Supervaccin sökes

Text: Johan Frisk

Bild: Scanpix

För tre veckor sedan vaccinerades de första svenskarna mot svininfluensa. Det var deltagare i två olika testgrupper, en i Eskilstuna och en i Örebro, som fick sina första sprutor. Efter två veckor ska de få en andra spruta.

Prövningen av pandemivaccinet genomförs på extremt kort tid. Studien ska ta reda på hur vaccinet mot den vanliga säsongsinfluensan fungerar ihop med vaccinet mot svininfluensa.

Att ta fram ett vaccin mot influensa är en kamp mot klockan. Ingen kan veta i förväg vilket virus som kommer att orsaka en pandemi. Startskottet för tillverkning går först när pandemin brutit ut.

Vad händer om en dödlig pandemi tar fart innan något vaccin hunnit tillverkas?

I dag skulle man få hålla till godo med läkemedlen Tamiflu eller Relenza. Båda är så kallade antiviraler som kan mildra sjukdomsförloppet och förkorta sjukdomstiden, men inte bota sjukdomen. Dessutom kan en alltför flitig användning öka risken för resistens.

Tomas Bergström, professor i virologi vid Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg, tycker att frågan om behandling har fallit bort i all information om vaccinet.

– I England diskuterar man att sälja Tamiflu receptfritt på apotek och andra ställen där man kan köpa medicin receptfritt, säger han.

Men för att Tamiflu och Relenza ska vara effektivt måste det sättas in snabbt, inom två dagar från det att patienten blivit smittad. Båda fungerar på samma sätt: de hindrar virus från att ge sig av till nya celler. I början av året kom rapporter om att det vanligaste influensaviruset har blivit resistent mot Tamiflu, något som är särskilt oroande med tanke på att läkemedlet spelar en central roll i det världsomspännande arbetet med att bygga upp ett skydd mot ett eventuellt utbrott av fågelinfluensa.

Drömmen för virusforskarna, och läkemedelsbolagen, är att ta fram ett läkemedel som slår mot flera olika typer av virus. Och samtidigt inte är lika sårbart för resistenta virus.

Nu arbetar flera bioteknikföretag i USA med att ta fram sådana läkemedel. Ett av dem, Functional Genetics i Maryland, leds av en tidigare chef för Pentagons program för försvar mot biologisk krigföring.

I grunden handlar det om ett nytt sätt att angripa viruset. Medan Tamiflu ger sig på själva virusets proteiner, angriper de nya läkemedlen cellens proteiner. Det vill säga de proteiner som är livsnödvändiga för viruset, men som cellen och i förlängningen kroppen kan klara sig utan.

När forskarna har tittat på influensavirus har de hittat ett hundratal proteiner som är viktiga för viruset men som cellen tycks klara sig utan. Det fina med den här metoden är att ett protein kan vara livsviktigt för många olika virus. Ett av proteinen, kallat TSG101, har enligt forskarna på Functional Genetics livsavgörande betydelse för fler än 30 olika virus.

Kruxet är att hitta rätt proteiner. Alltså sådana som kan tas bort utan att det skadar cellen alltför mycket.

– Då får man ta reda på vad som händer med cellen när man ger sig på det här proteinet. Där kan man tänka sig att man får ganska allvarliga biverkningar. Men samtidigt finns det inte bara en väg fram från A till B så det kan väl hända att man kan bromsa ett cellprotein och att cellen samtidigt kan fungera, säger Erling Norrby, tidigare professor i virologi vid Karolinska institutet.

En fördel med den här metoden är att den minskar risken för att viruset ska bli resistent mot läkemedlet. Det beror på att virus är bättre på att mutera än en vanlig cell, och ett läkemedel som riktar in sig på virus måste hela tiden anpassa sig till nya mutationer. En annan fördel är att de läkemedel som tas fram kan vara verksamma också mot nya, hittills okända virus.

Ett av företagen i USA vill börja genomföra kliniska studier på människor under nästa år. Ett annat ska inleda ett samarbete med ett läkemedelsbolag redan i år. Men än återstår flera år av studier innan ett läkemedel kan vara ute på marknaden. Erling Norrby vill inte göra någon uppskattning av hur lång tid det skulle kunna ta.

– Jag har lärt mig att inte ge någon tid, på 80-talet sa jag att om tio år har vi tagit fram ett hiv-vaccin, och det har vi ju inte. Jag är rädd för att det kan ta lång tid.

I mitten av oktober inleds massvaccineringen av svenska folket. Totalt har Socialstyrelsen köpt in 18,5 miljoner doser vaccin, och i början av nästa år ska alla som vill ha fått sin andra dos.

Ett skäl till massvaccineringen är att förbereda inför svininfluensans andra våg, då den kan slå till mer aggressivt och med högre dödlighet. Om det skulle visa sig att viruset muterar och läkemedelsbolagen inte hinner få fram ett nytt vaccin så står hoppet, än så länge, till Tamiflu och Relenza.