar det. Antibiotikans triumftåg över världen allt sedan femtiotalet har inneburit en revolution, en förutsättning för den moderna medicinen.

– Ingen har kunnat föreställa sig att vi skulle behöva backa det bandet. Även om varningssignalerna om ökad resistens kommit allt starkare har de kunnat pareras med ny antibiotika. Men nu går det inte längre.

Smittskyddsinstitutet lanserar under hösten ett nytt nätverk för resistens­över­vakning, en databas där landets infektionslaboratorier gemensamt ska kunna hålla koll på utvecklingen av nya bakterie­stammar.

Otto Cars välkomnar satsningen eftersom läget är ytterst allvarligt.

– Vi kan hålla stången ytterligare en tid, men det kommer att hinna dö fler människor även här i Sverige av resistens, säger han.

Fakta | Resistenta bakterier

De resistenta bakterierna är i sig inte mer sjukdomsframkallande än andra, men när de orsakar en infektion blir den mer svårbehandlad eftersom vanlig antibiotika inte biter på den. Det finns flera sorters resistenta bakterier, alla är anmälningspliktiga enligt smittskyddslagen. Det här är de vanligaste:

ESBL (samlingsnamn på tarmbakterier som bildar det giftiga enzymet ESBL, Extended-Spectrum Betalactamases): Ger svåra urinvägsinfektioner och inflammerade sår.

MRSA (Meticillinresistent staphylococcus aureus, gula stafylokocker): Orsakar bland annat hjärnhinneinflammation, svårbehandlade hudinfektioner. Kallas populärt för »sjukhussjukan«.

VRE (resistenta enterokocker, tarmbakterie): Urinvägsinfektion, sårinfektion och blodförgiftning.

PRSP (pneumokocker): Svåra infektioner i lungorna.

Läs nästa artikel
KrönikaInrikes/utrikes
Prenumerera