Skapa konto

Skapa konto
Förnamn är ogiltigt
Efternamn är ogiltigt
Lösenord är inkorrekt
Lösenord och bekräftat lösenord stämmer inte överens

Du måste godkänna användarvillkoren
Inrikes

Studenterna håller inte måttet

Företagen anser inte att nybakade studenter uppfyller näringslivets krav. Det visar en färsk enkät.

Konsultföretaget McKinsey toppar år efter år ekonomistudenternas egen lista på drömarbetsplats. McKinsey, som ställer skyhöga krav på sina anställda och har arbetsveckor på åttio timmar. Men de utgör en liten, och alltmer ovanlig, grupp.

För näringslivets toppchefer är i själva verket missnöjda med hur mycket nyrekyterade studenter är villiga att jobba. Nästan var fjärde chef menar att viljan att hugga i ordentligt ofta saknas. Det framkommer i en undersökning från Handelshögskolan i Stockholm om vad näringslivet vill ha och vad de får.

Drygt hundra vd:ar och marknadschefer i svenska storföretag intervjuades och resultatet är slående: nyutexaminerade har inte den kompetens företagen efterfrågar.

Åtta av tio företagsledare menar att inställningen till jobbet är det allra viktigaste för att bli framgångsrik i näringslivet, samtidigt konstaterar de att det unga saknar mest är just »rätt« inställning. Det gjorde däremot inte en av Handels gamla studenter, Henrik Borelius. I dag är han vd för vårdbolaget Attendo med 12 000 anställda i Norden. Förra året utsåg World Economic Forum honom, tillsammans med finansminister Anders Borg och fotografen Mattias Klum, till en av världens »Young global leaders«.

Borelius menar att högskolorna borde vara mycket bättre på att förbereda studenterna på vad som väntar ute i verkligheten.

– Det är ju omöjligt att plugga sig till praktisk arbetslivserfarenhet, men vi arbetsgivare vill verkligen att resan från skolbok till praktisk verklighet ska bli kortare.

Han efterlyser därför mer militär inspiration – och mer »Expedition: Robinson«.

Det första önskemålet handlar om att utbildningar – inom alla områden – borde ha fler verklighetstrogna inslag. Mer kaos­känsla på schemat helt enkelt.

– Att jobba ute i verksamheten är kaotiskt, man har inte fullständig information och saker och ting förändras med kort varsel.

Därför borde fler snegla på just den militära världen där förutsättningarna under fältövningar ofta ändras i realtid. För precis så är det i ett företag.

– Kunden säger först att de vill ha A om tre månader, sen upptäcker man att de egentligen vill ha B. I morgon, säger Henrik Borelius.

Med relativt enkla medel skulle också universiteten kunna förbereda studenterna inför framtiden bara genom att sätta samman arbetsgrupper på ett annat sätt. Sverige borde låta sig inspireras av internationella universitet där eleverna inte själva väljer vilka de ska samarbeta med. I stället sätter kursledningen medvetet ihop grupper där konflikter kan uppstå. Lite som i den populära dokusåpan.

– Som student i dag har man lyxen att kunna välja grupper, men i arbetslivet kan man inte det, säger Henrik Borelius.

Han berättar att han själv pluggade i ett sammansvetsat kompisgäng under hela studietiden.

– Jag hade inte gillat om någon gått in och styrt vem jag skulle jobba med, men jag hade verkligen haft stor nytta av det efteråt.

Nära hälften av cheferna i undersökningen tycker också att de unga ofta saknar »förmåga att övertyga och vinna andras förtroende«. Och för att bli en framgångsrik ledare inom näringslivet krävs även att personen är sugen på att ta ansvar. Men var tredje ledare tycker att den inställningen ofta, eller alltid, saknas hos unga.

De här skillnaderna mellan det näringslivet vill ha och vad de får är problematisk. Det menar Emma Stenström, forskare och lärare på Handelshögskolan.

– Bitvis är resultatet av undersökningen nästan motsatt vad våra studenter väljer att läsa, säger hon och syftar på att det är finansiell ekonomi, redovisning och andra räkneämnen som dominerar studenternas val.

Hon tycker att det är intressant att enkäten visar att humaniora värderas relativt högt, och menar att det tyder på att det borde finnas fler sådana inslag i utbildningen.

En förklaring till svårigheten att få med de mjukare, mer sociala, utmaningarna i utbildningarna har med betygshetsen att göra, tror Emma Stenström. Hon ser den öka för varje år. Det skapar dåliga förutsättningar för sociala »kaosövningar« och mer tolkande ansatser som saknar entydigt korrekta svar.

Stenström är även gästprofessor på Konstfack och där ser hon studenter som, precis som på Handels, är mycket drivna. Men med en stor skillnad: förmågan att hantera ambivalenta moment, som hon säger.

På Konstfack ändras ofta medvetet studentprojektens förutsättningar, för att skapa just den sociala kreativitet som efterfrågas av näringslivets toppchefer.

– Jag tror inte att det skulle gå på Handels.

Samhället har också förändrats i grunden sedan dagens näringslivshöjdare själva lämnade universiteten och högskolorna.

– En äldre chef som alltid har haft all markservice hemma hade självklart andra förutsättningar att ständigt jobba långa dagar än en ung kille i dag som vill vara pappaledig.

En förändring är dock på gång, kursansvariga har insett att studenterna måste ha mer än ämneskunskaper med sig i bagaget. Handelhögskolan, där många av framtidens ledare fostras, har tagit åt sig av synpunkterna och sedan början av höstterminen finns numera bland annat konflikthantering på schemat i den helt nya mastersutbildningen.

Läs nästa artikel
KrönikaInrikes/utrikes
Prenumerera