Den olösta frågan

Text:

Foto: Bertil Ericson/Scanpix

Inför hösten hittade man »Turkiet« först i den finstilta texten i det svenska ordförandeskapets program. Kanske inte så konstigt när Sarkozy surnade till redan i maj och lär ha ställt in en Stockholmsresa efter att [[Carl Bildt]] uttalade sig positivt om ett turkiskt medlemskap.

Med Sverige som en av EU:s främsta Turkiet-vänner hade regeringen kunnat skruva upp ambitionerna. I stället valde man den enklare, mer realistiska vägen.

Till exempel har mycket arbete lagts ned på miljöområdet, och där har man också kommit en bra bit. Profilen har varit låg, med undantag för Carl Bildt som häromveckan varnade för att en stängd dörr för Turkiet skulle »vara ett misstag av historiska proportioner, vars följder skulle hemsöka Europa under lång tid framöver«.

Den turkiske Europaministern och chefsförhandlaren Egemen Bagis ger visserligen Sverige godkänt.

– Vi har gjort stora framsteg i höst, och även om det svenska ordförandeskapet inte är över än kan jag konstatera att det har präglats av objektivitet och rättvisa, säger han.

Samtidigt kvarstår att Sverige inte lyckats rucka de låsta positionerna i unionen. Turkiet blev kandidatland 1999, men fortfarande talas det om att de måste göra sin hemläxa.

Egemen Bagis redogör för en del av åtgärderna på senare tid: kurdisk tv dygnet runt, 500 miljoner euro till att höja kurdernas levnadsstandard, militärer kan åtalas i civil domstol, ny antikorruptions-, miljö- och skattelagstiftning. Ändå är Turkiet fortfarandet det enda land i Europa där man kan åtalas för att man uttrycker sina åsikter med fredliga medel.

Dock är det Cypernfrågan som har varit den stora stöttestenen i förhandlingarna. Sedan den grekiska delen av ön blev medlemmar i EU blockeras grekcyprioter från turkiska hamnar och flygplatser i strid med EU:s tullunion med landet. Alla delar av utvidgningsförhandlingarna som kan kopplas till handel och inre marknad har därför lagts på is.

– De här frågorna var inte något förhandlingsvillkor för Cyperns medlemsförhandlingar. Nu vill somliga framställa det som ett förhandlingsvillkor för Turkiet vilket jag har väldigt svårt att kommunicera till det turkiska folket, säger Egemen Bagis.

På svenska UD kan man bara konstatera att Turkiet skulle komma i ett helt annat förhandlingsläge om man släppte Cypern-frågan. Då skulle man öka pressen på länder som Frankrike och Tyskland som gömmer sig bakom Cypern för att de inte vill ha med Turkiet i unionen.

För Turkiet skulle ett EU-medlemskap innebära både politisk bekräftelse och ekonomiska möjligheter, medan EU skulle få en större ekonomisk marknad, stabilare band till den muslimska och asiatiska världen och en demografisk skjuts av 70 miljoner turkar på i genomsnitt 28 år.

Tre andra olösta frågor

Stockholmsprogrammet: Även om planen för migrationsfrågor antas vid toppmötet 10–11 december återstår det att fylla den med konkret lagstiftning,

Mellanösternkonflikten: Carl Bildt och det svenska EU-ordförandeskapet har varit i skottgluggen sedan förslaget om Jerusalems framtid läckt ut. Det diplomatiska läget har snarare förvärrats än förbättrats.

Finansregleringen: Reglerna för hedgefonder och riskkapitalbolag har inte retts upp. EU-kommissionen har ett förslag, parlamentet ett annat och från svenskt håll har det, enligt Financial Times, kommit ett tredje.

Läs mer om utvärderingen av det svenska ordförandeskapet: Reinfeldt rosas för ordförandeskapet, Svårigheter i Svedala.