Skapa konto

Skapa konto
Förnamn är ogiltigt
Efternamn är ogiltigt
Lösenord är inkorrekt
Lösenord och bekräftat lösenord stämmer inte överens

Du måste godkänna användarvillkoren

Kritiker. Personerna bakom Vaccinationsfaran.se anordnar en manifestation mot mass­vaccina­tion mot svininfluensan. De menar att vaccinet kommer göra mer skada än nytta eftersom det inne­håller kvicksilver och skvalen.

Inrikes

Vem kan man lita på?

Svenskar är ett lydigt folk. Men nu ifrågasätter många myndigheternas vaccineringspåbud.

I somras, när svininfluensan tycktes lika fjärran som höstrusk och vardagskneg, uppgav 72 procent av svenskarna att de hade för avsikt att vaccinera sig mot sjukdomen. Men nu när influensan slår till har svenskarnas skepsis inför vaccinet ökat. Massiv information, medial uppmärksamhet och allt fler insjuknade har lett till att viljan att vaccinera sig minskat i stället för tvärtom. Enligt färska siffror från Socialstyrelsen tänker nu bara 65 procent av svenskarna anta erbjudandet om vaccin, en minskning med 7 procent.

Frågan är på vilket sätt det här speglar svenskarnas förhållande till auktoriteter. Hur lydiga är vi egentligen, hur ser vi på myndigheter och institutioner, har det inträffat några förändringar på senare tid och vad beror det i så fall på?

Myndigheter och medborgare i Sverige har länge haft ett nära förhållande. Beroende på vem man frågar har det ibland varit lite för nära, lite för detaljerat. Det klassiska exemplet är givet – Brödinstitutets uppmaning om sex till åtta brödskivor om dagen som Socialstyrelsen ställde sig bakom har blivit något av ett idiom med betydelsen »alltför klåfingriga, beskäftiga myndigheter«.

Ändå har svenskarna inget emot att följa myndigheters råd och rekommendationer, vilket bottnar i att vi tycker bra om staten. Enligt SOM-institutets mätningar är svenskarnas förtroende för statliga myndigheter mycket högt. Nära halva befolkningen uppger att de har högt eller mycket högt förtroende för den svenska sjukvården, polisen, högskolorna och Riksbanken.

– Svenskarnas acceptans för offentliga åtgärder i statens regi är stor. Men så fort det kommer in politiska eller privata intressen i bilden händer något, då faller förtroendet, säger professorn i statsvetenskap Lennart Weibull vid Göteborgs universitet.

En förklaring är att det har vuxit fram ett samhällskontrakt, en grundläggande solidaritet i Sverige, där folk accepterar ett visst mått av frihetsinskränkning för det gemensamma bästa. En annan är att det här förtroende kan kopplas till det mellanmänskliga förtroendet som utmärker svenskar i förhållande till många andra länder. Svenskarna litar på varandra, de litar på mannen på gatan och på kvinnan på Skatteverket. Återigen, nyckelordet är förtroende.

– Svenskarna tror på den goda auktoriteten och att de som leder oss vill oss väl, säger beteendevetaren och författaren Maria Modig som bland annat skrivit boken »Den nödvändiga olydigheten«.

Den goda tron utmärker svenskarna i förhållande till många andra länder där det finns en större misstro mot personer i myndighetsställning.

– I Italien är det typiskt att man utgår ifrån att myndighetspersoner bara vill gynna sig själva, säger Åke Daun, professor emeritus i etnologi.

Förtroende är dock inte detsamma som auktoritetstro. Svenskarna anses ha en självständig hållning till givna auktoriteter och enligt den återkommande internationella undersökningen World Value Survey har svenskarna låg auktoritetstro och stor tilltro till sin egen förmåga att påverka sitt liv.

Hur kommer då skepsisen mot massvaccinering in i detta? Det finns flera rationella förklaringar till att svenskarna tvekar att vaccinera sig. För det första är själva sjukdomen inte farligare eller mer smittsam än vanliga influensor – den är ny och drabbar nya grupper. För det andra orsakar vaccinet biverkningar och eftersom det är nytt finns farhågor om okända verkningar.

– Men framför allt tror jag att det handlar om att hälsa är vår tids nya stora folkrörelse. Man är mycket mer välinformerad i dag och med kunskap följer också rationella ställningstaganden, säger Maria Modig.

Men ingen av de experter som Fokus talat med tror att den är ett uttryck för en signifikativ förändring i svenskarnas förhållande till myndigheter.

– Nej, det finns inga tecken på att svenskarna skulle ha blivit mer ifrågasättande i någon generell mening, säger Jonas Frykman som är professor i etnologi vid Lunds universitet.

Den givna följdfrågan är om det vore hälsosamt med en ökad benägenhet att ifrågasätta offentliga rekommendationer. Och trots att experterna är eniga om att svenskarnas förtroende för myndigheter och auktoriteter har en positiv samhällsbyggande funktion, framhåller flera att det är viktigt med eget kritiskt tänkande. Översatt till termer av svininfluensa finns rationella skäl att ifrågasätta massvaccineringen.

– Du kan inte utgå från att den som har makt också har ditt bästa för ögonen – det vore barockt. I det här fallet finns det uppenbara ekonomiska argument som gagnar samhället men inte nödvändigtvis din personliga hälsa, säger Jonas Frykman.

Läs nästa artikel
KrönikaInrikes/utrikes
Prenumerera